Idrottsplatser måste bli en del av samhällsplaneringen

Motion 2018/19:1083 av Lawen Redar och Mathias Tegnér (båda S)

av Lawen Redar och Mathias Tegnér (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa behovet av idrottsplatser i PBL i syfte att få med detta i samhällsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Alla barn och unga ska ha rätt att få delta i ett rikt föreningsliv oavsett föräldrarnas inkomst. Därför är det viktigt att avgifterna är låga, så att inte idrottsutövandet blir en klassfråga. Det ska inte heller finnas några barriärer som utestänger någon från att delta. Alla ska ha samma rätt och samma värde, där kön, könsidentitet, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning inte spelar någon roll. Vi ska alltid sträva efter ett föreningsliv utan fördomar och diskriminering, där barn och unga kan växa och utvecklas i en trygg miljö och där idrottsutövandet bygger på lust och glädje. Det ska vara roligt att träna, tävla och röra på sig – idrotten ska få oss att må bra.

Idrottsrörelsen erbjuder ett stort antal aktiviteter inom en mängd olika idrotter. Det är positivt att utbudet är brett och att möjligheterna är många. Idrotten medverkar till en meningsfull fritid genom nya kompisar, gemenskap och laganda. Det fina med idrotten är att den i sig har ett universellt språk – alla kan vara med. Vi kan umgås och ha roligt utan att prata samma språk. Det är en styrka! Idrotten bidrar också till individuell och personlig utveckling. Det kan man till exempel se när ett knattefotbollslag spelar. Först dras alla som magneter till bollen för att sedan under resans gång utvecklas till ett lag där alla hittar sin roll. Föreningslivets meningsfulla verksamhet minkar också risken för utanförskap och kriminalitet. Det bidrar till ett samhälle som håller ihop.

Idrottsrörelsen har också en fantastisk förmåga att hitta talanger som utvecklas till elitidrottare. Stjärnor som sätter Sverige på kartan genom fenomenala prestationer, resultat och medaljer. Därför är det också roligt att sitta på läktaren eller hemma i tv-soffan och heja på våra lysande idrottare. Det skapar i sin tur drömmar och får nya barn och unga att börja träna. Bredden skapar eliten. Och eliten inspirerar. Båda är varandras förutsättning.

En majoritet av alla barn och unga tränar inom idrottsrörelsens verksamhet, men en del lämnar när de kommer upp i tonåren. Den utvecklingen är särskilt tydlig bland flickor. Här grundläggs olika idrottsvanor mellan könen. Kvinnor motionerar mer än män, men de gör det i mindre utsträckning i organiserad form. Det finns stora skillnader mellan de som rör på sig och de som inte gör det. Till exempel idrottar barn med högskoleutbildade föräldrar i större utsträckning än barn till föräldrar med enbart gymnasieutbildning. Barn till ensamstående idrottar i mindre utsträckning än barn till sammanboende föräldrar.

Under de senaste åren har hälsoklyftan mellan olika grupper ökat i samhället, där hälsa har blivit en klassfråga. Man kan även se detta om man jämför medellivslängd och bostadsort. I ett välbärgat bostadsområde är oftast medellivslängden högre än i ett utsatt område. Kostnaderna för ohälsan i samhället ökar också. Det finns fler orsaker till detta, men om fler kom i rörelsen skulle ohälsan minska.

Idag har idrottsrörelsen över tre miljoner medlemmar, 600000 ideella ledare och 20000 föreningar över hela landet. Det gör idrotten till vår största folkrörelse. Det är också en styrka att inom samma rörelse kunna organisera såväl barn- och ungdomsverksamhet som motionsträning och elitidrott inom många olika idrotter. För att vi ska ha en vital idrottsrörelse med en stor variation måste det finnas gott om lokaler där man kan träna och tävla. På många håll i Sverige, framför allt i de större städerna, är det stor brist på idrottslokaler, hallar och anläggningar. Om det inte finns träningshallar så blir konsekvenserna att vi rör på oss i mindre utsträckning, vilket är oroväckande, inte minst för våra barn och ungdomar. Bristen på möjlighet till idrottande leder inte bara till ohälsa, det ökar också risken för att unga ska hamna snett i livet.

I en tid då det byggs många nya bostadsområden och då befolkningen har ökat behövs ett omtag vad gäller idrottsplatser. Fastän det inte finns någon definition av idrottsplats i plan- och bygglagstiftningen kräver byggandet av en idrottsplats bygglov. Vi menar att behovet är skriande i flertalet kommuner. Vid byggandet av nya bostadsområden är det angeläget att planera för flera behov i ett bostadsområde. Därför måste idrottsplatser definieras i PBL och finnas med som ett krav vid uppbyggandet av nya bostadsområden. Gör idrottsanläggningar till en del av samhällsplaneringen!

Lawen Redar (S)

Mathias Tegnér (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-27 Granskad: 2018-11-27 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)