Flygteknisk utbildning i Västerås

Motion 2004/05:Ub482 av Torsten Lindström m.fl. (kd, m, fp, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om School of Aviation i Västerås.

Motivering

Vid Hässlögymnasiet i Västerås bedrivs sedan lång tid tillbaka olika utbildningar med inriktning mot flyg. Såväl tekniker som mekaniker och piloter utbildas. Det ges också påbyggnadsutbildningar, som gör eleverna färdiga att gå direkt ut i anställningar inom branschen. Utbildningarna sker med s.k. riksintag. Det innebär bl.a. att utbildningskostnaderna finansieras till självkostnadspris via interkommunala ersättningar från elevernas hemkommuner.

Västerås stad har lång erfarenhet av att utbilda personal för flygverksamhet. Flygteknikerutbildningen har bedrivits sedan 1980 och ingenjörsutbildningen sedan 1993 och under senare år har trafikflygarutbildning och flygmotormekanikerutbildning tillkommit. Inom Västerås stad ges därmed tre eftergymnasiala utbildningar vid Hässlögymnasiet: trafikflygare, flygtekniker och flygmotormekaniker. Dessa bygger på de gymnasiala programmen vid Hässlögymnasiet.

Vid Mälardalens högskola ges sedan över 10 år tillbaka en högskoleingenjörsutbildning i flygteknik. Den är på 120 poäng och ger högskoleingenjörsexamen i flygteknik alternativt kandidatexamen i flygteknik. Från och med höstterminen 2004 startas även en tvåårig högskoleutbildning. Den ger högskoleexamen i flygteknik, men är även påbyggnadsbar till högskoleingenjörsexamen.

År 2005 upphör det interkommunala stödet för eftergymnasiala utbildningar, bl.a. de som i dag finns vid Hässlögymnasiet. Dessa måste då få andra lösningar varvid ett alternativ är att de tre påbyggnadsutbildningarna övergår i högskoleregi.

I ett frågesvar till riksdagen har det ansvariga statsrådet den 3 december 2003 anfört:

"Om huvudmannen önskar vidareutveckla en utbildning till annan utbildningsform, förutsätts denne själv ta initiativ till detta genom att till exempel kontakta KY-myndigheten, en folkhögskola eller en högskola för att diskutera framtida former och villkor."

De initiativ som efterlystes av regeringen har vidtagits i Västerås där staden undersökt möjligheterna att bedriva utbildningarna i andra former. Huvudinriktningen har varit att Mälardalens högskola tar över ansvaret för dem. En skrivelse i frågan har utarbetats av staden och Mälardalens högskola gemensamt och tillställts Utbildningsdepartementet och den samrådsgrupp som är satt att hantera denna och andra liknande utbildningar i det nya systemet.

Den springande punkten vad gäller de flyganknutna utbildningarna är finansieringen. Utbildningarna är dyrare än de normala högskoleutbildningarna, och om den önskvärda förändringen ska kunna genomföras behövs beslut om extra medel till Mälardalens högskola. Medel finns anslagna centralt hos Utbildningsdepartementet för att kunna underlätta övergången till ett nytt system. Det gäller att rikta en del av dessa till Mälardalens högskola.

En unik möjlighet finns att i Västerås skapa ett centrum med bred flygteknisk utbildning, täckande väsentliga nationella behov såväl civilt som militärt, för trafikflygar-, ingenjörs-, tekniker- och mekanikerutbildning. Detta kompetenscentrum ska leverera välutbildad personal (grundutbildning, fort- och vidareutbildning) med internationellt gångbara och certifierade examina. Kostnaden kommer att vara låg vid jämförelse med liknande utbildningar.

Centrumet skapas genom att befintlig eftergymnasial utbildning överförs till Mälardalens högskola och ett samordnat utbildningssystem inom flygteknik därmed skapas med gymnasie- och högskoleutbildning på samma ort och delvis i samma lokaler. Härmed kommer även den breddade rekryteringen till högskolan att stärkas genom flera yrkeshögskoleutbildningar. Vidare möter vi marknadens behov av välutbildad flygteknisk personal inom flera olika kategorier.

Hässlögymnasiet är i dag ensamt i Sverige om att få examinera både A (flygmekaniker) och B1 (flygtekniker) enligt JAR 147-systemet, en certifiering som Luftfartsmyndigheten kräver av branschens personal. Om den eftergymnasiala utbildningen överförs till Mälardalens högskola och utbildningarna samordnas, kan kompetensen och resurserna samutnyttjas. Mälardalens högskola och Hässlögymnasiet har under en lång tid haft ett gott samarbete kring materiel och utbildningar vilket har lett till stora resursbesparingar och god kännedom om och respekt för varandras kompetens. Detta kan nu fördjupas.

Från 2005 kan de eftergymnasiala utbildningarna överföras till högskolan och ges som följande utbildningar:

• Flygförarutbildning - Högskoleutbildning med högskoleexamen i flygteknik (2-årig) och flygcertifikat enligt JAR FCl.

• Flygteknikerutbildning - Yrkeshögskoleexamen i flygteknik (2-årig) med JAR B1-certifikat enligt JAR 66.

• Flygmotormekanikerutbildning - Yrkeshögskoleexamen (2-årig).

Samtliga utbildningar ovan ger studenten goda grunder för fortsatta studier. Yrkeshögskoleprogrammen ger studenten möjlighet att läsa vidare och ta ut en högskoleexamen eller ingenjörsexamen vid Mälardalens högskola.

Lösningen med ett övertagande av Västerås stads eftergymnasiala utbildningar är en förändring i linje med propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) med en breddad rekrytering till högskolan som ett av målen.

Antal studenter per utbildning som kan antas varje läsår bör kunna ligga inom följande intervall:

• Trafikflygare 25-30 studenter.

• Flygtekniker 40-60 studenter.

• Flygmotormekaniker 15-20 studenter.

• Bedömningen är gjord utifrån tidigare sökandetal och branschens behov.

För att hantera övertagandet av de eftergymnasiala utbildningarna måste

Mälardalens högskola tilldelas ett utökat uppdrag om 85 helårsstudenter för årskurs 1 och 50 för årskurs 2, alternativt ett särskilt uppdrag inom flygteknisk utbildning.

De årliga kostnaderna är i dag 12,3 miljoner kronor för trafikflygarutbildningen, 7,8 miljoner kronor för teknikerutbildningen och 1,6 miljoner kronor för flygmotormekanikerutbildningen. Utbyggnaden från eftergymnasial utbildning till högskoleutbildning beräknas svara mot totalt 35 helårsstudenter (NT) och därmed en kostnad av 2,8 miljoner kronor.

Den totala kostnaden för utbildningen blir 24,5 miljoner kronor. Detaljer kring budet ges i bilaga 1.

Vid Mälardalens högskola finns fem flygtekniska lärare, samt andra lärare verksamma inom programmen. För trafikflygarutbildningen anlitar Hässlögymnasiet i dag SAA, BF Scandinavian Aviation Academy AB vars organisation, personal m.m., är godkänd enligt JAR FCL FTO (FTO=Flight Training Organisation). För flygteknikerutbildningen är Hässlögymnasiet, och därmed dess personal, godkänd enligt JAR-147 vilket är beskrivet i utbildningshandboken MTOE. För flygmotormekaniker finns behörig godkänd lärare. JAR-certifieringen gäller ännu inte på detta område. Sammantaget är lärarkompetensen mycket kvalificerad för utbildningsområdet.

För samtliga aktuella utbildningar finns verksamhetsanpassade och välutrustade lokaler som redan i dag används för denna typ av utbildning både vid Hässlögymnasiet och vid Mälardalens högskola.

Som ett led i utbildningssatsningen mot en School of Aviation kommer högskolan även verka för ytterligare en JAR-certifiering inom utbildningen, JAR C (JAR-66, staff - maintenance), för de studenter som följer högskoleingenjörsutbildningen.

Inom ämnet flygteknik bedrivs i dagsläget ingen forskning, men potential finns att utveckla sådan. Redan i dag bedrivs forskning inom områden som mycket väl kan utvecklas till att inkludera flygteknik. Exempel på sådana är Tillståndsbaserat underhåll, tillförlitlighet och tillgänglighet i tekniska system vid institutionen för design och produktutveckling (ämnet produkt och processutveckling). Området Avionik, tillsammans med institutionen för elektronik utvecklas till ett reellt forskningsfält. Även människa - maskinväxelverkan i pilotmiljön är ett intressant område i gränsområdet teknik och beteendevetenskap.

Mälardalens högskola menar att man med fördel kan överföra den officerstekniska flygteknikerutbildningen kan överföras till den nya School of Aviation. Flygteknikerutbildning kan utgöra den tekniska delen av den militära utbildningen. Innehållet i OHS-utbildningen kan också ges vid Mälardalens högskola, varvid hela denna del av utbildningen kan ges vid högskolan. Denna samordning med reguljär högskoleutbildning skulle ge den militära delen en akademisk status och därmed internationell acceptans förutom den ekonomiska vinst som en samordning av den militära och civila flygteknikerutbildningen skulle innebära.

Högskolan kommer verka för att avtal med utbytesuniversitet även kommer att innefatta sådana med militärakademiska kompetenser, exempelvis Cranfield i Storbritannien.

För Västerås stad är det av yttersta vikt att Hässlögymnasiets påbyggnadsutbildningar ges goda förutsättningar för att bibehållas och utvecklas. Utbildningarna fyller ett stort behov på marknaden och är på så sätt viktiga för flera intressenter (avnämare som efterfrågar den utbildade personalen, SSA som svarar för utbildningens genomförande, Luftfartsinspektionen som har ett kvalitetsansvar). Staden har genom ett successivt och långsiktigt utvecklingsarbete lyckats uppnå JAR-certifiering. Det är angeläget att de stora investeringar staden gjort i utbildningslokaler, elevbostäder, utrustning etc. fortsatt kan finna användning på ekonomiskt rimliga villkor. Staden har också intresse av verksamheten som en stor arbetsplats för såväl personal som elever och av att Västerås rykte som en flygstad med många traditioner bibehålls.

Sverige har ett nationellt intresse av en fungerande flygutbildning. Därför bör regeringen se positivt på det initiativ som tagits av Mälardalens högskola och Västerås stad. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2004
Torsten Lindström (kd)
Tomas Högström (m)	Kerstin Heinemann (fp)
Jörgen Johansson (c)