Avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer

Motion 2004/05:Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

Den ideella sektorn

Det civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan. Det skapar sociala band som leder till trygghet och ordnade förhållanden för människor. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse att respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika former till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa. Det offentliga får inte genom lagstiftning, beskattning eller andra åtgärder inskränka den ideella sektorns möjligheter att verka. Om så sker kommer hela samhällets sårbarhet att öka.

Den svenska folkrörelsetraditionen är unik. En i internationell jämförelse stor del av befolkningen deltar aktivt i frivilligt engagemang för andra människors bästa. Enligt Demokratiutredningen uppger 52 procent av de tillfrågade i en undersökning att de under det senaste året varit engagerade i någon form av ideellt arbete, inom någon organisation eller enskilt och oorganiserat. Detta frivilliga engagemang är en omistlig del av samhällsgemenskapen. Det skapar trygghet och välfärd för många som annars skulle hamna i utanförskap. Vid sidan av denna positiva bild kan det konstateras (enligt Demokratiutredningen) att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa deltar inte i något föreningsliv eller informella frivilliginsatser och har inte ett nätverk om minst tre personer. En bild av ensamhet och utanförskap som det är såväl samhällets, enskilda medborgares som föreningslivets uppgift att bryta.

Givandet i Sverige och andra länder

För många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller punktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga insamlingarna uppgår till betydande belopp. I Sverige skänktes kontanta gåvor till de så kallade 90-kontona till ett värde av ungefär 3,4 miljarder kronor år 2001. Den totala summan för gåvor till samtliga ideella organisationer uppskattas till ungefär det dubbla. Även om detta är betydande belopp så tror vi att givandet i Sverige skulle kunna öka betydligt. I andra länder där det finns gynsammare skatteregler är givandet betydligt mer omfattande.

Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI), som också utfärdar de s.k. 90-kontona, ser till att insamlingsorganisationernas syften är för humanitära, välgörande och kulturella ändamål. Man kontrollerar också att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att de använder sig av sunda marknadsföringsmetoder. SFI-statistik för medlemsorganisationerna visar på ett par positiva trender. Svenska folkets gåvor ökar och organisationerna blir mer och mer effektiva i att använda de mottagna gåvorna ändamålsenligt. Som tidigare påpekats är givandet upp till dubbelt så omfattande som det som de s.k. 90-kontona erhåller. Dessvärre är statistiken för givandet utanför 90-kontona och organisationerna utan 90-konton inte tillgänglig. I Sverige har givandet ökat stadigt det senaste decenniet och nästan fördubblats. (se diagram 1)

Diagram 1. Gåvors värde i Sverige 1991-2002 i miljoner kr.

Källa: Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI)

Dessutom har organisationerna som handhar de gåvor som allmänheten m.fl. ger blivit effektivare. Andelen av organisationernas omsättning som utbetalas till det aktuella ideella ändamålet har ökat. År 2001 var organisationerna effektivast hittills och gav inte mindre än 86 procent av sin omsättning till det aktuella ändamålet.

Diagram 2 visar att allmänheten står för den större delen av intäkterna för de ideella organisationerna.

Diagram 2. Intäktsfördelning för ideella organisationer 2002 i procent

Källa: Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI)

Avdragsrätt för gåvor i andra länder

De flesta länder inom EU har olika former av avdragsmöjlighet för gåvor till ideell verksamhet och välgörande ändamål. Sverige intar en särställning inom EU i detta avseende genom att inte stimulera det enskilda givandet genom avdragsrätt. Några närliggande exempel:

Norge - begränsad avdragsrätt för enskildas gåvor till vissa frivilligorganisationer som har minst 3 000 medlemmar. Det kan gälla omsorg eller hälsobefrämjande verksamhet för barn och ungdomar, religiös verksamhet, katastrofhjälp eller värn för människors rättigheter. Vidare kan såväl enskilda som näringsidkare i Norge göra skatteavdrag för gåvor till sådan vetenskaplig forskning eller yrkesutbildning som kan ha betydelse för givarens person eller verksamhet.

Danmark - avdrag för upp till 5 000 danska kronor för fysiska och juridiska personer om gåvans värde är minst 500 danska kronor

Finland - skiktgränsen är 5 000 finska mark och avdrag tillåts upp till 150 000 finska mark.

Storbritannien - gåvans minsta värde 250 pund, avdrag högst 1 200 pund.

Tyskland - maxandel av inkomsten 10 procent, högst 50 000 tyska mark till samma mottagare.

Avdragsrätt för gåvor till organisationer

Vi anser att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja ideella organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa avdragsrätt för gåvor till dessa. Vi yrkar därför att regeringen ska låta utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Detta skulle föra stora positiva effekter med sig. Bidragen till dessa organisationer skulle helt säkert öka väsentligt samtidigt som staten endast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs en tredjedel av detta i minskade skatteintäkter. Kristdemokraterna anslår 700 miljoner år 2006 och lika mycket 2007 i statsbudgeten för att genomföra avdragsrätt för gåvor till organisationer.

Skatteutskottets behandling

Under föregående riksmöte (2003/2004) avslog skatteutskottets majoritet ett yrkande om att regeringen ska utreda avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Fyra argument framfördes som motiv till avslaget. Vår bedömning är att inget av utskottets argument, vare sig enskilt eller tillsammans, utgör tillräcklig grund för att avslå yrkandet. Vi återkommer därför med vårt yrkande.

För det första såg utskottet det som "viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete.". Samhället är enligt vårt förmenande inte ett samlingsnamn på stat, primär- och sekundärkommuner. Utskottet avser antagligen den offentliga sektorn, vilken är en viktig del av samhället, men som inte i sig själv utgör samhället. Det demokratiska inflytandet minskar inte med vårt förslag, om man med demokrati menar medborgerligt inflytande. Tvärtom ökar medborgarnas inflytande genom att de själva får större möjlighet att styra vilka verksamheter som ska få ekonomiskt stöd. Rimligtvis måste Skatteverket besluta om vilka organisationer som är att anse som ideella. Därmed finns det också ett grundläggande formellt demokratiskt inflytande. Demokrati byggs underifrån och bygger på enskilda människors delaktighet. Utskottets majoritet ger uttryck för en något elitistisk demokratisyn med ovanifrån-perspektiv. Vad utskottet möjligtvis har rätt i är att det partipolitiska inflytandet över ideella organisationer minskar när de i ökad utsträckning kan ordna finansiering vid sidan om direkta offentliga bidrag. Det partipolitiska inflytandet minskar alltså till förmån för ett ökat direkt medborgerligt inflytande. Det är en förändring vi stödjer.

För det andra angav utskottet att "en avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra". Utskottet utgår från att kostnaden för avdragsrätt direkt påverkar de anslag som anslås till bidrag till ideella organisationer. Det är inte ett självklart kausalsamband mellan kostnaden för avdragsrätt och bidragsanslagen. Snarare handlar det om politiska prioriteringar i samband med budgetarbete, hur mycket och i vilka former den sittande majoriteten vill satsa på den ideella sektorn. Utskottet är negativt till att ideella föreningars beroende av enskilda människor skulle öka. Vi delar inte det synsättet. Ideella sektorn bygger just på engagerade människor, det är själva stommen i föreningsverksamheten. Att beskriva en ökad grad av engagemang som ett hot mot den ideella sektorn framstår i våra ögon som något märkligt. Vår ståndpunkt är att den ideella sektorn framför allt bygger på just enskilda människors engagemang. Offentliga bidrag har därefter en viktig stödjande funktion.

För det tredje anförde utskottet att: "det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn". Det är underligt att en utskottsmajoritet bestående av samma politiska partier det ena året beslutar om att införa en skattereduktion för fackföreningsavgifter för att nästa år avslå yrkanden om skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar. Den kritik som utskottsmajoriteten riktar mot avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar är betydligt mer berättigad när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgiften.

Slutligen anförde utskottet även att "en ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen". Konstaterandet är givetvis korrekt, riksdagsledamöter kan inte i detalj styra enskilda människors givande. Men det är ändå möjligt att från år till år göra justeringar avseende beloppsgränser etcetera i avdragsrätten. Alltså kommer det att finnas möjlighet till viss prövning även i samband med budgetberedningen.

Stockholm den 5 oktober 2004
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)