Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut

Motion 2002/03:Ub412 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.

2 Inledning

Skolelever, föräldrar och allmänhet har rätt att ställa krav på den utbildning som erbjuds.

Därför måste vi lägga stor vikt vid arbetet med att säkra den svenska skolans kvalitet. I andra länder tar sig detta arbete uttryck i rankning och jämförelser av olika skolor. Det finns goda exempel att dra lärdom av, men eftersom kvalitetsutvärdering inom utbildningsområdet är eftersatt generellt måste ett utvecklingsarbete bedrivas.

Skolverket har under senare år gjort en hel del utvärderingar och samlat in statistik för jämförelse mellan skolor och kommuners verksamhet. Tidskriften Moderna Tider har publicerat en egen modell för rankning av universitets- och högskoleutbildningar och flera tidningar har redovisat statistik av olika slag vad gäller skolors och utbildningars resultat. Vi är positiva till denna utveckling eftersom jämförelser och rankningsresultat bidrar till kunskapsbasen för diskussionen om skolans kvalitet. Genom att man offentligt diskuterar enskilda skolors resultat, tvingas varje skola ifrågasätta, försvara och förändra sin verksamhet. Det är viktigt att skapa ett skolväsende där det är naturligt att diskutera kvalitet och resultat. I en lärande organisation är det en naturlig del av kontinuerligt utvecklingsarbete.

Skolverket har många vitt skilda uppgifter. Det kan ifrågasättas om de är förenliga. I utredningen Forskning 2000 var utredarna överens om att skilja mellan främjande och kontrollerande uppgifter i kvalitetsgranskande arbete rörande forskningen. Även Kunskapslyftskommittén har i enighet föreslagit en liknande åtskillnad mellan dessa huvuduppgifter vad gäller vuxenutbildning. Vi menar att grund- och gymnasieskolan också är i behov av fristående kvalificerad kvalitetsutvärdering.

3 Skolverkets uppgifter

I samband med att skolan kommunaliserades och statens styrning ersattes av ett målstyrt system med lokalt ansvar bildades Skolverket år 1991. Skolverkets uppgift är att aktivt verka i riktning mot att de nationella målen för skolan uppnås.

Skolverket ansvarar för uppföljning, utvärdering, utveckling och tillsyn av den svenska skolan. Statliga utbildningsinspektörer granskar kvaliteten i den svenska skolan. Inspektörerna undersöker vilka möjligheter och svårigheter skolorna har att uppfylla de nationella målen och lämnar förslag till förändringar. Inspektörerna rapporterar till regeringen.

Skolverket utarbetar kursplaner, betygskriterier samt allmänna råd. Skolverket skall också ge fortlöpande information om läget i svensk barnomsorg och skola, såväl till regering och riksdag som till kommuner och allmänhet.

Skolverkets tillsynsuppdrag är inte fastlagt i lag utan blott formulerat i verkets instruktion. Tillsyn utförs dock mot bakgrund av lagar, regler och normer. Vid Skolverket finns den i ett antal former: tillsyn på grundval av anmälningar (enskilda ärenden), regelbunden tillsyn av friskolor och systematiska tillsyner av kommuner med inriktning på styrning och egenkontroll. Vid verket bedrivs även s.k. kvalitetsgranskning ledd av en kvalitetsgranskningsnämnd utsedd av regeringen. Denna syftar till att ge en nationell bild av skolans kvalitet.

4 Bättre kvalitetsgranskning behövs

4.1 Ett fristående, nationellt kvalitetsinstitut

De brister som finns när det gäller skolans resultat visar att uppföljning och utvärdering inte har den pregnans och inte tas på det allvar som är nödvändigt. Skolverkets policy i vissa frågor tyder också på att det ligger nära till hands för regeringens stabsorgan att tona ner eller förklara bort brister.

Moderata Samlingspartiet föreslår inrättandet av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut. Ett sådant fristående kvalitetsinstitut skall komplettera den uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Kvalitetsinstitutet skall ges en självständig ställning och därmed svara för mer fristående kvalitetsuppföljning fritt från den politiska sfären. Ingen må döma i egen sak är en gammal domarregel som bör gälla även inom det svenska skolväsendet.

Den boskillnad som skall göras visavi Skolverket skall bl.a. innebära att Skolverket fortsättningsvis främst tar ansvar för insamling av jämförbar statistik, medan det nationella kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer kvalificerad kvalitetsbedömning. Institutet formulerar själv sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan. En verksamhetsplan som offentliggörs förslagsvis vart tredje år skall upprättas. Staten kan dock efterfråga och beställa oberoende utvärderingar från institutet, men uppdragen får inte ges en sådan omfattning att den egeninitierade kvalitetsprövningen eftersätts. En särskild fråga gäller återkommande och kontinuerlig utvärdering av varje skolenhet. Vi anser att varje skola med jämna mellanrum måste granskas vad gäller undervisningskvalitet och resultat. Återkommande granskning borde ske minst vart tredje år. Alla rapporter skall vara offentliga och det bör ligga i institutets ansvar att aktivt informera om analyser och slutsatser.

Det nya institutet ges en liten fast organisation. Tanken är att i projekten engagera erfarna lärare, Sveriges främsta skolforskare, företrädare för kvalitetsmätningar osv. för relevanta studier. Internationella kontakter och samarbete vad avser utvärdering över nationsgränserna skall vara en naturlig del av institutets arbete.

Den flexibla formen innebär att kvalitetsinstitutet bidrar till att ta vara på kompetensen bland lärare samtidigt som det ger erfarna lärare nya karriärmöjligheter och kopplingar till universitet och högskolor. Utvärderingar av pedagogik, organisation och verksamhet är en del av arbetet, mer ämnesspecifik uppföljning den andra. När det gäller frågor om hur väl undervisningen svarar mot nya kunskaper och utvecklingen i olika ämnen förutsätter vi att expertis från berörda branscher involveras.

Fördelen med att i utvärderingsarbetet anlita expertis från olika håll är att kunnandet vidgas, skolverksamhetens koppling till forskning och utveckling förbättras samtidigt som ett vetenskapligt förhållningssätt till såväl ämnen som pedagogik säkras. Vi tror också att en fördel med en mer rörlig och flexibel organisation är att den snabbare kan vinna respekt för sitt arbete än mer traditionella lösningar. Tilltron till politiker och skolmyndigheter ute i skolorna är som flera utredningar visat begränsad.

Det fristående kvalitetsinstitutet skall verka i allmänhetens tjänst. Det innebär krav på öppenhet i verksamheten och ett aktivt arbete för att offentliggöra resultat.

Regeringen bör mot bakgrund av den kritik som framförts återkomma till riksdagen med ett förslag till upprättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut för skolan.

Stockholm den 22 oktober 2002
Gunilla Carlsson (m) i Tyresö
Per Bill (m)	Anna Ibrisagic (m)
Tobias Billström (m)	Ewa Björling (m)
Tomas Högström (m)