Svenskarnas syn på socialförsäkringarna

Interpellation 2011/12:93 av Persson, Peter (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-11-08
Anmäld
2011-11-08
Besvarad
2011-11-18
Sista svarsdatum
2011-11-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 november

Interpellation

2011/12:93 Svenskarnas syn på socialförsäkringarna

av Peter Persson (S)

till statsrådet Ulf Kristersson (M)

I slutet av oktober utkom en rapport som ett led i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Rapporten som är skriven av Stefan Svallfors har undersökt svenskarnas syn på socialförsäkringarna. I rapportens avslutande sammanfattning anges att allmänhetens förtroende för socialförsäkringarna försvagats, medan viljan att kollektivt finansiera försäkringarna tvärtom ökar.

Det går också att utläsa av studien att de som är mest beroende av socialförsäkringarna också är de som har det lägsta förtroendet för hur försäkringssystemen fungerar.

Jag vill därför fråga statsrådet om studiens resultat i dessa delar är en av regeringen önskad och förutsedd konsekvens av de förändringar i socialförsäkringssystemen som skett sedan 2006, och om statsrådet avser att vidta några åtgärder med anledning av resultatet.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:93, Svenskarnas syn på socialförsäkringarna

Interpellationsdebatt 2011/12:93

Webb-tv: Svenskarnas syn på socialförsäkringarna

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 66 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Peter Persson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av den rapport som Stefan Svallfors har skrivit om svenskarnas syn på socialförsäkringarna. Jag vill inledningsvis påpeka vikten av att socialförsäkringen och Försäkringskassan ska ha medborgarnas fulla förtroende. För att detta ska vara möjligt krävs bland annat att myndighetens verksamhet präglas av en god service och en hög kvalitet i handläggningen. Tillämpningen av socialförsäkringen ska vara enhetlig, och rätt person ska få rätt ersättning i rätt tid. Ingen ska behöva vänta oskäligt länge på besked om beslut i ett ärende. Peter Persson frågar om resultaten i den studie som hänvisas till är en konsekvens av de regeländringar som skett sedan 2006. Sjukförsäkringsreformen har öppnat fler vägar tillbaka till arbete. Sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv. Färre individer blir sjukskrivna, och sjukperioderna har blivit kortare. Sammantaget har den minskade ohälsan lett till en kraftig minskning av utanförskapet. Detta har varit viktigt. En viktig uppgift framöver är att stärka förtroendet för sjukförsäkringen och säkerställa att den upplevs som trygg och legitim. Regeringen har under våren 2011 i en departementspromemoria presenterat ett antal tänkbara åtgärder som kan vara viktiga för att säkerställa att beslut i sjukförsäkringen uppfattas som legitima. De handlar exempelvis om ändamålsenliga handläggningsprocesser, kommunikation med de försäkrade och omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut. Regeringen arbetar nu vidare med dessa frågor.

Anf. 67 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret men konstaterar att han inte är särskilt bekant med min frågeställning. År 2002, när Sverige inte hade samma rikedom som i dag, var 25 procent av svenskarna tveksamma till om det offentliga skulle ge en trygghet vid sjukdom. Förra året, då vår nationalinkomst stigit på ett väsentligt sätt, hade siffran för dem som känner oro för om de kommer att få trygghet vid sjukdom ökat till 35 procent. Det är givetvis ingen slump. Det är en effekt av regeringens medvetna politik för att försämra socialförsäkringssystemen. År 2006 fick 1,7 miljoner löntagare en försämrad sjukförsäkring. Det sattes i gång något som kallades ett reformpaket som innebär att sjuka förutsätts vara friska efter ett år och kastas ut ur sjukförsäkringen. Detta har lett till att tusentals och åter tusentals har fått gå från trygghet till osäkerhet och ovisshet i kommunernas försörjningsstöd. Jag tror att regeringen mycket medvetet och strategiskt håller på att genomföra en politik i vårt land som bygger på att de mest omfördelande reformerna ska utplånas och i förlängningen ersättas av privata försäkringssystem. Det blir effekten. När osäkerheten breder ut sig och allt färre känner trygghet kompletterar man med privata försäkringar. Så småningom går det vidare i ett system som smälts ned. Detta gör regeringen för att ha utrymme att genomföra gigantiska skattesänkningar, och mest till dem som redan hade och kände sin trygghet. Men också de erhöll trygghet vid sjukdom och andra skeenden i livet som man inte kan påverka. Svallfors undersökning visar att viljan att betala skatt för att ha ett solidariskt välfärdssystem inte är sjunkande. Tvärtom ökar den. Det finns en stark vilja hos svenska folket till solidaritet, och då måste det fungera och omfatta oss alla. Detta solidaritetskontrakt har Moderaterna, det parti ministern företräder, aldrig tyckt om. Ni vill klippa av solidaritetsbandet genom att trasa sönder försäkringssystemen och göra dem omöjliga att använda. Då växer det nya automatiskt fram. Det är er strategi. Tror inte ministern att det finns ett förhållande mellan en tilltagande misstro mot systemet och de försämringar ni har genomfört?

Anf. 68 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Det var glädjande att interpellanten till slut kom fram till en fråga efter sin litania av anklagelser. Jag vet inte med vilken detaljrikedom Peter Persson har följt forskningen om svensk välfärdspolitik de senaste åren och med vilken noggrannhet han har läst rapporten om förtroendekapitalen i den svenska välfärdspolitiken. Jag drar helt andra slutsatser än interpellanten av detta. Aldrig i modern tid har tilltron varit högre än den är just nu när det gäller välfärdspolitiken i allmänhet, inklusive sjukförsäkringen. När man ställer frågan om hur stor risk det är för försörjningsproblem är siffrorna lägre nu än 2002 och 1997. På alla punkter är tilltron i dag högre än den var tidigare. Detta är en väsentlig information för människor som tror att den svenska välfärdspolitiken inte längre står för de grundläggande värden som den ska. Man ska ha klart för sig att stödet för kollektiva försäkringar är mycket starkt i Sverige. Det är större i dag än vad det varit tidigare. Det är inte så att viktiga reformer har minskat stödet för att vara med i de offentliga försäkringarna. Det är mycket bra - det borde en socialdemokrat veta - att den svenska medelklassen känner tilltro, acceptans och lojalitet när det gäller den svenska välfärdspolitiken. Det är viktigt för den samlade politikens framgång. Det är också viktigt att många människor i dag uppfattar att arbetet mot fusk och överutnyttjande har varit framgångsrikt. Misstänksamheten minskar radikalt. Den är halverad när det gäller sjukvårdens användning jämfört med 90-talet. Den är halverad när det gäller arbetslöshetsförsäkringen om vi jämför med 80-talet. Det är en tredjedel så många som tror att socialbidragssystemen missbrukas. Misstänksamheten har halverats bara sedan 2006 när det gäller risken för att någon missbrukar den svenska sjukförsäkringen. Detta är väsentliga framgångar. Jag förstår att du har en agenda som ska antyda att det finns en helt annan ambition bakom de svenska sjukförsäkringsreformerna än de jag har redovisat här i kammaren många gånger. Jag kan leva med den uppfattningen. Jag är övertygad om att den svenska välfärdsmodellen tjänar Sverige väl. Jag är övertygad om att den bara fungerar om svenska folket har förtroende för att man själv får det man behöver om man behöver det och är övertygad om att andra människor inte drar nytta av systemet på fel sätt. Därför är det extremt viktigt att Försäkringskassans arbete de senaste åren med att avslöja människor som systematiskt fuskar och missbrukar nu bär frukt. Det fanns en tid när många misstänkte att det fuskades i sjukförsäkringen. I dag ser vi ett resultat av arbetet mot fusk i assistansersättningen. Vi ser ett resultat av arbetet mot fusk i sjukförsäkringen. Människor som antagligen begår mycket värre brott än bidragsbrott avslöjas i dag som de simpla fuskare och förskingrare de är. Om vi å ena sidan vill att människor som kan försörja sig själva ska stå på egna ben och inte leva på bidrag kan vi inte å andra sidan acceptera att människor som över huvud taget inte ska ha bidrag lyfter mångmiljonbelopp i felaktiga ersättningar. Det borde en socialdemokrat veta. Allt detta hänger ihop, och det är viktigt. Förtroendet från medelklassen för att man får trygghet när man behöver den hänger ihop med ambitionen att stoppa människor som överutnyttjar. Det hänger i sin tur ihop med att förenkla användandet för de människor som ska få de tjänster de behöver. Jag läser det här som en väsentlig framgång inom ramen för ett system som ändå måste utvecklas och förbättras. Jag ser inte alls de anklagelser som du riktar mot systemet.

Anf. 69 Peter Persson (S)
Herr talman! Ingen socialdemokrat har någonsin försvarat fusk. För en socialdemokrat är det fusk om man fuskar med sjukförsäkringen, och det är fusk om man fuskar med skatten. För dig är det fusk i sjukförsäkringen, och fel i skatten. Det ena svarar för 20 miljarder, det andra för 130. Moderaterna har ett oerhört behov av att skriva ny historia och ändra den gamla historien. Kristersson driver nu inom departementets ram ett historiebeskrivningsprojekt, Svensk välfärdspolitik 100 år , där man försöker beskriva att den svenska välfärdsmodellen utvecklades i samsyn mellan höger och vänster enligt en intervju med dig i Axess i mars. Så var det ju inte alls. Det var en oerhörd strid när reform efter reform mödosamt togs fram för att skapa ett välfärdsbygge. Jag vet ju vad du sade så sent som 1990: Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten. Målet är att den kollektiva välfärdspolitiken i alla dess former och skepnader måste göra andra förlegade och felaktiga socialistiska system sällskap på historiens skräphög. Nu försöker du skriva en annan historia. Det är väl snart så att det var ni som tog upp kampen för socialförsäkringarna precis som ni försöker inbilla folk att ni tog täten i kampen för rösträtt. På område efter område försöker ni skriva om historien, och sedan gör ni något annat. Just med socialförsäkringarna har ni försämrat människors villkor. Ni skyller på att några fuskar. Därför var det nödvändigt att skicka ut alla från sjukförsäkringen. De blev friska efter ett år. Nu hamnar de i kommunernas försörjningsstöd. Löntagare tvingas att teckna kompletterande försäkringar bland annat vid sjukdom. Det handlar naturligtvis om att driva fram företagsverksamhet vid sidan om. Det är väl ingen tillfällighet att Skandia har skapat en sjukförsäkring och en sjukvårdsförsäkring och nu också driver ett eget sjukhus. Det är effekter, produkter, av en medveten politik då ni kraftigt sänker skatterna och tar bort resurser från försäkringssystemen och säger: Vi har inte råd. Ni garnerar med: Detta gör vi för att stoppa fusket. Ingen socialdemokrat har någonsin försvarat fusk. Ni använder det som ett argument för att klämma åt alla som är sjuka. Ni ger er på socialförsäkringssystemen eftersom ni vet att det är den bästa omfördelningsfaktor som finns i ekonomin. Ni har aldrig tyckt om omfördelning. Klyftor är målet med er politik, men det vill ni inte säga. De nya moderaterna förklär sig och låtsas att de har tagit täten i kampen för trygghet i det svenska samhället. Med dina citat belägger jag att det är falsk historieskrivning, Ulf Kristersson.

Anf. 70 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag ska göra ett tappert försök att plocka ut de få seriösa delar i Peter Perssons inlägg som jag tycker är värda att över huvud taget diskutera. Det första är historieskrivningen. Den svenska välfärdspolitiken i modern tappning har vuxit fram under ungefär 100 år. Jag är den första att medge att vi i partipolitiken älskar att bekämpa varandra och att hata varandras ståndpunkter. Jag har ingenting emot en rejäl politisk match. Jag har ingenting emot att anklaga socialdemokrater för alla de fel jag tycker har begåtts under modern tids välfärdspolitiska utveckling. Men jag tycker att anständigheten kräver att vi då och då ser vad som inte har skilt oss åt. Något som jag brukar påpeka på våra seminarier i Socialdepartementets seminarieserie är att det från den första pensionsförsäkringen 1913 och framåt finns mycket som har förenat de svenska partierna i välfärdspolitikens utveckling. Jag brukar inte dra mig för att påpeka att utan Gustav Möller vid rodret hade mycket av detta inte drivits på exakt det sätt som det drevs. Mycket kan vi hålla med om; annat har inte blivit som det kunde ha blivit. Jag brukar också påpeka att även fundamentala delar som inkomstbortfallsprincipen har varit kontroversiell långt in i socialdemokratin under den tid den byggdes ut. Det kan finnas anledning att påpeka för en och annan historielös person på båda sidor om skranket att vi varken står utan skuld till det som inte har blivit bra gjort eller har skäl att inse att vi har medverkat till sådant som i dag tjänar oss väl. De generella systemen, inkomstbortfallsprinciperna, tycker jag är fundamentala delar av svensk välfärdspolitik. Det handlar i sin tur om arbetslinjens betydelser för att kunna driva framgångsrik välfärdspolitik. Den är i dag bättre i Sverige än i många andra europeiska länder. Jag står fullt ut bakom allt detta. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att så många socialdemokrater i dag inte ser styrkan i denna stolta historia; det missar ni ofta att göra. Man måste se synpunkter i sitt perspektiv. När jag för 20 år sedan påpekade att det fanns väsentliga brister i monopolmodeller ska det ses i ljuset av en välfärdspolitik som systematiskt utestängde nästan alla former av alternativ och inte gav människor möjlighet till några egna beslut inom stora delar av välfärdspolitiken. Så är det inte längre. Vi ser utan tvekan andra bekymmer, men den sortens monopolistiska tradition hade vi under några begränsade decennier. Vi hade också en del strider - om vi nu ska hitta sådant där vi inte har varit överens. Socialförsäkringsreformerna har varit helt nödvändiga. Jag förstår att du har en billig retorik och vill antyda att vi har helt andra skäl att vilja förändra en politik som ledde till världens mest sjukskrivna folk eftersom du skulle tjäna på att vi hade andra ambitioner. Mitt svar är att vi såg samma problem som seriösa socialdemokrater såg för tio år sedan. Vi har gjort någonting åt samma problem som seriösa socialdemokrater ville göra någonting åt för tio år sedan. Det blev vår ibland otacksamma men rättvisa uppgift att göra det eftersom vi hade makten, på samma sätt som ni under många decennier har haft makten att genomföra saker och ting där människor ibland har haft samsyn och ibland har sett olika problem. Vi får bestämma oss. Antingen har vi en seriös diskussion om svensk välfärdspolitik, eller också kastar vi ganska meningslösa anklagelser på varandra. Valet är ditt.

Anf. 71 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag tillåter mig att citera vad Ulf Kristersson inte bara sade utan skrev 1990: "Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten." Det säger Ulf Kristersson inte är seriöst. Var du inte seriös i din politiska gärning för 20 år sedan, Ulf Kristersson? Varför vill ni moderater aldrig tala om era verkliga avsikter? Jag tycker att det är en stor brist i svensk politik i dag. Det hade blivit mycket tydligare. Ni sänker inte skatterna för att det är tvångsmässigt nödvändigt och för att folk ropar efter det. Ni säger att ni gör det för att skapa fler jobb. Men arbetslösheten minskar inte. Ni har gjort det för att genomföra stora omfördelningar i det svenska samhället och öka klyftorna. Och någon måste betala. Det är bland andra de sjuka som har fått betala genom kraftiga försämringar i försäkringen och alla som är friska och som har en minskande tilltro till försäkringen i framtiden. Det är väl ärligare att ni säger att er politik syftar till det som ni sade förr men som ni i dag försöker garnera, nämligen att människor ska klara sig själva och ta egna försäkringar? LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio har skrivit att Gustav Möller skulle rotera i sin grav om han hörde en högerman i Sveriges riksdag försöka ta honom till sitt bröst. Sluta upp med dessa dumheter, Kristersson!

Anf. 72 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag noterar att det retar en socialdemokrat att vi i dag ser styrkor i den svenska välfärdsmodellen som ni var på god väg att förskingra under ett par decennier av misslyckad välfärdspolitik. Vad du, Peter Persson, tycker om min relation till Gustav Möller intresserar mig föga. Om du vill driva torgmötesretorik i riksdagens kammare må det vara hänt. Jag tänker ändå inte medverka. Jag tänker inte anklaga er för att ni ville ha en halv miljon förtidspensionärer, jag tänker inte påstå att ni ville att det skulle vara 100 procents längre sjukskrivningstider i vissa delar av landet jämfört med andra delar, och jag tänker inte påstå att ni ville ha oändliga sjukskrivningstider, för det tror jag inte att ni ville. Jag tror att det var oavsiktliga konsekvenser av en politik som inte längre fungerade som den skulle. Man kan ibland se det bästa i sin motståndares ambitioner. Jag har noterat att det fanns ambitioner också hos socialdemokrater att göra någonting åt det som inte var bra nog. Jag noterar att det var vi och inte ni som fick uppgiften att genomföra det. Och jag noterar att du nu är mycket missnöjd över att vi i dag genomför det som är rätt och riktigt och att ni är på åskådarbänken.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.