Skolkommissionens förslag om stärkt likvärdighet

Anf. 52 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Kristina Axén Olin har frågat mig om jag avser att genomföra Skolkommissionens förslag om stärkt likvärdighet i enlighet med vad statsministern aviserade i regeringsförklaringen.

Den försämrade likvärdigheten i svensk skola är en mycket allvarlig utveckling som måste stävjas. 2015 års skolkommission tillsattes med uppdraget att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Skolkommissionen överlämnade 2017 sitt slutbetänkande Samling för skolan, SOU 2017:35. När det gäller skolsegregationen framhäver Skolkommissionen att resultatskillnaderna mellan grundskolor ökar starkt. Ökningen förklaras av att skillnaderna mellan skolors elevsammansättning utifrån familje- och migrationsbakgrund ökar. Denna ökade uppdelning av skolor riskerar att leda till försämrad likvärdighet i form av ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Den innebär också att det viktiga värde som ligger i att elever med olika bakgrund möts i skolan urholkas.

Skolkommissionen föreslår i sitt slutbetänkande en nationell strategi för att skapa ett robust skolsystem. Förslagen ska gynna samtliga elever, och målet är att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Samtidigt påpekar Skolkommissionen att åtgärder som syftar till att minska skolsegregationen och öka de finansiella förutsättningarna för en likvärdig skola kräver närmare överväganden.

I juli 2018 tillsattes därför en utredning som har i uppdrag att arbeta vidare med Skolkommissionens förslag och bland annat analysera och ta ställning till hur bestämmelserna om dels placering vid kommunala skolenheter, dels mottagande och urval till fristående skolor, bör ändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2020.

Det är viktigt att förändringar i skolan är långsiktigt hållbara. Regeringen kommer därför att invänta utredningens redovisning och därefter ta ställning till förslagen om bland annat placering, mottagande och urval till skolor. Min ambition är att åstadkomma en mer likvärdig skola, där barn och elever med olika bakgrund möts.

Det är dock av största vikt att redan nu genomföra insatser för att öka likvärdigheten i skolan. Flera av Skolkommissionens förslag har redan börjat genomföras. Ett exempel på detta är det nya statliga stödet för förstärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Stödet uppgår 2019 till 3,5 miljarder kronor och ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Av januariavtalet framgår att detta statliga stöd ska förstärkas.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att OECD i en rapport efter att ha granskat Sverige nyligen lämnat ett antal rekommendationer för ökad likvärdighet och minskad skolsegregation. Jag kan konstatera att OECD:s slutsatser i flera avseenden överensstämmer med den beskrivning av den svenska skolan som Skolkommissionen presenterat och att flera av rekommendationerna ligger i linje med pågående utredningar och åtgärder.

Anf. 53 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret, även om jag inte riktigt tycker att jag får det exakta svaret på den fråga jag ställde. Det är dock glädjande att vi är överens om att det, som statsrådet påpekar, är otroligt allvarligt med skillnaderna i kvalitet mellan våra skolor i Sverige och att segregationen i svensk skola ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den viktigaste åtgärden för att minska skolsegregationen och för att elever ska kunna lämna utanförskap och göra klassresor är att satsa på en skola som verkligen rustar eleverna med rätt kunskaper. Dessvärre ser vi i dag stora skillnader i resultat mellan skolor i Sverige.

Vi har fantastiska skolor med goda resultat och erfarna och behöriga lärare, där eleverna får gedigna kunskaper och kan göra klassresor och rustas för en framtid där alla ges chansen. Men vi har också skolor som år efter år dras med dåliga resultat, stök och oordning i klassrummen, en stor andel obehöriga och oerfarna lärare, där eleverna riskerar att dras in i ett livslångt utanförskap. Det är fullständigt oacceptabelt. Skolor som inte klarar av sitt uppdrag trots insatser och hjälp ska inte få fortsätta.

Vi moderater har föreslagit att vi ska ta fram nationella kvalitetskrav för att vi ska kunna utvärdera kvaliteten i våra skolor. Skolinspektionen ska granska skolorna, och de skolor som inte når upp till kraven ska man teckna ett kunskapskontrakt med, tillsammans med Skolverket, med krav på åtgärder men också med stöd och hjälp. Då kan vi säkerställa att alla skolor håller en rimlig kvalitet. De skolor som inte håller tillräckligt hög kvalitet efter insatser och hjälp måste vi kunna fatta beslut om att stänga.

I svaret noterar jag att statsrådet inte delar den ingång i frågan om skolsegregation som jag beskriver. Statsrådet resonerar i stället i termer av vikten av en blandad elevsammansättning och talar till och med om lottning av elever till olika skolor. Det är viktigt att konstatera att den största anledningen till skolsegregationen är boendesegregationen.

Den forskning som finns visar att det fria skolvalets utformning i mycket liten del bidrar till att förstärka skolsegregationen. I stället är problemet att det är för få elever som gör ett aktivt skolval.

Det fria skolvalet möjliggör att elever kan välja en annan skola än den närmaste skolan i bostadsområdet. Vi måste få fler elever att göra ett aktivt val. Vi måste förmå elever i socioekonomiskt utsatta områden att i högre grad göra aktiva och välgrundade val. Med mer information och information på många språk går det att göra detta.

Vi ser till exempel i Nacka kommun, där man införde aktivt skolval, att resultatet blev att eleverna i det socioekonomiskt mest utsatta området gjorde det bäst underbyggda skolvalet.

OECD föreslår aktivt skolval, och det är också ett av Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet.

Jag återkommer då till min fråga, där jag undrar vad regeringen egentligen menar. Statsministern sa i regeringsförklaringen att Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet ska genomföras. Men vilka konkreta förslag menade han då? I budgetdebatten här i riksdagen i förra veckan sa också finansministern att man nu genomför Skolkommissionens förslag för stark likvärdighet. Vilka förslag ska genomföras?

Anf. 54 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! När vi diskuterar den ökande skolsegregationen brukar vi diskutera utifrån två olika linjer. Den ena linjen handlar om vad vi som politiker kan göra för att motverka effekterna och hantera de negativa effekterna av att skolan har blivit så uppdelad. Där diskuterar vi partierna emellan inte helt olika saker. Vi talar om olika former av resultattillskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida har vi aviserat att vi ska fortsätta med det likvärdighetsbidrag som är helt nytt och unikt och faktiskt tar större hänsyn till elevernas behov än vad tidigare statsbidrag har gjort. Vi diskuterar hur vi ska säkerställa att vi motverkar en pedagogisk segregation, som man ibland talar om, det vill säga att de mest erfarna lärarna sällan finns i de skolor där behoven är som allra störst.

Vi talar också om att man ibland måste lägga ned skolor. Det är något som jag inte är främmande för. När en skola har blivit så segregerad att man inte klarar av att bedriva en bra undervisning och man har kommit till vägs ände kan det vara bättre att lägga ned skolan än att tillföra resurser. Så gjorde man till exempel i Malmö, där ett antal skolor har lagts ned. De resultaten har inte varit entydigt negativa, tvärtom.

Men likheterna upphör när vi närmar oss hur vi ska hantera det förhållandet att vi har en alldeles för stor segregation, till att börja med. På vilket sätt ska vi åtgärda roten till det onda, nämligen den ökande uppdelningen mellan olika skolor? Ja, här blir de politiska skillnaderna mycket, mycket större. För min del är det fullkomligt självklart att vi ska motverka också det som skapar en ökande segregation mellan elever och mellan skolor.

Kristina Axén Olin säger att forskningen hävdar att skolvalet, så som det är uppbyggt, har en väldigt liten del i att skapa segregation. Jag skulle nog vilja säga att forskningen är mycket mer nyanserad på den punkten än vad Kristina Axén Olin hävdar. Faktum är: När vi på 1990-talet införde det system för skolval som vi har i Sverige i dag kom OECD, den fristående organisation i Paris som granskar ekonomiska frågor, med en fullkomligt förödande kritik av upplägget i de reformerna. Den kritiken formulerades i en rapport 1992 som den dåvarande regeringen tyvärr inte tog någon som helst hänsyn till. Jag kan rekommendera Kristina Axén Olin att läsa den rapporten, som på ett nästan otäckt sätt förutspår de problem som vi nu har sett komma i den segregerade svenska skolan.

Jag tycker att det är en ansvarsfull politik att hantera effekterna av den ökande segregationen, men det är en mindre ansvarsfull politik att inte bry sig om orsakerna till den ökande segregationen i den svenska skolan. Där måste vi ta i de frågor som handlar om styrningen av skolan. Det är precis de frågor som statsministern talade om i regeringsförklaringen och precis de åtgärder som finansministern talade om i budgetdebatten. Vi går nämligen igenom de förslag som kom från Skolkommissionen och säkerställer att de blir ordentligt utredda.

På en punkt vill jag dock ställa en motfråga till Kristina Axén Olin: Var hittar Kristina Axén Olin att jag på något sätt har förespråkat lottning i det svenska skolsystemet? Visa mig var jag har gjort det!

Anf. 55 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Utbildningsministern! Det är mycket glädjande att vi är överens om problemen i Sverige och bekymret med segregationen. Jag delar naturligtvis utbildningsministerns oro över hur det ser ut. Det handlar inte bara om skolan, utan det handlar om väldigt många områden. Vi har alla anledning att vara självkritiska. Vi har misslyckats med integrationen i Sverige. Jag tror också att vi kan vara överens om att bostadssegregationen är ett av de största bekymren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men sedan, som sagt, skiljer sig våra uppfattningar rätt mycket åt. Vi kan prata om OECD, som statsrådet Anna Ekström har valt att göra. Redan 2014 överlämnade OECD en djuplodande expertanalys till den då ansvariga ministern; Björklund. Man konstaterade att både kvalitet och likvärdighet var hotade i det svenska skolsystemet. Man lämnade då skarpa åtgärdsförslag till Sverige för att råda bot på den ökade skolsegregationen. OECD föreslog redan 2014 obligatoriskt skolval för minskad segregation, fler karriärlärare och ekonomiska incitament för att skickliga lärare skulle vilja arbeta i utanförskapsområden. Det handlar om stärkt lärarkompetens, uppryckning av svensk skolas styrning och ett starkare statligt ansvar för kvaliteten i skolan.

Herr talman! Jag kan inte se att man under den föregående mandatperioden, 2014-2018, kom fram till ett enda förslag eller gjorde något av det som OECD föreslog. Många av förslagen finns förvisso med i Skolkommissionens rapport, och många av Skolkommissionens förslag är bra. Men ingenting av detta har blivit verklighet.

I år avsatte vi extra pengar, som till och med riksdagen har beslutat om, för att höja lönerna i utanförskapsområden - precis det som OECD föreslår. Men inte ens det kan regeringen verkställa fastän pengarna finns och riksdagen har beslutat om det. I stället väljer man att utreda mer och mer, och skolsegregationen ökar.

När, Anna Ekström, ska vi få se de skarpa åtgärder som OECD sa till oss redan 2014 att vi skulle vidta? När kommer de? Är det så som statsministern säger - att Skolkommissionens förslag ska genomföras? Är det så som finansministern sa i budgetdebatten i förra veckan - att vi nu genomför Skolkommissionens förslag? Eller är det så som statsrådet säger här - att förslagen är under utredning?

Anf. 56 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Den som vill genomföra lagstiftning på skolans område måste förstås utreda sakerna innan man går till riksdagen med en lagstiftning. En annan ordning leder, tror jag, till en mindre genomtänkt skolpolitik förutom att det skulle rendera kraftig kritik från riksdagens kammare.

Jag är lite orolig över den lättsinniga synen på att ta fram väl genomarbetade förslag. Jag kan försäkra Kristina Axén Olin att de förslag som Skolkommissionen tog fram vilar mycket tryggt på OECD:s rekommendationer till Sverige, och de genomförs nu på punkt efter punkt.

Det finns ett förslag från Skolkommissionen som vi i regeringen tydligt har sagt att vi inte kommer att gå vidare med, och det är just förslaget om lottning. Jag efterlyser fortfarande ett svar på min fråga till Kristina Axén Olin. Eftersom Kristina Axén Olin i ett tidigare anförande påstod att jag hade öppnat för lottning vill jag veta i vilket sammanhang jag skulle ha gjort det. Det är nämligen så att vi i regeringen tydligt har sagt att vi inte kommer att gå vidare med Skolkommissionens förslag om lottning. Skälet är mycket enkelt: Det finns inte stöd för den åtgärden i Sveriges riksdag.

När det gäller de övriga förslagen från OECD har flera av dem genomförts. Jag kan till exempel peka på det helt unika likvärdighetsbidraget, som nu uppgår till 3 ½ miljard och som enligt januariavtalet ska byggas ut. Det är en nödvändig och viktig pusselbit för att hantera effekterna av den bristande integrationen i den svenska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan också konstatera att reglerna om urval till den svenska skolan är viktiga. Det är de regler som OECD ofta pekar på. Det är de regler som Kristina Axén Olin avser när hon talar om lottning och Skolkommissionens förslag. Hur gör vi när det är fler elever som vill gå i en fristående skola eller en kommunal skola än det finns plats för? Ja, i dag är regelverket sådant att en kommunal skola ska följa närhetsprincipen. Det är något som enligt ett flertal nya domar riskerar att starkt missgynna föräldrar som vill att deras barn ska gå i samma skola. Det försvårar för den så kallade syskonförturen. Men det handlar också om att en fristående skola i dag kan tillämpa en köprincip som är ruggigt orättvis. Den gynnar barn födda i januari mer än barn födda i december. Den gynnar barn vars föräldrar har koll. Och den gynnar barn vars föräldrar aldrig någonsin flyttar, vare sig inom Sverige eller från utlandet.

Att åstadkomma ett mer rättvist antagningssystem kräver förstås en gedigen utredning. Skolkommissionen bad regeringen att tillsätta en sådan utredning. Det har vi gjort. Det är en utredning för grundskolan och en utredning där man ser över hela finansieringssystemet för gymnasieskolan. Jag kommer naturligtvis att invänta resultaten av de utredningarna. Jag vill att detta ska gå fort, men jag vill också att det ska bli riktigt ordentligt gjort. Det handlar om system som är viktiga för miljontals föräldrar och elever och som inte får gå fel.

Kristina Axén Olin tar också upp boendesegregationen. Jag är helt överens med Kristina Axén Olin om att det är en riktig bov i dramat när det gäller den bristande integrationen i den svenska skolan. Boendesegregationen är mycket allvarlig. Den måste bekämpas. Ett viktigt bidrag i den kampen blir förstås januariavtalets tydliga besked att vi ska se till att det som kallas för EBO inte kan vara så dominerande i den svenska boendedebatten som det har varit hittills. Det kommer att ha stor betydelse för skolan. Men för den sakens skull kan vi inte underlåta att ge oss på de regler i skollagen som tyvärr förstärker segregationen i den svenska skolan.

Anf. 57 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för förtydliganden. Förhoppningsvis kan vi lägga idéer kring lottning och bussning av elever till skolor som en lösning på skolsegregationen åt sidan och i stället diskutera andra bra förslag för att öka det aktiva skolvalet. För att man ska kunna öka det aktiva skolvalet, som OECD också har föreslagit, behövs det faktiskt inga lagändringar eller regeländringar. Det handlar bara om att vi tillsammans försöker se till att informationen om det fria skolvalet når ut till alla grupper och på många språk. Det skulle vi faktiskt kunna göra redan i dag.

De pengar som vi moderater och Kristdemokraterna avsatte i årets budget för att öka lönen för lärare i utanförskapsområden går att verkställa redan i dag, för pengarna finns redan och är utbetalade till Skolverket, som bara väntar på att regeringen ska göra ett förordnande så att de kan verkställa det.

Det finns alltså mycket vi kan göra i dag. Allt behöver inte utredas. Många av de förslag som OECD har lyft upp och som vi moderater har lagt fram skulle kunna verkställas i dag, för det handlar inte om lagändringar utan om betydligt enklare saker som går att göra. Jag kan bara se fram emot att det är som statsrådet säger, att de kommer att verkställas och att man kommer att komma tillbaka med förslag så att vi kan försöka få ordning på svensk skola igen och se till att svensk skola blir den möjlighet för alla barn som en skola självklart borde vara.

Anf. 58 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen, och mitt mål som utbildningsminister är att vi ska ta oss tillbaka dit. Mot den bakgrunden vill jag verkligen välkomna att OECD på det tydliga sätt de gör granskar den svenska skolan. OECD:s budskap till Sverige är att vi måste ta i det som gjordes fel på 90-talet.

OECD talar klarspråk i sin senaste rapport - den stora rapporten om den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Där talar OECD klarspråk om att den marknadsstyrning som den svenska skolan är utsatt för leder fel. Den vilar på skakiga grunder, och Sverige uppmanas att förändra regelverket för skolvalet och för allt som hör skolvalet till. Enligt min åsikt kan vi göra detta samtidigt som vi behåller en möjlighet för föräldrar och elever att välja vilken skola de helst vill gå i. Detta klarar andra länder, och det borde vi också klara.

Den väldigt oreglerade skolmarknad som vi har sedan 1990-talet är en viktig orsak - inte den enda, men en viktig orsak - till den ökande segregationen i den svenska skolan. Min uppmaning till Kristina Axén Olin är att lyssna till OECD och ta det som de säger på allvar. Det är ingen vildsint rabulistisk tankesmedja på vänsterkanten som talar, utan det är OECD i Paris som uppmanar oss i Sverige att säkerställa att det svenska skolsystemet reformeras så att det kan bidra till en bättre likvärdighet. Jag kommer att göra vad jag kan för att säkerställa att så blir fallet, och jag hoppas få stöd från Sveriges riksdag i denna fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.