Anf. 53 Kristina Axén Olin (M)
Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret, även om jag inte riktigt tycker att jag får det exakta svaret på den fråga jag ställde. Det är dock glädjande att vi är överens om att det, som statsrådet påpekar, är otroligt allvarligt med skillnaderna i kvalitet mellan våra skolor i Sverige och att segregationen i svensk skola ökar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den viktigaste åtgärden för att minska skolsegregationen och för att elever ska kunna lämna utanförskap och göra klassresor är att satsa på en skola som verkligen rustar eleverna med rätt kunskaper. Dessvärre ser vi i dag stora skillnader i resultat mellan skolor i Sverige.
Vi har fantastiska skolor med goda resultat och erfarna och behöriga lärare, där eleverna får gedigna kunskaper och kan göra klassresor och rustas för en framtid där alla ges chansen. Men vi har också skolor som år efter år dras med dåliga resultat, stök och oordning i klassrummen, en stor andel obehöriga och oerfarna lärare, där eleverna riskerar att dras in i ett livslångt utanförskap. Det är fullständigt oacceptabelt. Skolor som inte klarar av sitt uppdrag trots insatser och hjälp ska inte få fortsätta.
Vi moderater har föreslagit att vi ska ta fram nationella kvalitetskrav för att vi ska kunna utvärdera kvaliteten i våra skolor. Skolinspektionen ska granska skolorna, och de skolor som inte når upp till kraven ska man teckna ett kunskapskontrakt med, tillsammans med Skolverket, med krav på åtgärder men också med stöd och hjälp. Då kan vi säkerställa att alla skolor håller en rimlig kvalitet. De skolor som inte håller tillräckligt hög kvalitet efter insatser och hjälp måste vi kunna fatta beslut om att stänga.
I svaret noterar jag att statsrådet inte delar den ingång i frågan om skolsegregation som jag beskriver. Statsrådet resonerar i stället i termer av vikten av en blandad elevsammansättning och talar till och med om lottning av elever till olika skolor. Det är viktigt att konstatera att den största anledningen till skolsegregationen är boendesegregationen.
Den forskning som finns visar att det fria skolvalets utformning i mycket liten del bidrar till att förstärka skolsegregationen. I stället är problemet att det är för få elever som gör ett aktivt skolval.
Det fria skolvalet möjliggör att elever kan välja en annan skola än den närmaste skolan i bostadsområdet. Vi måste få fler elever att göra ett aktivt val. Vi måste förmå elever i socioekonomiskt utsatta områden att i högre grad göra aktiva och välgrundade val. Med mer information och information på många språk går det att göra detta.
Vi ser till exempel i Nacka kommun, där man införde aktivt skolval, att resultatet blev att eleverna i det socioekonomiskt mest utsatta området gjorde det bäst underbyggda skolvalet.
OECD föreslår aktivt skolval, och det är också ett av Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet.
Jag återkommer då till min fråga, där jag undrar vad regeringen egentligen menar. Statsministern sa i regeringsförklaringen att Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet ska genomföras. Men vilka konkreta förslag menade han då? I budgetdebatten här i riksdagen i förra veckan sa också finansministern att man nu genomför Skolkommissionens förslag för stark likvärdighet. Vilka förslag ska genomföras?