Massprotester i Colombia
Interpellation 2020/21:708 av Håkan Svenneling (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-05-05
- Överlämnad
- 2021-05-06
- Anmäld
- 2021-05-07
- Sista svarsdatum
- 2021-05-27
- Svarsdatum
- 2021-06-07
- Besvarad
- 2021-06-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I Colombia har över 19 personer mördats och 300 skadats av polis efter massprotester i städer runt om i landet. Därutöver har omkring 1 000 människor blivit anhållna och riskerar tortyr i arrestering. Vad som började med mestadels fredliga demonstrationer möttes av en våldsam polis som avlossar skott mot demonstranter från nära håll och rammar folkmassor med motorcyklar och sköldar. Situationen är nu eskalerande.
Fackföreningar startade protester i onsdags den 28 april som svar på den högerledda regeringens skattereform, som skulle slå hårt mot låg- och medelinkomsttagare i landet. Under lördagskvällen beordrade president Ivan Duque ut trupper för att möta protesterna, för att sedan under söndagen informera om att de drar tillbaka förslaget om en ny skattereform. Samtidigt finns oron att ytterligare en ny reform kommer att tas fram och innehålla i princip samma förslag.
Colombia präglas av en historia med våldsamheter där sedan 1960-talet över 260 000 människor har dödats i våld mellan gerillor, militär och miliser. Fredsavtalet som slöts 2016 mellan den colombianska regeringen och den största gerillan, Farc, gav hopp om ett mer fredligt Colombia. Men utvecklingen är fortsatt instabil. Protesterna vi nu ser handlar om mer än enbart skattereformen och innehåller också kritik mot en polariserad regering, utsattheten för människorättsförsvarare, bristen på sociala skyddssystem och behovet av polis och säkerhetsstyrkor som skyddar folket.
Sverige har ett ansvar att bidra till en fredlig utveckling i Colombia. Först handlar det om att fördöma det våld och dödande och den polisbrutalitet som pågår i landet i samband med de nuvarande protesterna. Men det handlar också om att inte sälja svenska Jasplan till Colombias regering och på så vis fortsätta stärka Latinamerikas största militär. Colombia är i större behov av fred, nedrustning, mänskliga rättigheter och demokrati.
Sverige har potential att genom diplomati i både bilaterala och multilaterala sammanhang stärka fredsavtalet i Colombia, som är det politiska instrument som har störst möjlighet att skapa stabilitet i landet och ge trygghet till ett folk som under lång tid levt under hotfulla och våldsamma förhållanden.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att främja en fredlig och demokratisk utveckling i Colombia?
- Vilka bilaterala och multilaterala åtgärder kan Sverige genomföra för att stärka fredsavtalet och bidra till stabilitet i Colombia?
- Avser ministern och regeringen att agera för att förhindra svensk vapenexport till Colombia?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:708
Webb-tv: Massprotester i Colombia
Dokument från debatten
- Måndag den 7 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:135
- Protokoll 2020/21:135 Måndagen den 7 juniProtokoll 2020/21:135 Svar på interpellation 2020/21:708 om massprotester i Colombia
Protokoll från debatten
Anf. 38 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja en fredlig och demokratisk utveckling i Colombia, vilka bilaterala och multilaterala åtgärder Sverige kan genomföra för att stärka fredsavtalet och bidra till stabilitet i Colombia samt om jag och regeringen avser att agera för att förhindra svensk vapenexport till Colombia.
Den interna väpnade konflikten har präglat utvecklingen i Colombia under fem decennier och lämnat djupa spår i samhället. Fyra och ett halvt år efter fredsavtalets undertecknande är det uppenbart att det kommer att ta tid att bygga en hållbar och landstäckande fred i Colombia. Landet har dock genomgått en i många avseenden positiv utveckling och är i dag fredligare än för ett decennium sedan, mycket tack vare fredsprocessen med Farc, inklusive fredsavtalet från 2016.
De senaste veckornas demonstrationer visar emellertid att många utmaningar kvarstår. Pandemin har slagit hårt mot den colombianska befolkningen. Arbetslösheten har ökat, liksom de sociala klyftorna och fattigdomen. Det är positivt att regeringen har inlett förhandlingar med företrädare för demonstranterna, ackompanjerade av FN och den katolska kyrkan.
Ambassaden i Bogotá har kontakt med företrädare för såväl regeringen som fackföreningar och studentorganisationer i syfte att stödja fortsatta förhandlingar och mana till återhållsamhet. Vi förväntar oss att våldsamheterna upphör, att de mänskliga rättigheterna respekteras och att brott begångna i samband med demonstrationerna utreds och lagförs.
Vi arbetar intensivt med att på olika sätt underlätta och påskynda fredsbyggandet, i nära dialog med de colombianska företrädarna, FN och EU. Regeringen beslutade den 6 maj om en ny femårig strategi för utvecklingssamarbetet med Colombia. Genom denna strategi ska Sverige fortsätta att arbeta med att stödja en inkluderande fred, inklusive övergångsrättvisa och ökad statlig institutionell närvaro och kapacitet i konfliktdrabbade områden. Vi intensifierar också vårt engagemang för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, jämställdhet och miljö och klimat.
Slutligen: Export av krigsmateriel från Sverige prövas utifrån ett mycket strikt regelverk som riksdagen och regeringen har lagt fast. Enligt det svenska exportkontrollregelverket är det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som prövar frågor om tillstånd för export av krigsmateriel. ISP kan samråda med Exportkontrollrådet, där företrädare för alla riksdagspartier ingår.
Anf. 39 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag har ställt denna interpellation till utrikesministern med anledning av de massprotester som har skett i Colombia de senaste veckorna.
Fackföreningar, urfolk, småbrukare och kvinnogrupper startade protesterna den 28 april som svar på den högerledda regeringens skattereform, som skulle slå hårt mot låg- och medelinkomsttagare i landet. Då beordrade president Iván Duque ut militära trupper och polis för att möta protesterna, vilket har lett till dödandet av minst 76 personer, till att tusentals människor har utsatts för fysiskt våld och gripits och till ett nittiotal fall av sexuellt våld. Försvinnandena har varit mycket omfattande, och närmare 350 personer saknas just nu.
Särskilt i Colombias tredje största stad Cali har våldet mot demonstranter varit omfattade. I ett digitalt möte med colombianska aktivister som jag och min kollega Lorena Delgado Varas hade förra veckan fick vi lära oss att det finns ett så kallat slakthus, där tortyr, misshandel och rena styckningar av människor utförs av myndigheterna i syfte att stoppa protesterna.
Jag vill tacka utrikesministern så mycket för svaret.
Colombia präglas av en historia med våldsamheter sedan 1960-talet. Över 260 000 människor har dödats i våldet mellan gerillor, militär och miliser. Fredsavtalet som slöts 2016 mellan den colombianska regeringen och den största gerillan, Farc, gav hopp om ett mer fredligt Colombia.
Men utvecklingen är fortsatt instabil. Den nuvarande högerregeringen har under lång tid undergrävt implementeringen av fredsavtalet. De protester vi nu ser handlar om mer än enbart skattereformen; de handlar om kritik mot en polariserande regering, utsattheten för människorättsförsvarare, bristen på sociala skyddssystem och behovet av polis och säkerhetsstyrkor som skyddar folket, inte dödar dem. Colombia är i dag en av de farligaste platserna i världen att vara försvarare av mänskliga rättigheter på.
Sverige har ett ansvar att bidra till en fredlig utveckling i Colombia. Först handlar det om att fördöma våldet och dödandet och den polisbrutalitet som pågår i landet i samband med de protesterna. Jag undrar därför om utrikesministern avser att kalla upp Colombias ambassadör.
Men det handlar också om att inte sälja svenska Jas-plan till Colombias regering och på så vis fortsätta att stärka Latinamerikas största militär. Här måste regeringen tydligt signalera ett stopp för vapenaffären och inte gömma sig bakom myndigheterna. Colombia är i större behov av fred, nedrustning, mänskliga rättigheter och demokrati än av svenska Jas-plan.
I regeringens rapport om mänskliga rättigheter i Colombia beskrivs Colombia som en rättsstat, en beskrivning som starkt kan ifrågasättas då korruption, narkotikahandel och andra ekonomiska intressen ofta styr den politiska utvecklingen.
Colombia är ett djupt militariserat samhälle, trots att det nu är snart fem år sedan fredsavtalet slöts. Det är uppenbart att det inte räcker med att avväpna Farcgerillan för att få fred. Även den colombianska militären, paramilitära grupper och rent kriminella måste motarbetas och avväpnas. Omfattande insatser mot så kallade små och lätta vapen måste genomföras. I dag är de för få och saknas ofta i EU:s strategidokument på området.
Jag undrar därför vad regeringen tänker göra för att stödja arbetet med att undersöka detta och att ställa dem inom polis och militär som bär ansvaret för den senaste tidens dödande och våldsamheter till svars.
Sverige ger i dag biståndsmedel och utbildningar till såväl polisen som åklagarmyndigheten i Colombia. Sverige har sedan 2013 stöttat polisen i Colombia med 42 miljoner kronor. Jag undrar om den senaste tidens dödande från polisens sida kommer att rendera i något slags konsekvens eller om stödet rent av kommer att avbrytas.
Anf. 40 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Sveriges varuexport till Colombia uppgick till drygt 1 miljard svenska kronor under 2018. Sveriges import från Colombia uppgick till 502 miljoner samma år.
Ett nittiotal svenska företag representeras på den colombianska marknaden. Några av de största är Tetra Pak, Scania, Securitas, H & M, Volvo, Skanska, ABB, Electrolux och Atlas Copco. Jag nämner det här för att vår utrikespolitik tyvärr mer guidas av ekonomiska intressen än av att främja länders utveckling med avseende på demokrati, hälsa, miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Här måste vi ta ansvar, för de väpnade konflikterna i Colombia är starkt sammankopplade till ekonomiska intressen, nyttjande av mark och vatten. Här kan inte svenska företag svära sig fria från ansvar.
Ett exempel är det hydroelektriska megaprojektet Hidroituango, där Atlas Copco och Scania verkat. Det är ett projekt som har mött lokalt motstånd då det förstör miljön, den biologiska mångfalden, tillgången till vatten och inkomstkällor. Projektet infördes med stort våld i Colombia. Paramilitariseringen ökade på grund av projektet och bidrog till mord och ökad förföljelse av sociala ledare. Enligt källor utförde paramilitärerna ungefär 100 mord och försvinnanden i de kommuner som drabbats av projektet. Två sociala ledare, Hugo Albeiro George Perez och hans systerson Domar Zapata, och ledaren Luis Alberto Torres och hans bror Duvian Andrés Correa är några av flera ledare som mördats. Både Hugo och Luis var aktiva i miljörörelsen för levande floder i Antioquia och mördades bara några timmar efter varandra. Det här är inte okänd information, vare sig i eller utanför Colombia.
Att delta i sådana här projekt underminerar fredsavtalet. Därför bör vi ifrågasätta svenska företags medverkan i sådana infrastrukturprojekt. Fredsavtalet och demokratin i Colombia måste gå före. Och den handel som kan finnas får inte öka paramilitariseringen, morden, hoten eller miljöförstörelsen.
Fru talman! Interpellationen handlar om massprotesterna. Och massprotesterna har en rad grunder, bland annat det ojämlika ekonomiska systemet men också det statliga våldet och korruptionen.
När regeringen tar fram en femårig strategi kring Colombia ser jag med oro hur vissa punkter ska genomföras när de svenska företagen och investeringarna bidrar negativt till detta. Till exempel ska Sida bidra till att stärka förutsättningarna för demokrati och ökad respekt för rättsstatens principer, inklusive minskad korruption och straffrihet. Man ska också stärka skyddet för försvarare av mänskliga rättigheter och miljöförsvarare och begränsa klimatpåverkan.
Med tanke på det jag redovisat tidigare behöver man ställa högre krav på företagen och våra investeringar. Annars håller inte strategin som regeringen presenterar kring Colombia. Saker går hand i hand.
Anf. 41 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Det är oerhört tragiskt att så många människor har mist livet i samband med demonstrationerna i Colombia. Uppgifterna om polisövervåld är djupt oroande, och användningen av oproportionerligt våld mot demonstranterna är oacceptabel.
Respekten för de mänskliga rättigheterna utgör en central del av våra demokratier och är en nödvändighet för att ta sig ur den nuvarande krisen i Colombia.
Tack vare vårt långa engagemang för fred i Colombia har vi mycket goda relationer till myndigheter, civilsamhälle och FN-organisationer på plats. Genom detta nätverk kan vi på olika sätt stödja förhandlingar mellan regering, fackföreningar och studentorganisationer.
Colombias ekonomi har vuxit snabbt de senaste åren, och utvecklingen har i många avseenden gått åt rätt håll. Landets anslutning till OECD förra året är ett kvitto på den utvecklingen. Samtidigt växer klyftorna i samhället, och andelen fattiga har ökat drastiskt de senaste åren.
Jag kan bara säga att det är en avgrundsdjup skillnad mellan Lorena Delgado Varas och min syn på vilken roll företag och handel har i relationen mellan länder. Jag tror att svenska företag och handel mellan länder effektivt bidrar till en förbättrad situation när det gäller att minska klyftor och bidra till hållbarhet. Också de mycket strängare regler vi nu har för företagens hållbarhet påverkar i de här länderna. Här håller jag tyvärr inte med Lorena Delgado Varas på nästan någon punkt.
I hela världen har pandemin slagit hårdast mot dem som redan är mest utsatta. Detta gäller även i Colombia, där majoriteten av befolkningen som livnär sig inom den informella ekonomin har drabbats värst av konsekvenserna.
Colombia är medlem i Sveriges, ILO:s och OECD:s gemensamma initiativ Global Deal. Den svenska fackföreningsrörelsen har i decennier haft och fortsätter att ha djupa engagemang i Colombia. Genom denna fungerande sociala dialog kan man skapa ett mer ekonomiskt och socialt hållbart samhälle.
Sverige har nyligen antagit ett nytt utvecklingssamarbete med Latinamerika som omfattar 1 miljard kronor för 2021-2025. Förra året uppgick biståndet till Colombia till 298 miljoner kronor.
Allt detta utvecklingssamarbete bidrar till en mer positiv utveckling i Colombia.
Anf. 42 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Den utveckling vi nu ser i Colombia påminner skrämmande mycket om den i Brasilien. Colombia överväger nu att köpa Jas-plan från Saab i vad som kan bli en miljardaffär, vilket Brasilien gjorde för några år sedan.
Det är viktigt att Sverige som aktör för demokrati och förespråkare av mänskliga rättigheter främjar en demokratisk och fredlig utveckling i Colombia i stället för upprustning och spänning mellan grupper inom landet.
Utvecklingen i Colombia är just nu negativ. Regeringen i landet minskar resurserna till institutioner som ska genomföra fredsavtalet, samtidigt som de militära utgifterna ökar. Det är uppenbart att staten, trots att den redan har Latinamerikas största militär, går mot en upprustning. FN har dessutom under förra året, 2020, dokumenterat att 375 människor dödades, varav 120 människorättsförsvarare, i vad som är en fortsättning på de historiska konflikterna.
Det sista folket i Colombia behöver är en regering som rustar upp och agerar alltmer aggressivt mot sin egen befolkning.
I och med pandemin växer de ekonomiska, etniska och sociala klyftorna, och de mest utsatta drabbas hårdast. Vi ser också att de politiska spänningarna mellan Colombia och grannlandet Venezuela har ökat de senaste åren.
Vänsterpartiet anser att Sverige bör främja det humanitära och konfliktförebyggande arbetet i Colombia. Det ligger dessutom inte i vårt försvars- eller säkerhetspolitiska intresse att öka tillgången till vapen i detta konfliktområde. Regeringen bör därför inte ge stöd till Saabs eventuella försäljning till Colombia utan i stället verka för fredliga lösningar i landet.
Nyligen tog Saab emot en delegation av colombianska politiker vid sin fabrik i Linköping. Deltog eller hjälpte regeringen till vid det mötet?
Regeringen måste nu tydligt signalera stopp för denna vapenförsäljning. Man bör också förändra det samarbetsavtal, ett så kallat MOU-avtal, regeringen har med Colombia efter fredsavtalet, där bland annat det här med Jas ingår.
Situationen för civilsamhället är mycket tuff. De senaste veckorna har en intensiv smutskastning pågått från den colombianska regeringens sida. Colombias regering har också visat stor ovilja att lyssna på civilsamhället och föra en dialog.
Här skulle Sverige kunna fylla en viktig roll genom att facilitera samtal mellan civilsamhället och regeringen och dess myndigheter. Till exempel skulle en fredskonferens behövas för att få fart på den långsamma implementeringen av fredsavtalet. Här skulle både Sverige och EU hjälpa till på ett tydligt sätt.
Det som startade protesterna denna gång var den colombianska regeringens planer på att höja skatten för de fattigaste i Colombia. Men dessa intäkter skulle varit en droppe i havet jämfört med det som årligen försvinner genom korruption och skatteflykt. Endast korruptionen uppskattas uppgå till 50 miljarder peso.
Regeringen behöver därför i sin dialog med den colombianska regeringen fortsätta att lyfta upp korruption och skatteflykt och inom ramen för vårt bistånd stärka arbetet mot korruption och skatteflykt. Folket ska inte utöver daglig korruption drabbas av höjda skatter, utan här måste vi vara solidariska med de fattigaste colombianerna.
Det är bra att Sverige i grunden har ett utvecklat och ambitiöst biståndsarbete på 1 miljard kronor. Men det är viktigt att vi använder vår roll i Latinamerika i allmänhet och i Colombia i synnerhet till att göra vår röst hörd så att Drive for democracy känns hela vägen in i den colombianska regeringen. Om Colombia ska ha ett långsiktigt biståndssamarbete med Sverige ska landet också ha demokrati och social rättvisa, och framför allt ska fredsavtalet implementeras.
Anf. 43 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Jag håller inte med utrikesministern i alla frågor, och jag vill att den svenska regeringen ser problemen som vår handel bidrar till. Handelsavtalen måste förändras.
På Business Swedens hemsida står att Colombia med sin politiska stabilitet, sin sunda ekonomiska politik, sin stora inre marknad och sina låga kostnader har blivit en intressant marknad för utländska investerare. Det är en jättemärklig beskrivning av Colombia eftersom man under flera år har mördat sociala ledare.
Colombias militarisering har ökat. Jag pratade senast i morse med colombianska aktivister som står i direktkontakt med Colombia, och de berättade att läget är oförändrat. Våldsamheterna har inte upphört. Utöver de 70 personer som mördats och de tusentals som skadats har man bara de senaste dagarna presenterat en lista på ytterligare 1 271 personer som drabbats av det statliga våldet sedan den 11 maj.
Sveriges regering måste markera och trycka på för att stoppa våldet. Men det räcker inte. Sverige måste också säkerställa demonstranternas rättssäkerhet. Vi måste kräva att det colombianska folkets yttrandefrihet respekteras och att de ansvariga för våldet straffas.
Vi ser en tendens i Latinamerika där protesterna mot korrupta och ojämlika system möts med dödligt våld från staten utan några som helst konsekvenser för de ansvariga och där länder som Sverige fortfarande anser att Colombia är en demokrati i stället för att stötta de fredliga, sociala rörelserna.
Anf. 44 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Den nya strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia sträcker sig alltså till 2025. Genom vårt politiska engagemang och utvecklingssamarbete och genom den stora närvaron av svenska civilsamhällesorganisationer och företag kommer Sverige att vara en partner för fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Colombia.
Den colombianska försvarsmakten spelar en avgörande roll i genomförandet av det fredsavtal som finns. Därför är det viktigt att Sverige har en nära dialog med Colombias försvarsmakt, också om mänskliga rättigheter. Det stämmer att frågan om stridsflygplan har diskuterats mellan svenska och colombianska företrädare. Som statsråd kan jag inte redogöra för specifika detaljer utan hänvisar till Saab och Colombias regering.
Jag har sagt det förr i denna kammare: Den av riksdagen antagna exportlagstiftningen för krigsmateriel är bland de strängaste i världen, och Inspektionen för strategiska produkter är ansvarig tillstånds- och tillsynsmyndighet.
Vad gäller specifika handelsrelaterade frågor hänvisar jag Lorena Delgado Varas till handelsministern.
Anf. 45 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag kan konstatera att utrikesministerns talepunkter om vapenexporten till Colombia har gått från att vara positiva, både från henne och försvarsminister Hultqvist, till att i dag enbart hänvisa till sekretess och att man haft vissa kontakter.
Jag tycker att den svenska regeringen borde bli tydligare med att man inte vill se en vapenaffär med Colombia i detta läge, och som tur är har den colombianska regeringen fattat att ekonomin inte går ihop. Men det borde inte bara vara ett tillfälligt stopp för denna vapenexport. Om man vill värna fredsavtalet bör den inte ske över huvud taget.
Jag har ännu inte fått något svar om samarbetet mellan svensk och colombiansk polis. Det är viktigt att regeringen är tydlig med hur man ser på detta samarbete med tanke på att den colombianska polisen stått för den stora våldsanvändningen, dödandet och försvinnandet av demonstranter. Regeringen behöver använda sina kanaler för att sätta press, men man behöver också ha en strategi för att en dag kunna dra sig ur om den colombianska polisen inte reformeras.
Det är bra att regeringen fördömer våldet, men jag har fortfarande inte fått svar på frågan om ambassadören ska kallas upp.
Utrikesministern beskriver det som att det är en avgrundsdjup skillnad i synen hos svenska företag. Men det är snarare en avgrundsdjup skillnad mellan Sveriges självbild och hur svenska företag i Latinamerika agerar i verkligheten. Det finns många exempel, både historiska och nutida, på hur svenska företag har utnyttjat politiska situationer för att gynna sig själva och varit en del av ett ökat förtryck mot urfolk och lokalsamhällen. Här behövs tydligare lagstiftning, och det är på gång - men bara på EU-nivå.
Jag tror att det internationella trycket är helt avgörande för att våldet från polis och militär ska upphöra. Jag hoppas att utrikesministern tar chansen att skapa det trycket mot Colombia.
Anf. 46 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Samarbetet med den colombianska polisen sker framför allt genom utbildningsinsatser som är riktade till närpolisen. I fokus står bland annat värderingsfrågor, inklusive jämställdhetsarbete, inom polisen och metoder för att ingripa och utreda våld i nära relationer. En svensk polisrådgivare arbetar på plats på en av de colombianska polishögskolorna i Bogotá.
Projektet har bidragit till att mer än 1 300 colombianska poliser har utbildats i hur man bemöter och hanterar våld mot kvinnor. Nuvarande program har med anledning av pandemin förlängts till 2022.
Det befintliga samarbetet med colombiansk polis fungerar väl, och samarbetet utvecklas löpande och anpassas efter det colombianska samhällets behov.
För ytterligare detaljer får interpellanten vända sig till svensk polis, som har mycket information om detta samarbete.
Jag kan också säga att utgångspunkten för samarbete är att polisen ska ha en grundläggande roll för upprätthållandet av mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
För att gå över till fredsfrågan och försvarsfrågan vill jag säga att fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och gerillagruppen Farc är historiskt och unikt, och situationen är fortfarande bättre även om det har kommit några setbacks jämfört med för ett decennium sedan.
Utöver det breda stödet till genomförandet har Sverige fått tre särskilda ansvarsområden i fredsavtalet, nämligen jämställdhet, offrens rättigheter och försvunna personer. Därutöver arbetar vi med att stödja återintegreringen av före detta gerillamedlemmar, med särskilt fokus på kvinnor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.