Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Klimatpolitiska rådets granskningsrapport

Interpellation 2021/22:432 av Jens Holm (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-03-30
Överlämnad
2022-03-31
Anmäld
2022-04-01
Sista svarsdatum
2022-04-22
Svarsdatum
2022-04-29
Besvarad
2022-04-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Klimatpolitiska rådets granskningsrapport(pdf, 96 KB)

Interpellationen

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Klimatpolitiska rådet har presenterat sin fjärde granskningsrapport om hur väl regeringens politik når de uppsatta klimatmålen. Slutsatsen är att regeringen inte gör tillräckligt för att klimatmålen ska nås. Några av de områden som rapporten lyfter upp är:

Det finanspolitiska ramverket måste anpassas så att det underlättar för de nödvändiga klimatinvesteringarna. Coronapandemin har visat att det går att mobilisera stora summor när samhället behöver. Klimatkrisen är akut och fordrar stora offentliga investeringar i omställning inom energi-, livsmedels- och transportsektorn, för att ta tre konkreta exempel.

I rapporten lyfter Klimatpolitiska rådet bland annat fram även följande åtgärder och slutsatser:

  • Möjligheten att inrätta en grön investeringsbank för att skynda på investeringarna i klimatomställningen.
  • Förstärkt styrning för ett transporteffektivt samhälle. Rådet konstaterar även att klimatmålen fortsatt inte är centrala för transportinfrastrukturplaneringen.
  • Klimatpolitiska rådet rekommenderar att regeringen skyndsamt tar fram propositionen för en klimatanpassad miljöbalk. Det finns ett gediget utredningsförslag.
  • Regeringen har tillsatt en utredning gällande miljöstyrande system för godstransporter på väg som ska redovisas den 31 mars 2022. Men Klimatpolitiska rådet konstaterar att när det gäller lätta fordon har inget förarbete startats för reformerad beskattning. Reformen borde ha sin utgångspunkt i ökad elektrifiering, och kanske också användning av autonoma fordon, och bör samtidigt främja regional rättvisa. Klimatpolitiska rådet har sedan 2019 påpekat vikten av att börja arbetet med att reformera vägtrafikbeskattningen eftersom detta kommer att ta tid och i takt med ökad elektrifiering bli helt nödvändigt.
  • Bristande tydlighet och transparens i genomförandet av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Sammantaget är det inte möjligt att baserat på regeringens egen kommunikation bedöma hur stor del av handlingsplanen som faktiskt genomförts, eller vilka effekter på utsläppen och möjligheterna att nå klimatmålen handlingsplanen hittills har haft. Detta innebär bland annat att transparensen och tydligheten i regeringens arbete för att nå klimatmålen brister.
  • Klimatpolitiska rådet föreslår också en översyn av elnätsregleringen och regelverken för Svenska kraftnät för att skynda på utbyggnaden av elnätsutbyggnaden.
  • Klimatpolitiska rådet vill se fler politiska åtgärder och styrmedel för att få till beteendeförändringar som minskar utsläppen. Klimatpolitiska rådet lyfter fram främjandet av vegetariska livsmedel, som är både mer hälsosamma och minskar livsmedelssektorns klimatbelastning. Här har regeringen agerat alldeles otillräckligt.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

Avser ministern att vidta beslut och åtgärder i närtid för att uppfylla Klimatpolitiska rådets rekommendationer, och i så fall vilka?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:432, Klimatpolitiska rådets granskningsrapport

Interpellationsdebatt 2021/22:432

Webb-tv: Klimatpolitiska rådets granskningsrapport

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Annika Strandhäll (S)
Anf. 54 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta beslut och åtgärder i närtid för att uppfylla Klimatpolitiska rådets rekommendationer och i så fall vilka.

Svaret på frågan är ja. Regeringen arbetar ständigt med att utveckla sin politik för att uppnå målen i det klimatpolitiska ramverket, och Klimatpolitiska rådets rekommendationer är viktiga för oss när vi utvecklar klimatpolitiken. Vi kommer naturligtvis att använda oss av dem under årets processer, men jag vill också passa på att påminna om att rådet riktar sin rapport till hela politiken. En samhällsomställning av den här storleken kan bara göras långsiktigt och tillsammans, och det krävs bred politisk förankring och samsyn. Därför hoppas jag att också oppositionen läser detta och tar till sig.

Arbetet med att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen har varit utgångspunkten för regeringens klimatpolitik under mandatperioden. Det gläder mig också att rådet nu gör bedömningen att regeringens klimatredovisning nu lever upp till klimatlagen. En reflektion man kan göra är dock att vi lever i en föränderlig omvärld, där såväl pandemier och regeringskriser som krig i Sveriges omedelbara närhet påverkar förutsättningarna att genomföra klimatpolitiken. Jag noterar även att rådet sett de utmaningar som det parlamentariska läget ger.

Klimatpolitiska rådet har identifierat myndighetsstyrning som en central fråga. Vi har dragit samma slutsats, och regeringen har för bara några veckor sedan gett Statskontoret i uppdrag att analysera myndigheternas ansvar inom klimatpolitiken. Statskontoret ska också vid behov lämna förslag på en bättre styrning av myndigheternas klimatarbete.

För att Sverige ska vara attraktivt för gröna investeringar och för att gröna jobb ska bli verklighet behöver det finnas tillräckligt många personer med rätt kompetens på arbetsmarknaden. Därför genomför regeringen bland annat ett kompetenslyft för klimatomställningen och avsätter för satsningen 300 miljoner kronor under 2022-2024. Sedan 2014 har regeringen också genomfört Kunskapslyftet. Genom Kunskapslyftet har vi tillfört medel som beräknas motsvara nästan 160 000 utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. I februari presenterade vi även det nya omställningsstudiestödet, som möjliggör för människor att satsa på omställning eller kompetensutveckling utan att behöva oroa sig för hur räkningarna ska betalas.

Regeringen har antagit en omfattande elektrifieringsstrategi och beslutat om havsplaner för vindkraft som möjliggör områden för energiutvinning motsvarande cirka 20-30 terawattimmar. Statens energimyndighet har samtidigt fått i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter peka ut lämpliga områden för att möjliggöra ytterligare 90 terawatttimmar elproduktion till havs. Utifrån Energimyndighetens underlag ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå ändringar i havsplanerna.

Sveriges elförbrukning ligger i dag på cirka 140 terawattimmar per år. Sveriges ambitiösa klimat­ och energipolitiska mål, inklusive elcertifikatssystemet, har bidragit till investeringar och utbyggnad av vindkraften. Enligt redan tecknade avtal investeras över 100 miljarder kronor i vindkraft bara under åren 2017-2023.

Den europeiska marknaden är svenska företags hemmamarknad, och EU:s regler och styrmedel är mycket viktiga för företagens omställning och konkurrenskraft. Sverige har varit drivande i en ambitiös europeisk klimatpolitik med skärpningar av målen i EU:s klimatlag. Fortsatt reform av EU:s utsläppshandel är avgörande för att nå EU:s klimatmål, men vi behöver också morötter som hjälper till i omställningen. EU har nyligen fördelat omfattande medel till sju spjutspetsprojekt. Två av dessa finns i Sverige.

Regeringen har i grunden förändrat klimatpolitiken med det klimatpolitiska ramverket som innehåller ambitiösa klimatmål, klimatlagen och inte minst också ett klimatpolitiskt råd som följer arbetet och granskar att klimatpolitiken svarar upp mot klimatlagen och ligger i linje med riksdagens mål. Regeringen har en hög ambition och en klimatpolitik som är integrerad i alla relevanta delar av regeringens politik, inte minst energipolitiken, transportpolitiken och näringspolitiken. Detta har lett fram till att den gröna industriella revolutionen nu växer fram. Jag delar Klimatpolitiska rådets bild att takten i klimatomställningen behöver öka ännu mer.

Jens Holm (V)
Anf. 55 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill tacka klimatministern för svaret på min interpellation.

Vi befinner oss i ett klimatnödläge. FN:s klimatpanel har den senaste tiden kommit med två väldigt omskakande klimatrapporter som pekar i en tydlig riktning, och det är att vi behöver mer politik för en snabbare och mer strukturerad klimatomställning.

Även om vi under pandemin i Sverige har sett ganska kraftiga minskningar av utsläppen ser vi nu när pandemin klingar av att utsläppen går upp väldigt kraftigt. Min bild, och även Klimatpolitiska rådets bild, är att regeringen inte gör tillräckligt. Med den politik som vi har i dag kommer vi inte att nå våra klimatmål.

Fru talman! Världsnaturfonden presenterade en rapport häromdagen där de hade låtit Uppsala universitet räkna på hur stora utsläppsminskningar vi behöver göra i Sverige för att vi ska nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Man kom fram till att vi behöver minska utsläppen med 21 procent årligen - 21 procent årligen! Det är väldigt kraftiga utsläppsminskningar. Vi ligger inte alls i fas med den linjen, och vi ligger inte heller i fas med andra bedömningar.

Min första till Annika Strandhäll är därför: Tror klimatministern att vi kommer att nå vårt svenska klimatmål om nettonollutsläpp till 2045? Tror klimatministern att vi kommer att nå sektorsmålet för transportsektorn om minskade utsläpp med 70 procent till senast 2030?

Fru talman! För att vi ska nå målen behövs det, lite förenklat, två saker. Vi behöver kraftiga klimatinvesteringar. Vi måste se till att privata och offentliga pengaflöden går just till att minska utsläppen. Vi behöver också regleringar. Vi behöver helt enkelt förbjuda vissa verksamheter, vi behöver stifta lagar och besluta om bestämmelser som snabbt bringar ned våra utsläpp.

Jag ska börja med pengaflödena. När det gäller klimatinvesteringarna hörde vi i svaret från klimatministern att det är en hel del stora både privata och offentliga investeringar på gång. Det är bra. Men vi behöver göra mer.

Ett problem som Klimatpolitiska rådet tar upp i den senaste granskningsrapporten, men som de egentligen har tagit upp i alla sina rapporter sedan de började granska regeringens politik, är det så kallade finanspolitiska ramverket. Vi har ett finanspolitiskt ramverk som förhindrar staten att ta lån för att göra stora investeringar.

Precis som Klimatpolitiska rådet föreslår vill även vi i Vänsterpartiet ändra på det finanspolitiska ramverket, så att det ska vara möjligt för staten att ta lån för att göra stora investeringar. Vi från Vänsterpartiet har bland annat lagt fram ett klimatprogram för investeringar på 700 miljarder kronor som gäller stora investeringar i transportsektorn, i energi, i industri och i beteendeförändringar för att minska utsläppen.

Avser klimatministern att verka för att det finanspolitiska ramverket ska ändras, så att vi kan göra större klimatinvesteringar?

Vi behöver också göra regleringar. Och, fru talman, jag kommer att återkomma till den frågan, som är oerhört viktig, i nästa anförande.

Annika Strandhäll (S)
Anf. 56 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för en väldigt angelägen interpellation. Som ledamoten kanske noterade avslutade jag mitt interpellationssvar med att just understryka att takten behöver öka. Det är vi fullt medvetna om.

Med den i dag beslutade och aviserade politiken kommer vi att nå ungefär halvvägs dit vi behöver nå till 2045. Därom är vi alltså helt överens.

Samtidigt hörde Jens Holm också att jag i mitt interpellationssvar gav en inramning av hur mycket som har hänt inom detta område under de senaste sju åtta åren med klimatlagen och med hela ramverket. Inte minst har vi också fyrdubblat satsningarna på klimat- och miljöområdet sedan 2014. Det är något som har varit helt nödvändigt för att vi ska befinna oss där vi är i dag, nämligen att vi ser att några av de stora samhällssektorerna nu på allvar börjar kunna ställa om. Vi pratar om industrin, och vi pratar om transportsektorn, som står för en tredjedel var av utsläppen i Sverige.

Jag känner mig faktiskt väldigt optimistisk när det gäller särskilt transportsektorns omställning och förutsättningarna för att man ska kunna nå målsättningarna till 2030 inom den sektorn - det diskuterade regeringen så sent som i går - och vi ser där en mycket snabb utveckling mot elektrifiering, inte minst av hela transportflottan.

I mars var 61 procent av de nya bilar som såldes i Sverige elbilar. Och vi bygger nu väldigt kraftfullt ut laddinfrastrukturen i hela Sverige.

Jag satt så sent som i morse i en diskussion på ett möte om hur vi nu ska klara det ökade elbehov som vi ser i hela Sverige till följd av den gröna omställningen. Det är i sanning en stor samhällsomställning som det handlar om. Där ser vi nu också hur stora och tunga utsläppsindustrier med nya tekniker håller på att ställa om och bli gröna och fossilfria. Jag känner mig därför ganska förhoppningsfull. Men jag är också medveten om att vi kommer att behöva göra mer.

När det gäller fortsatta investeringar för den gröna omställningen är jag övertygad om att sådana kommer att göras, utan att gå in på detaljer kring det finanspolitiska ramverket. Det tänker jag att man får resonera med finansministern om. Men omställningen i sig gör att det, för att vi ska kunna ta till vara potentialen i den gröna industriella revolutionen, också kommer att krävas investeringar från statens sida, inte minst när det gäller omställningen av hela elnätet i Sverige. Det är en herkulisk uppgift som ligger framför oss som vi måste klara av eftersom den kommer att föra med sig precis det som vi är ute efter, nämligen tydliga steg mot att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Avslutningsvis i detta inlägg vill jag säga att jag tycker att det är viktigt att ambitionerna i Klimatpolitiska rådets rapport inte bara riktas till regeringen utan i allra högsta grad till opposition och riksdag. Riksdagen fattar just nu en rad ganska kortsiktiga beslut som, om de skulle bli verklighet, kommer att lägga hinder i vägen för att vi ska kunna klara utsläppsmålen. Jag tänker inte minst på reduktionsplikten, som är ett av våra viktigaste verktyg.

Jens Holm (V)
Anf. 57 Jens Holm (V)

Fru talman! Klimatministern har helt rätt i att dessa rekommendationer från Klimatpolitiska rådet handlar om alla politikområden. Och alla politikområden måste gå i takt och verka för att våra utsläpp ska minska.

Men även för en klimatminister tror jag att det är väldigt viktigt att också på något vis omfatta det finanspolitiska området. Om en klimatminister inte aktivt driver att vi ska ha stora offentliga investeringar i klimatomställningen tappar vi nämligen en stark aktör i detta sammanhang.

Klimatpolitiska rådet har länge pekat på att vi har ett finanspolitiskt ramverk som handlar om åtstramningar av ekonomin i stället för att handla om att vi behöver expandera ekonomin i fråga om klimatinvesteringar.

En annan fråga som rådet tar upp är att vi borde inrätta en grön klimatinvesteringsbank, som man har gjort till exempel i Storbritannien. Och Danmark har inrättat en klimatinvesteringsfond nyligen. Det är också sätt att mobilisera offentligt kapital för klimatinvesteringarna.

Klimatministern nämner transportsektorn. Det är otroligt viktigt att vi snabbt minskar utsläppen där. Jag måste säga att jag är ganska oroad. Jag är kanske inte lika hoppfull, även om det är positivt att det köps exempelvis många elbilar. Men fråga vem som helst om laddinfrastrukturen så är det en väldigt stor utmaning. Regeringen har ett system där man betalar 50 procent till dem som sätter upp en laddstolpe. Men det finns ingen systematisk utbyggnad av laddinfrastrukturen. Det finns inget nationellt aktiveringssystem och betalsystem för laddstolparna. När man kommer till en laddstolpe vet man helt enkelt inte om man kan aktivera den och få den el som man behöver. Detta behöver åtgärdas.

Regeringen måste verkligen ta itu med infrastrukturpolitiken. På sitt bord har regeringen nu ett förslag till en ny infrastrukturplan för de kommande infrastrukturinvesteringarna fram till 2033 som bygger på massiva investeringar i nya motorvägar. Då säger både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket: Bygg inte nya motorvägar, därför att det kommer att leda till ökad bilism och ökade utsläpp.

Vad anser klimatministern om förslagen till att bygga dessa nya motorvägar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn här i Stockholm som kommer att kosta minst 16 miljarder kronor och leda till ökade utsläpp? Är det bra klimatpolitik? Det skulle jag vilja veta.

När det gäller transportområdet är det tyvärr så att när man reser med det klimatsmarta tåget får SJ och andra tågoperatörer betala en kilometerskatt. För varje kilometer som de kör personer och gods på järnväg betalar de banavgifter, medan lastbilarna som kör på våra vägar inte betalar en krona i motsvarande kilometerskatt.

Avser klimatministern att verka för att vi ska få en avgift på lastbilstransporterna, så att det blir mer gynnsamt att flytta över gods från väg till järnväg? Det vore väldigt bra klimatpolitik.

Fru talman! Jag sa inledningsvis att det är väldigt viktigt med inte bara investeringar utan också regleringar. Klimatministern nämnde här myndighetsstyrningen. Det är väldigt viktigt att vi har myndigheter som går i takt med våra klimatmål.

Nu har vi till exempel en försvarsmakt som aktivt motverkar utbyggnaden av nya vindkraftsparker, och vi har en transportstyrelse som kräver höjda banavgifter för järnvägen. Vi har AP-fonder som fortsätter att investera i det fossila, och vi har Trafikverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Energimyndigheten och andra myndigheter som inte går i takt med tiden. Avser ministern att verka för nya myndighetsinstruktioner där dessa myndigheter håller sig inom ramen för vad klimatet tål?

Annika Strandhäll (S)
Anf. 58 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Tack för de här inspelen, Jens Holm!

Låt mig vara väldigt klar och tydlig: Jag tror att det behövs stora offentliga investeringar i klimatomställningen. Som klimat- och miljöminister tittar jag såklart med mycket stort intresse på precis det Jens Holm nämner, till exempel en grön klimatinvesteringsbank eller en grön klimatinvesteringsfond. Jag tror att det skulle vara precis rätt läge att introducera något sådant nu när man ser hur den gröna omställningen verkligen tar fart.

Vi ser ju vad omställningen för med sig i form av behov av att investera i det offentliga och välfärden. Ta norra Sverige, där det behöver byggas nya skolor, infrastruktur, förskolor, skolor, äldreboenden och bostäder! Det handlar naturligtvis också om att möjliggöra fortsatta stora investeringar i viktiga klimatåtgärder.

Detta är frågor vi diskuterar hela tiden i regeringen. Vi har ett beslut och en inriktning som bärs inte minst av vår statsminister, nämligen att Sverige ska leda klimatomställningen och att vi ska se till att vi för hem de nya, gröna jobben. Det kommer att innebära att vi involverar alla olika delar av samhället, för detta är en samhällsomställning. Det kanske absolut viktigaste är just det som även Klimatpolitiska rådet påpekar, nämligen att man har en bred tydlighet över alla politikområden. Det ska inte minst finnas en tydlighet i myndighetsstyrning och på andra sätt, så att alla helt enkelt drar åt samma håll.

Jag är fortsatt väldigt förhoppningsfull när det gäller transportsektorn. Regeringen antog en stor elektrifieringsstrategi i början av mars. Den innehåller massiva satsningar på bland annat laddinfrastrukturen. Vi har redan, med hjälp av de politiska initiativ regeringen har tagit, byggt ut med 64 000 laddstolpar. Detta är också någonting som behöver göras i hela EU.

När det sedan gäller infrastrukturen och den kommande infrastrukturpropositionen, som naturligtvis är jättespännande, förväntar jag mig självklart också järnväg. Jag kan dock se framför mig att vägen framåt är en elektrifiering av bilar och av hela transportflottan. På vilket sätt vägar behövs för det får andra svara på, helt enkelt, men det är i alla fall den vägen jag ser framför mig - att vi i förlängningen får en fossilfri transportflotta.

Det jag också skulle vilja säga någonting om är naturligtvis den förnybara energin. Vi har en målsättning som är satt av riksdagen, nämligen att vi ska ha ställt om till ett förnybart energisystem till 2040. Just nu finns det ett massivt intresse av att investera inte minst i den havsbaserade vindkraften; vi har investerare som står på kö.

Såväl de stora industrierna och deras företrädare som det ökade energibehovet kopplat till omställningen av transportflottan ger ju vid handen att detta behöver göras i snabb takt - men också att det är framför allt den havsbaserade vindkraften som kommer att skapa de möjligheterna för oss. Vi kommer att behöva lägga mycket tid, fokus och resurser framåt på att se till att vi kan tillfredsställa det energibehov vi kommer att se som en följd av den gröna omställningen.

Sedan får dock Jens Holm gärna svara på hur Vänsterpartiet ställer sig till reduktionsplikten.

Jens Holm (V)
Anf. 59 Jens Holm (V)

Fru talman! Då börjar jag med reduktionsplikten.

Vänsterpartiets politik vad gäller obligatorisk inblandning av biodrivmedel har alltid varit att vi är rätt skeptiska. Varför? Jo, den otroligt stora inblandning av biodrivmedel som regeringen har gått fram med fordrar enorma arealer av skog eller annan växande mark, som då måste användas till att producera bränsle att driva våra bilar med. Vi har sagt att vi gärna har en reduktionsplikt och gärna en inblandning - men inte i så stor omfattning som regeringen har föreslagit. Det är alltså därför vi inte vill ha de stora volymer som regeringen har föreslagit.

Däremot vill vi satsa mer på transporteffektivitet, det vill säga att man flyttar över transporter från egen bil och lastbilar till kollektivtrafik och järnväg. Elektrifiering är helt rätt väg att gå, men kom ihåg, Annika Strandhäll: Även om bilar och lastbilar körs på el på motorvägarna kommer de att fortsätta att riva upp partiklar från vägbanan. Det kommer att fortsätta vara buller, och det kommer att fortsätta att vara trängsel.

Därför är det så viktigt att vi inte bygger nya motorvägar utan satsar på det som kallas transporteffektivitet, alltså att man flyttar över transporter från väg till järnväg - och till sjöfart ibland, när det gäller godstransporter. Jag ställer mig alltså frågande till att Socialdemokraterna år 2022 går fram med förslaget att bygga nya motorvägar till väldigt höga kostnader. Det är pengar som i stället borde gå till kollektivtrafik och järnväg.

När det gäller myndighetsinstruktionerna nämner Strandhäll den havsbaserade vindkraften. Det är otroligt viktigt, men då kan vi inte ha en försvarsmakt som motsätter sig utbyggnaden av varje ny vindkraftspark. När får vi nya instruktioner till Försvarsmakten och våra andra myndigheter så att de bedriver en verksamhet som verkar för att uppnå våra klimatmål i stället för att motarbeta dem?

Annika Strandhäll (S)
Anf. 60 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Sammanfattningsvis kan man väl säga att Sverige just nu är beviset på att det händer saker om man investerar i klimatet, har ramverk och lagstiftning på plats för att ställa om samt stimulerar de stora utsläpparna att ställa om till den nya gröna tekniken och fasa ut det fossila. Det kan man konstatera när man utvärderar de senaste sju åren och var vi är i dag.

Jag är helt enig med Jens Holm om att vi har mycket kvar att göra och att vi behöver accelerera. Av respekt för våra barn och barnbarn och framtida generationer måste vi se till att klara av att ställa om och få stopp på utsläppen. Det är helt grundläggande.

Det som ändå är ett privilegium och så fantastiskt nu är att man känner att olika delar av samhällsapparaten - näringsliv, politik och medborgare - drar åt samma håll. Vi ser att vinsterna med den gröna omställningen börjar växa fram i form av ökat välstånd, fler jobb och efterfrågan på ny kompetens. Vi ser ett nytt, modernt och grönt folkhem i Sverige, och det är det som är Socialdemokraternas idé framåt. Vi ska investera i just detta.

Det gläder mig att höra att också Jens Holm och Vänsterpartiet tycker att detta är rätt väg att gå. Samtidigt måste jag påpeka att det gång efter annan har understrukits att reduktionsplikten är ett av våra viktigaste verktyg för att få ned utsläppen. Att börja schackra med den är väldigt olyckligt - och särskilt att göra det tillsammans med sverigedemokrater och moderater, som vill någonting helt annat än att ha mer kollektivtrafik och att flytta över transporter till järnväg. Liera er i stället med dem som på riktigt står upp för klimatet, Jens Holm!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.