Information om klimatkrisen

Anf. 8 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att foldern När klimatkrisen kommer eller liknande informationsmaterial sprids till alla svenska hushåll.

Jag vill inleda med att uttrycka stöd för det Jens Holm förespråkar. Klimatkrisen är en av vår tids största utmaningar. Vi behöver alla stärka vår kunskap om vad temperaturhöjningen innebär och vad vi kan göra för att hejda den och anpassa oss till den.

Det finns många bra sätt att säkerställa att allmänheten har god kännedom om klimatförändringarna. Regeringen arbetar kontinuerligt med den frågan, och flera myndigheter har i uppdrag att arbeta med information om klimatförändringarna. SMHI ska till exempel redan producera, sammanställa och förmedla information och kunskap om klimatförändringarna och klimatanpassning. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att göra kunskap om klimatfrågan tillgänglig för myndigheter, allmänheten och andra berörda.

Det här arbetet behöver hela tiden utvecklas. I slutet av januari i år gav därför regeringen Naturvårdsverket och SMHI i uppdrag att utreda hur information och utbildningar om klimatförändringar kan förbättras. Genom FN:s klimatavtal har alla världens länder åtagit sig att arbeta med detta genom att vidta åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om och delaktighet i frågor som rör klimatförändringarna, bland annat genom att stärka tillgången till information och utbildning. Det står i Parisavtalets artikel 12.

I uppdraget ingår bland annat att Naturvårdsverket och SMHI ska identifiera myndigheter, lärosäten och organisationer som fyller en viktig funktion kopplat till dessa frågor. Naturvårdsverket ska också skapa digital information om Parisavtalet och hur ländernas pågående klimatarbete svarar mot Parisavtalets temperaturmål. Genom detta arbete hoppas jag att vi både kan stärka tillgången till information om klimatförändringarna och skapa fler möjligheter för människor att engagera sig och bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Ytterligare ett exempel på informationsmaterial om klimatförändringarna är det nationella kunskapscentrum vid SMHI som bildades 2012 för att skapa, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning. Kunskapscentrumet ansvarar bland annat för ett myndighetsnätverk och står bakom klimatanpassningsportalen som finns tillgänglig online. Många myndigheter utvecklar också ytterligare information och kunskap om klimatets förändring inom sina respektive områden. På så sätt blir informationen mer specifik utifrån olika sakområden.

Fru talman! Det här är bara några exempel på det arbete som görs för att allmänheten ska ha tillgång till information om klimatförändringarna. Kunskapsspridning är ett långsiktigt arbete och inte något som blir färdigt genom en enskild insats. Jag tror att vi bäst säkerställer att människor tar till sig information om klimatförändringarna genom att arbeta långsiktigt med flera aktörer i samhället. Mot bakgrund av detta har regeringen inte för avsikt att skicka ut den pappersfolder som Jens Holm refererar till. Vi arbetar redan med att sprida liknande information genom flera kanaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Allmänhetens tillgång till information om klimatförändringarna är avgörande. Det man inte vet något om kan man inte göra något åt. Därför är det viktigt att våra myndigheter ser till att människor har god tillgång till information om klimatförändringarna. Och regeringen har tagit steg för att ytterligare förbättra informationen.

Anf. 9 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill tacka miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation. Det är precis som Isabella Lövin sa tidigare: Vi har haft den varmaste vintern på kanske 300 år. Klimatförändringen märker vi nu för tiden av genom märg och ben.

När vi oroas över att vårt sportlov inte blir som det var tänkt eller att människor får översvämmade källare kan det ses som allvarliga problem. Men i andra länder är klimatkrisen ett ännu större faktum. Hundratusentals människor flyr från hus och hem och blir i dag klimatflyktingar. Vi vet att klimatförändringen kommer att skapa ytterligare extremväder, översvämningar, extremtorka, havsnivåhöjning, utrotning av arter och spridning av virus och sjukdomar. Det senare är en väldigt aktuell fråga just nu. Vi måste därför verkligen förhindra ökade utsläpp av växthusgaser. Sverige som är ett rikt land måste ta ett mycket större ansvar i frågan.

Den absoluta merparten av svenska folket känner stor oro inför klimatförändringen. Jag tror att vi politiker har en stor utmaning när det gäller att möta denna oro och få den att bli ett ökat engagemang hos svenska folket att minska utsläppen. Vi politiker behöver visa ledarskap i frågan.

Det handlar som sagt inte bara om bättre information till svenska folket om klimatkrisen utan också om att inge hopp om att man kan komma till rätta med denna stora utmaning. Vi behöver förmedla ökad beredskap och ökat engagemang i klimatfrågan. Detta är lite av en paradfråga för Sverige. Vi är bra på att engagera våra medborgare.

År 2018 skickades på direkt uppdrag av den svenska regeringen foldern Om krisen eller kriget kommer ut till alla svenska hushåll. Syftet var att stärka beredskapen i det svenska samhället ifall vi skulle få en krissituation eller till och med krig. Jag tycker att regeringen resonerade helt korrekt i det sammanhanget. Det var dags att svenska folket är lite mer berett på kriser. Jag saknar dock något i foldern. Där är informationen mer generell. Det handlar inte om klimatkrisen som sådan. Jag skulle önska att regeringen kunde ta ett liknande initiativ och skicka ut information om klimatkrisen till alla svenska hushåll om vad vi alla kan göra för att ta vårt ansvar.

Organisationen Extinction Rebellion har tagit fram ett förslag på hur en sådan folder skulle kunna se ut. Jag menar förstås inte att regeringen ska skicka ut just denna folder, men den är ett exempel på en form av informationsmaterial som regeringen skulle kunna skicka ut.

Jag tror inte att det räcker att ha behjärtansvärd information på olika hemsidor, utan mer behöver göras. Jag vill därför fråga miljö- och klimatministern om hon anser att den informationsverksamhet som finns i dag är tillräcklig. Vilka ytterligare åtgärder ämnar ministern vidta?

Anf. 10 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att verkligen tacka Jens Holm för en viktig fråga. Detta är något som finns i hjärtat av klimatdebatten. Det kanske inte i första hand råder brist på information, men det finns en stor flora av desinformation i debatten. Det finns krafter som försöker blanda bort korten inför den riktiga klimatpolitik som vi behöver genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag börjar med att svara på frågan om jag tycker att vi behöver göra ytterligare något för att informera om klimatkrisen. Svaret är ja. Regeringen har precis gett ett uppdrag till SMHI och Naturvårdsverket att både inventera vilka myndigheter, lärosäten, organisationer och så vidare som kan behöva göra ytterligare insatser för att stärka klimatinformation och utbildning på området och hur vi kan tillgängliggöra informationen bättre till allmänheten. Det handlar också att målgruppsanpassa det hela.

Om krisen eller kriget kommer är en broschyr som MSB fick i uppdrag att göra. Den innefattar också krisen, och klimatkrisen och extrema väderhändelser finns som utgångspunkt för broschyren. Den handlar ju inte om hur man undviker krig utan om vad man gör i en akut situation och vilken beredskap svenska folket behöver ha. Jag tycker att den täcker in vad som kan hända vid extrema väderhändelser, översvämningar, bränder och så vidare till följd av klimatförändringar.

Vad vi behöver göra är att tala om hur vi ska undvika klimatkrisen. I det finns många olika delar. En del handlar om vad vanliga medborgare kan göra, men den stora delen handlar om politiska reformer och hur vi kan trycka på både andra länder och industrier och forskning så att man kan göra de tekniksprång som behövs.

Problemet är inte främst att människor inte skulle känna till riskerna med klimatförändringar utan att det finns så många olika politiska partier som hävdar att lösningarna finns någon annanstans och någon annan gång och att utsläppsminskningarna ska göras i andra länder, inte här.

Det finns sådana som säger att det finns en quickfix i någon framtid genom investering i kärnkraft eller genom carbon capture and storage. Detta är jättedyra tekniska lösningar som ska lösa alla problem. Andra säger att detta kommer att lösas automatiskt genom marknadskrafterna. Sedan finns det andra partier, såsom Vänsterpartiet, som möjligtvis säger att vi kommer att lösa detta genom ett nytt ekonomiskt system.

Allt detta gör att det blir en väldigt stor förvirring när det gäller de åtgärder som behöver göras här och nu.

När Vänsterpartiet under den förra mandatperioden samarbetade med regeringen var man väldigt stolt över 80 reformer som man fick igenom. Det är inte förrän mot slutet av er skriftliga sammanfattning av detta som man under "Övrigt" kan hitta en enda reform som avlägset handlar om att minska utsläppen. Det gäller kollektivtrafik i glesbygden, vilket i och för sig är bra.

Det här visar Vänsterpartiets prioriteringar när det gäller att förverkliga och driva på för sin politik. Vänsterpartiet mäktar inte med att fullt ut stå bakom klimatlagen. Man mäktar inte med att stå bakom energiöverenskommelsen. Det är viktigt att Vänsterpartiet inte bara talar om klimatkrisen utan faktiskt också agerar genom riktiga reformer.

Anf. 11 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera det som miljö- och klimatministern tog upp nu. Det var faktiskt på gränsen till att vara under anständighetens nivå. Hon vet mycket väl vilka viktiga miljö- och klimatreformer som vi i Vänsterpartiet var med och drev igenom under det tidigare samarbetet. Precis som sas gällde det ökade satsningar på kollektivtrafik men också järnvägsunderhåll, fler satsningar på förnybar energi och en lång rad saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nej, vi gick inte med i energiöverenskommelsen, eftersom den sänker skatten för kärnkraften och öppnar upp för nya kärnkraftsreaktorer. Nu ser vi att just det inte ser ut att vara ett alternativ i Sverige, och därför har vi sagt att vi gärna går med i energiöverenskommelsen.

Men, Isabella Lövin, låt oss lämna det där åt sidan och i stället tala om den viktiga frågan om hur vi kan engagera svenska folket i klimatfrågan.

Jag tycker precis som miljö- och klimatministern att det inte i första hand handlar om att vi ska anpassa oss till den akuta situationen, utan om att vi ska undvika att det blir en veritabel klimatkris. Då handlar det förstås om minskade utsläpp. Vi måste få bort det fossila och helt och hållet ställa om vår ekonomi. Ja, där har Lövin helt rätt: Det är Vänsterpartiets politik. Om vi ska kunna göra detta behövs ett ökat engagemang och en ökad beredskap hos svenska folket.

Jag skulle vilja fråga miljö- och klimatministern: Finns det någon information eller kommunikationsåtgärd som hon anser vara effektivare än att man skickar ut ett informationsmaterial rakt ut till svenska folket? Jag har svårt att tänka mig något som är mer effektivt än att kommunicera direkt till svenska folket och hem till folks brevlådor så att broschyren landar hemma på bordet hos alla svenska hushåll. Då kan man diskutera den i hemmet, i skolan, på arbetsplatser och så vidare. Det var väl det som var syftet med den folder som gick ut 2018? Vad kan vara viktigare än att engagera svenska folket i klimatkampen?

Vi har ju gjort likadant flera gånger. Jag kommer ihåg Göran Perssons stora projekt Om detta må ni berätta med information om Förintelsen - jätteviktigt! Hundratusentals informationsböcker trycktes upp och spreds i alla skolor och ut i hushållen. Det är någonting sådant som vi i Vänsterpartiet tycker behövs.

Jag tycker att SMHI:s kunskapscenter är jätteviktigt, och 10 miljoner kronor per år är ju pengar. Men jag tror faktiskt inte att det räcker. Även det uppdrag som Naturvårdsverket och SMHI har fått och som miljö- och klimatministern hänvisar till är jätteviktigt. När ska detta uppdrag redovisas? Kan man tänka sig att en av slutsatserna inom ramen för det uppdraget faktiskt blir att vi behöver kommunicera direkt med svenska folket, rakt ut i hemmen, med en riktad informationsfolder om klimatkrisen? Kan man tänka sig att det blir ett av resultaten av det? Det skulle jag vilja veta från ministern.

Anf. 12 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att regeringen är tydlig och har så varit sedan en lång tid. Vi säger klart och tydligt att vi har en klimatkris. Vi hymlar inte med beskrivningen av vad som sker framför våra ögon. Vi har en klimatkris. Den är global, och vi behöver åtgärder här och nu, hemma och internationellt.

Sverige har kanske den mest aktiva miljö- och klimatpolitiken i världen. Vi har i alla fall fått den utmärkelsen tre år i rad. När internationella miljöorganisationer rankar ländernas miljö- och klimatpolitik har Sverige hamnat i topp tre år i rad. Vi gör alltså vårt yttersta för att mota denna klimatkris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är oerhört olyckligt att det finns en politisk polarisering kring en fråga som handlar om vår gemensamma överlevnad. Det finns alltså partier som kritiserar SMHI:s informationsspridning och vill skära bort det anslaget från SMHI. Det finns andra partier som mycket kraftigt har kritiserat Klimatklivets informationssatsningar som bland annat har gått till lantbrukare, till skolor och till kommuner, eftersom man anser att det inte är effektivt.

Det pågår en oerhört destruktiv debatt om vad som är den mest effektiva enskilda åtgärden som kommer att lösa klimatkrisen. Det gör människor väldigt förvirrade. Är det kärnkraften? Är det insatser i andra länder? Handlar det om att alla vi ska sopsortera mer? Eller vad handlar det om?

Det handlar faktiskt om att vi ska ställa om samhället i grunden. Det är det som det handlar om. Alla åtgärder behövs för lantbruket, för transportsektorn, för industrin. Vi satsar på alla dessa områden och klimatdiplomati och bistånd. Det finns inte någon enskild åtgärd, utan hela samhället måste ställas om inför mänsklighetens största utmaning.

Då tycker jag att det är relevant att Vänsterpartiet gärna pratar om den här frågan. Men när ni själva publicerar en lista på 80 välfärdsreformer, reformer som ni har varit med om att ta fram under samarbetet med regeringen den förra mandatperioden, är det bara en enda som har något som helst med klimat att göra.

Ni mäktade inte med att stå bakom den svenska klimatlagen fullt ut. Ni mäktade inte med att stå bakom energiöverenskommelsen för 100 procent förnybar energi.

Ni vill gå ännu längre. Men klimatkrisen är ju här och nu! Vi har inte tid att vänta ytterligare, och det är därför Miljöpartiet sitter i regeringen. Det är därför vi kämpar med näbbar och klor varje dag för att få igenom klimatreformer här hemma, internationellt och i EU - och göra det på riktigt. Det duger inte bara att informera om en kris och bringa panik till människor. Vi måste också se till att det finns hopp om att göra en omställning på riktigt.

Det gör vi nu. Vi ser hur den tunga stålindustrin och SSAB nu ställer om till fossilfritt stål. Det hade man aldrig kunnat drömma om för fyra år sedan. Detta är tack vare regeringens politik.

Vi är tydliga med att vi har en klimatkris. Vi ger uppdrag till våra myndigheter. Jag bedömer att det mest trovärdiga budskapet kommer från SMHI och från våra opartiska myndigheter som faktiskt kan bereda ett kunskapsunderlag till medborgarna.

Vi vet att det finns en alldeles för stor politisering och polarisering kring klimatfrågan. Det är väldigt olyckligt. Jag vill att vi ska lyssna till vetenskapen, och då är det viktigt att våra myndigheter har de här uppdragen.

Anf. 13 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag förstår att Miljöpartiets språkrör är oroad över att Vänsterpartiet är det parti som rankas högst av miljö- och klimatrörelsen inte bara i Sverige utan även i Europa. Jag skulle kunna göra det här till en debatt om de motorvägar som Isabella Lövin är med och sanktionerar som minister i regeringen, om de fossilsubventioner som finns i regeringens budget, om att regeringen har höjt nivåerna i bonus-malus så att Volvos SUV:ar ska kunna få klimatbonus från regeringen eller om Arlandas expansion och ett fördubblat flygande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men låt oss lämna den debatten åt sidan. Jag kan ta den vilken dag i veckan som helst med Isabella Lövin, men nu vill jag prata om hur vi kommunicerar direkt med svenska folket för att engagera alla i klimatkampen.

Jag frågade tidigare men fick inget svar: Vad kan vara bättre och effektivare än att skicka ut information rätt ut till de svenska hushållen så att den landar på middagsbordet och så att frågan kan diskuteras på skolor och arbetsplatser? Vad kan vara mer effektivt än ett riktat hushållsutskick? Jag har svårt att se någonting som är mer effektivt.

Sedan håller jag fullt ut med om alla de andra viktiga sakerna som Naturvårdsverket, SMHI och andra gör, för jag tycker att frågan är så viktig just utifrån det perspektiv som Isabella Lövin tar upp, nämligen den desinformation som sprids om klimatfrågan. Då är det viktigt att vi politiker tar ledningen och berättar att det här är en sanning. Mer än 99 procent av världens forskare säger att klimatkrisen är här och att vi måste göra mer. Även Sverige måste göra mer.

Återigen, herr talman, vill jag fråga: Kan det vara så att åtminstone ett av förslagen efter den utredning som har aviserats faktiskt blir ett riktat hushållsutskick om klimatkrisen? Är det någonting som miljö- och klimatministern kan tänka sig?

Anf. 14 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! I januari gav jag som sagt i uppdrag till Naturvårdsverket och SMHI att se över hur vi kan förbättra informationen och även få in de aspekter som vi behöver i utbildningar så att vi har kvalificerade och professionella människor som kan arbeta med att bekämpa utsläppen och se till att vi gör de tekniksprång och får de nya samhällslösningar som vi behöver för att få bort de fossila utsläppen, men också hur vi kan informera bättre till allmänheten.

Jag vill inte föregå den utredningen, utan vi får se vilka förslag som kommer. Men det är ju inte så att vi inte har gjort någonting. Vi informerar hela tiden, och regeringen är glasklar när det gäller frågans allvar. Vi har prioriterat detta från dag ett.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdssamhälle. Det är någonting som vi sa redan 2014. Nu noterar jag med största glädje att flera andra länder i Europa vaknar upp och går efter oss, till exempel Danmark, Finland och Österrike. Det är bra.

Vi behöver ha en kvalificerad diskussion. Jag är ganska övertygad om att medierna och utbildningsväsendet i dag är på en nivå där människor vet hur allvarlig frågan är. Det som gör människor förvirrade gäller vilka åtgärder som är de bästa. Det är här debatten ligger. Och det är därför som jag viftar med era reformer, Jens Holm. Det är därför som det är viktigt att vi pratar om vad de olika politiska partierna har för reformer och med vilken politik vi ska åtgärda klimatkrisen.

Då duger det inte att bara prata om den, utan då måste man faktiskt prioritera en klimatlag, 100 procent förnybart och Industriklivet - alla dessa oerhört viktiga reformer för att få bort utsläppen här och nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.