Anf. 99 Lena Asplund (M)
Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att de biomedicinska analytikerna glömdes bort, för jag känner att det är så: De glömdes bort när man tillsatte denna utredning.
Det stämmer att denna utbildning finns vid Örebro universitet och har kommit till på initiativ av biomedicinsk vetenskap och vården. Men den finns ju bara där. Det behövs mer och på fler ställen.
Antalet legitimerade biomedicinska analytiker i verksam ålder är i dag ungefär 10 400. Av dem är ungefär 10 000 sysselsatta, varav 80 procent jobbar inom vården. Sju av tio av de biomedicinska analytikerna är över 45 år, varför pensionsavgångarna kan väntas bli rätt stora. Fram till 2035 beräknas tillgången ha minskat med ca 15 procent jämfört med i dag. Samtidigt räknar man med att efterfrågan på utbildade biomedicinska analytiker kommer att öka med 10 procent under samma period, och det säger sig självt att det kommer att bli en ordentlig brist på sikt.
Enligt Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? för första halvåret 2018 har biomedicinska analytiker ett bristindex på 4,53 av 5,00. Det är alltså ett bristyrke.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Biomedicinsk analytiker är dessutom ett yrke där man inte egentligen dag ett efter utbildningen kan gå ut och jobba fullt ut; det kräver rätt lång erfarenhet, vilken bransch man än verkar inom. Det finns nämligen många olika saker man kan göra - jag ska komma till det.
En brist på legitimerade biomedicinska analytiker skulle också kunna resultera i att arbetsgivarna anställer andra, icke legitimerade yrkeskategorier, till exempel medicinska biologer eller biomedicinare. Detta skulle kunna utgöra en patientsäkerhetsrisk. En sådan person har en smalare kunskap och inte samma helhet när det gäller den analytiska processen som en biomedicinsk analytiker.
Då 70 procent av besluten inom vården baseras på diagnostik är detta en patientsäkerhetsfråga.
Vad gör då en biomedicinsk analytiker? Ja, det beror lite på inom vilken bransch man verkar: klinisk kemi, blodcentral, patologi eller klinisk fysiologi. Inom klinisk kemi är det väldigt mycket analyserande av blod. Man diagnostiserar helt enkelt sjukdomar. På blodcentralen tillhandahåller man blodtransfusioner, plasma och blodplättar, alltså trombocyter. Inom patologin är detta ett bristyrke i dag. Där behövs biomedicinska analytiker för att diagnostisera olika cancersjukdomar. Inom den kliniska fysiologin gör man också spirometrier, tar EKG, EEG och gör andra viktiga undersökningar. Utan den här yrkesgruppen skulle vi få stora problem inom vården.
Vi har redan problem inom vården med för få utbildade. Statsrådet säger att detta är viktigt att se över när det gäller sjuksköterskor, men jag skulle vilja säga att det är precis lika viktigt att se över den här frågan när det gäller biomedicinska analytiker. Utan dem och de olika laboratorierna skulle sjukvården inte fungera. Det är ett kugghjul i den svenska sjukvården.