Avfallsförbränningsskatt och kraftvärmens konkurrenskraft

Interpellation 2019/20:78 av Mattias Bäckström Johansson (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har under de senaste åren infört punktskatt efter punktskatt, ofta med hänvisning till miljöhänsyn men där dessa i realiteten mest fungerar som intäktskällor för staten och bördor för hushållen. Den skatt på avfallsförbränning som regeringen inom kort avser att införa är inget undantag. Den är vare sig ett kostnadseffektivt eller verkningsfullt verktyg för att styra mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. I stället är den precis som sina föregångare en fiskal skatt.

Skatten på förbränning av avfall införs i slutet av produktens livscykel, alltså långt ifrån de som skapar avfallet, och skatten kommer därför inte att påverka beslut om produktens utformning eller det material den är tillverkad av. Detta på tvärs mot en traditionell miljöpolitik som brukar sikta in sig så nära problemkällan som möjligt. Detta påverkar kraftvärmens konkurrenskraft negativt. Regeringen har tidigare chockhöjt vissa bränsleskatter och nu finns det risk för att elproduktion från kraftvärme försvinner, vilket än mer försvårar för den samhällsutveckling som alla vill uppnå då elbristen riskerar att tillta.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Hur ser ministern på den kritik som inkommit mot lagen om skatt på avfallsförbränning, och avser ministern att dra tillbaka densamma?
  2. Avser ministern att på andra sätt kompensera de som ägnar sig åt avfallsförbränning för att på så sätt inte ytterligare försämra konkurrenskraften för kraftvärmen i Sverige?
Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2019-10-23 Överlämnad: 2019-10-24 Anmäld: 2019-10-25 Sista svarsdatum: 2019-11-14 Svarsdatum: 2019-11-19
Debatt (7 anföranden)