Avfallsförbränningsskatt och kraftvärmens konkurrenskraft

Interpellationsdebatt 19 november 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 10 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig hur jag ser på kritiken mot avfallsförbränningsskatten och vad regeringen avser att göra för att inte försämra konkurrenskraften för kraftvärme i Sverige.

Avfallsförbränningsskatten är en del av samarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Den nya skatten ingår i arbetet med att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin. En skatt på förbränning av avfall visar även tydligt att avfallshierarkin ska följas och att det är nödvändigt med hög grad av materialåtervinning i framtiden. Regeringen bedömer att skatten är en åtgärd som kan ge effekt på sikt, framför allt avseende klimatmålen. Det är angeläget att gå fram med åtgärder som kan ha effekt på lång sikt för att uppnå klimatmålet om nettonollutsläpp år 2045. Regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att utvärdera skatten och dess effekter på bland annat avfallsflöden. Utvärderingen ska även beakta fjärrvärmens konkurrenskraft och en pålitlig el- och värmeförsörjning.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 fastslagit att ett robust och tillförlitligt energisystem är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle. Det finns lokala utmaningar i elförsörjningen när till exempel städer växer och elbehovet ökar som en följd av ökad elektrifiering. Regeringen har därför gett ett antal länsstyrelser i uppdrag att utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv kartlägga, analysera samt redovisa effektsituationen på regional och lokal nivå i respektive län. Regeringen har även gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att undersöka omfattningen av kapacitetsbrist i elnätet, utreda hur problematiken sett ut över tid samt analysera förutsättningar och åtgärder kopplat till de problem som identifierats.


Anf. 11 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Bakgrunden är som sagt den avfallsförbränningsskatt som man vill införa. Regeringen har med sina stödpartier lagt fram förslag om chockhöjda skatter för kraftvärmen, något som nu börjar ge effekt i negativ bemärkelse i Sverige.

Trots varningar från alla möjliga håll om konsekvenserna, som effektbrist i främst våra storstadsregioner, har regeringen valt att gå vidare med skatteförslagen. Det är något som nu senare har tvingat regeringen att vidta åtgärder för att parera effekterna av sin egen politik.

Sverigedemokraterna motsätter sig införandet av en skatt på just avfallsförbränning. Det är främst för att den inte på vare sig ett kostnadseffektivt eller ett verkningsfullt sätt styr mot en resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Däremot betvivlar jag inte den intention som finns med skatten. Men man måste också kunna beakta hur verkligheten ser ut när det gäller dess effektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har exempelvis tidigare haft en avfallsförbränningsskatt. Det övergripande syftet var även då att gynna den avfallshantering som ansågs miljömässigt och samhällsekonomiskt fördelaktig, vilket skulle styra mot en ökad materialåtervinning. Några år efter dess införande utvärderades skatten. I utredningen föreslog man att skatten helt skulle avskaffas med motiveringen att den inte styrde alls mot de mål som motiverade dess införande.

Regeringen har ännu inte lagt fram någon ny information som skulle kullkasta den slutsatsen. Det finns inget som tyder på att den föreslagna skatten skulle öka återvinningen av material i nämnvärd utsträckning. Grundregeln för miljöpolitisk styrning är att styrmedel bör sättas in så nära problemkällan som möjligt. Gällande denna skatt gör regeringen nu raka motsatsen då man sätter in skatten längst bort från problemkällan.

I den utredning som regeringen tillsatte för att utreda skattens återinförande konstateras att en skatt på förbränning av avfall inte skulle påverka beslut om produktdesign eller materialval för att underlätta materialåtervinning eller ansträngningar för att sortera ut vissa material etcetera. Ett annat problem var att allt avfall skulle beskattas lika hårt oavsett avfallets miljöpåverkan och möjlighet till annan behandling än förbränning där det är lämpligare.

Fru talman! Min fundering gäller därför vad statsrådet menar skiljer sig från när Sverige senaste hade en skatt på avfallsförbränning. Vad är det nu som skulle kunna göra den effektivare utifrån det syftet?


Anf. 12 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Svaret på frågan är:

Skatten har en annan utformning än den hade tidigare när vi hade en avfallsförbränningsskatt.

När man gör förändringar i de nationella utsläppen inom EU ETS-systemet får det påverkan på hela EU ETS-systemet och inte som tidigare att det bara ökade möjligheten att släppa ut mer i andra länder.

Den lagstiftning vi har i EU vad gäller avfall har skärpts sedan tidigare. Det gör att avfall som eventuellt inte skulle förbrännas i Sverige inte bara deponeras på de sätt som var möjliga enligt EU-regelverket sedan tidigare.

Delar av detta är också förändringar som har skett efter det att utredningen lade sitt betänkande på bordet. Det gör att argumenten för att införa skatten är starkare än när utredningen kom fram.


Anf. 13 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Visst har man gjort justeringar i förslaget som kanske påverkar de värsta avarterna när det gäller återvinning av material. Men jag har fortfarande svårt att förstå på vilket sätt statsrådet menar att det skulle bli effektivt då skatten avviker från den generella principen att det är förorenaren som ska betala. När det gäller det är man fortsatt svaret skyldig.

Jag kan konstatera att statsrådet och regeringen är relativt ensamma om den tilltro som man uppvisar för skatten. Det finns ingen koppling eller några incitament för dem som utformar förpackningar för produkter. När det gäller merkostnader som övervältras på exempelvis fjärrvärmekunderna påverkas inte hushållens vilja att sortera sitt avfall då det inte spelar någon roll om man slänger allt i soporna eller sorterar allt som är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är även så att regeringen själv i den proposition som den lagt fram om beskattningen gör bedömningen att en full övervältring av skatten sannolikt inte leder till just ökad materialåtervinning. Den gör en sammantagen bedömning att skatten på avfallsförbränning har en mycket begränsad påverkan på de totala utsläppen av växthusgaser.

Risken finns även att skatten riskerar att leda mot ökade utsläpp av växthusgaser eftersom fossilt bränsle beskattas lägre än biobränsle om man ser till energiinnehåll. Där finns någonstans ironin i det hela. Exempelvis kan utsorteringsanläggningar för avfall som kan ha erhållit stöd från Klimatklivet nu delvis tvingas betala tillbaka bidragspengar genom den skatt som införs. Styrningen leder till en minskad utsortering och återvinning av plast eftersom skatten blir högre med en ökad utsortering.

Anledningen till det är att plasten har ett högt energiinnehåll relativt i förhållande till sin vikt i jämförelse med annat avfall som finns. Följden blir att om man ska kompensera för detta måste en större mängd avfall eldas då skatten är kopplad till vikt och prissätts i kronor per ton. Kontentan blir att det blir mindre lönsamt att sortera ut exempelvis plast.

Listan på de remissinstanser som avvisat regeringens proposition och det förslag som tagits fram är påtagligt lång. Bland de tyngre återfinns exempelvis Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Skatteverket, Statens energimyndighet och Sveriges Kommuner och Landsting. Även Lagrådet har avrått från ett införande med hänvisning till att skatten inte levererar gentemot de avgivna syftena. Det handlar endast om att man har kommit överens om denna typ av symbolpolitik i januariöverenskommelsen.

Fru talman! Frågan tillbaka till statsrådet är ifall man verkligen menar att det utifrån motivet en effektivt miljö- och klimatpolitik är effektivt att införa den typen av skatt. Varför litar man inte på den bedömning som exempelvis görs av statens egen energimyndighet?


Anf. 14 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Tanken med skatten är att öka möjligheten att nå Sveriges nationella klimatmål om nettonollutsläpp fram till 2045. Tanken är att det på sikt kommer att kunna påverkar vilka reinvesteringar som kommuner gör i sin energiproduktion. Fler av de anläggningar som finns i dag kommer i stället att investera för att elda biobränsle snarare än avfall.

Det är inte helt oproblematiskt som vi har det i dag. Den avfallsförbränning som vi har i dag sker med ett fossilt bränsle som är skattebefriat till skillnad från andra fossila bränslen. Med en skatt har man en möjlighet att långsiktigt styra hur kommuner väljer att reinvestera i sina anläggningar.

I dagsläget förbränner vi mer avfall än vi själva producerar i Sverige. Vi har en import av avfall till Sverige. Med en skatt är tanken att det på sikt kan bli så att vi har en förbränning av avfall som är mer anpassad till det svenska avfallet, och att vi i stället har möjlighet att ha en högre andel av vår uppvärmning via fjärrvärme som är producerad med biobränsle.


Anf. 15 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan återigen konstatera att den sammantagna bedömning som regeringen själv gör är att det har en mycket begränsad påverkan på de totala utsläppen av växthusgaser. Jag kan inte mer än beklaga det.

Samtidigt väljer regeringen nu att gå fram med ett flertal skatter med ringa eller obefintlig effekt på miljö- och klimatområdet. Det är något som är en del av regeringens skatteväxling i januariöverenskommelsen för att finansiera reformer som exempelvis borttagandet av värnskatten för dem som har de högsta inkomsterna.

De bristande insikterna leder även till en försämrad konkurrenskraft för kraftvärmen, vilket redan har fått konsekvenser. Man behöver vidta andra åtgärder för att hantera följderna av sin egen politik.

Det är någonting som även riskerar att försämra konkurrenskraften och förutsättningarna för näringslivet i stort. Det har en negativ inverkan på den sammantagna samhällsutveckling som är önskvärd med elektrifiering.

Det är också sällan man kan se en så lång rad av instanser som är rörande överens om att ett förslag är illa genomtänkt och ineffektivt. Jag kan därför tyvärr inte mer än att beklaga att regeringen trots detta väljer att gå vidare med en ineffektiv symbolpolitik då man nu väljer att återinföra avfallsförbränningsskatten.


Anf. 16 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det är regeringens uppfattning att det är viktigt att vi i god tid förbereder oss och inför de styrmedel som kan hjälpa oss att nå vårt klimatmål om nettonollutsläpp till 2045 - ett mål som jag gissar att Sverigedemokraterna inte står bakom. Jag vet inte, men jag skulle gissa att ni inte står bakom det. Och då kanske ni inte heller är lika angelägna om att nå fram.

Denna skatt kommer att vara en del av den gröna skatteväxlingen, så den kommer också att leda till att vi sänker skatt på inkomster eller på företagande. Det finns exempel på sådant också i årets budget, som är en del av den gröna skatteväxlingen.

Däremot är avskaffandet av värnskatten inte en del av den gröna skatteväxlingen. Det är tyvärr inte så förvånande, men väldigt beklagansvärt, att Mattias Bäckström Johansson sprider den typen av felaktigheter från riksdagens talarstol. Jag vet som sagt inte vad som är värst - om Mattias Bäckström Johansson inte vet om detta trots att jag har varit tydlig med det många gånger eller om Mattias Bäckström Johansson medvetet ljuger i riksdagens talarstol. Jag vet inte vilket som är värst, men ettdera är det. Det är beklagansvärt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:78 Avfallsförbränningsskatt och kraftvärmens konkurrenskraft

av Mattias Bäckström Johansson (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har under de senaste åren infört punktskatt efter punktskatt, ofta med hänvisning till miljöhänsyn men där dessa i realiteten mest fungerar som intäktskällor för staten och bördor för hushållen. Den skatt på avfallsförbränning som regeringen inom kort avser att införa är inget undantag. Den är vare sig ett kostnadseffektivt eller verkningsfullt verktyg för att styra mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. I stället är den precis som sina föregångare en fiskal skatt.

Skatten på förbränning av avfall införs i slutet av produktens livscykel, alltså långt ifrån de som skapar avfallet, och skatten kommer därför inte att påverka beslut om produktens utformning eller det material den är tillverkad av. Detta på tvärs mot en traditionell miljöpolitik som brukar sikta in sig så nära problemkällan som möjligt. Detta påverkar kraftvärmens konkurrenskraft negativt. Regeringen har tidigare chockhöjt vissa bränsleskatter och nu finns det risk för att elproduktion från kraftvärme försvinner, vilket än mer försvårar för den samhällsutveckling som alla vill uppnå då elbristen riskerar att tillta.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Hur ser ministern på den kritik som inkommit mot lagen om skatt på avfallsförbränning, och avser ministern att dra tillbaka densamma?
  2. Avser ministern att på andra sätt kompensera de som ägnar sig åt avfallsförbränning för att på så sätt inte ytterligare försämra konkurrenskraften för kraftvärmen i Sverige?