Braathens Regional Airlines företagsrekonstruktion
Interpellation 2025/26:535 av Niklas Karlsson (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-05-29
- Överlämnad:
- 2026-06-01
- Anmäld:
- 2026-06-02
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-17
- Svarsdatum:
- 2026-06-18
- Besvarad:
- 2026-06-18
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Rapporteringen om hur Braathens Regional Airlines (Bra) senaste företagsrekonstruktion gått till väcker en rad allvarliga frågor. Det handlar bland annat om regeringens styrning av en central myndighet; om regeringsföreträdare har utövat politiska påtryckningar i ett enskilt ärende. Dessutom aktualiseras frågan om vissa upphöjda individers informella makt och hur detta inflytande används till att kortsluta ordinarie beslutsvägar.
Solna tingsrätt fastställde i april 2026 en företagsrekonstruktion för Bra som innebär att cirka 95 procent av bolagets skulder skrivs av. Det är bolagets tredje rekonstruktion på fem år.
De två föregående rekonstruktionerna har enligt uppgifter i Aftonbladet kostat skattebetalarna 488 miljoner kronor. I denna tredje rekonstruktion skrivs ytterligare cirka 285 miljoner kronor i skulder till staten ned. Sammanlagt har alltså staten på fem år skrivit av fordringar på över 770 miljoner kronor mot en och samma ägarkonstellation.
Därtill omfattar processen en skuld till Naturvårdsverket på cirka 50 miljoner kronor avseende utsläppsrätter samt en sanktionsavgift om 83 miljoner kronor som påförts Bra för bristande rapportering. I den här typen av så kallade A-mål är Skatteverket borgenär även för Naturvårdsverkets fordringar, vilket innebär att Skatteverkets beslut att inte överklaga också påverkar Naturvårdsverkets krav.
Skatteverket var inför domstolens beslut starkt kritiskt till rekonstruktionsförslaget. Myndighetens egna jurister bedömde, enligt uppgifter i Aftonbladet och EFN, att möjligheterna att vinna ett överklagande till hovrätten var goda. Skatteverkets rättsliga linje formulerades i skarpa ordalag: ”Lösningen för koncernen tycks snarast handla om att genomgå rekonstruktion och att låta andra ta notan för bristande anpassning och bristande finansiering.” Trots detta valde Skatteverkets ledning att inte överklaga. Beslutet diariefördes aldrig.
Enligt samstämmiga uppgifter till Aftonbladet och EFN, byggda på flera oberoende källor, föregicks beslutet av direkta påtryckningar.
En statssekreterare ska ha kontaktat Skatteverkets ledning med budskapet att myndigheten inte skulle ”sätta käppar i hjulet” för Bra, med hänvisning till att bolaget är ”strategiskt viktigt för Sverige”. Statssekreterarens agerande ska enligt uppgift ha föregåtts av ett telefonsamtal från företrädare för Wallenbergsfären till regeringen, något som också har bekräftats.
Skatteverkets dåvarande generaldirektör Katrin Westling Palm ska, enligt samma tidningsuppgifter, ha beslutat att inte överklaga. Endast tjänsteanteckningar upprättades. När medier begärde ut handlingarna ska tjänstemän, enligt EFN, ha instruerats att justera tjänsteanteckningarna så att de faktiska omständigheterna inte skulle gå att utläsa. Enligt uppgifter till samma tidning vägrade flera anställda att göra detta, eftersom det sannolikt skulle utgöra tjänstefel.
Motsvarande missnöje finns enligt samma medieuppgifter på Naturvårdsverket, där man menar att de principiellt viktiga frågorna om utsläppsrätter bör prövas i högre instans.
Om uppgifterna är korrekta är de ytterst allvarliga. De väcker frågor om förenligheten med regeringsformens förbud mot ministerstyre, om brott mot offentlighetsprincipen, om misstänkt tjänstefel samt om ett systematiskt åsidosättande av likhets- och objektivitetsprincipen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Har ministern själv, muntligen, skriftligen eller via tjänstemän, varit i kontakt med företrädare för Wallenbergsfären eller för Bra i frågor som rör Bras rekonstruktion, dess finansiering eller Skatteverkets agerande?
- Har ministern känt till eller godkänt eventuella kontakter mellan statssekreteraren och Skatteverkets ledning?
- Har ministern för avsikt att ta något initiativ med anledning av uppgifterna ovan om att tjänstemän vid Skatteverket ska ha instruerats att ändra tjänsteanteckningar efter att medier begärt ut dem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:535
Webb-tv: Braathens Regional Airlines företagsrekonstruktion
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 40 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig om jag muntligen, skriftligen eller via tjänstemän har varit i kontakt med företrädare för Wallenbergsfären eller för Bra i frågor som rör Bras rekonstruktion, dess finansiering eller Skatteverkets agerande. Han har också frågat om jag känt till eller godkänt eventuella kontakter mellan statssekreteraren och Skatteverkets ledning samt om jag har för avsikt att ta något initiativ med anledning av uppgifterna om att tjänstemän vid Skatteverket ska ha instruerats att ändra tjänsteanteckningar efter att medier begärt ut dem.
Regeringen har löpande dialog med näringslivsföreträdare och företag i frågor som är viktiga för svensk ekonomi. Regeringen har även löpande dialog med Skatteverket, som är en av landets viktigaste myndigheter. Dialogen med myndigheter handlar inte om att vi vill lägga oss i beslut i enskilda ärenden. Skatteverket arbetar enligt de lagar och regler som finns för verksamheten.
Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Adrian Magnusson (S) i stället fick delta i debatten.
Anf. 41 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Det svar som precis lämnades här i kammaren kan inte betraktas som annat än otillräckligt. Det ministern sa gav upphov till fler frågor än vad det gav svar. Interpellationen som lämnats in av min kollega Niklas Karlsson är utförlig, men svaret var knapphändigt. Man kan undra varför.
Låt mig kort redogöra för bakgrunden till detta.
Solna tingsrätt fastställde i april 2026 en företagsrekonstruktion för Braathens Regional Airlines. 95 procent av bolagets skulder skrevs av. Skatteverket valde att inte överklaga beslutet.
Bra, som jag fortsättningsvis kommer att kalla flygbolaget, har de senaste åren rekonstruerats ett antal gånger. Staten har på fem år skrivit av sammanlagt 770 miljoner kronor i skulder till en och samma ägarkonstellation. Avskrivningen i den senaste rekonstruktionen avser dessutom en skuld till Naturvårdsverket om 50 miljoner kronor och en sanktionsavgift om 83 miljoner kronor. Skatteverket var så kallad Aborgenär för skulden, vilket innebar att även Naturvårdsverkets krav skrevs av.
Fru talman! Skatteverkets beslut att inte överklaga får nog anses ha varit något av en överraskning med tanke på Skatteverkets rättsliga linje vad gällde rekonstruktionsförslaget. Man uttryckte sig så här: Lösningen för koncernen tycks snarast handla om att genomgå rekonstruktion och låta andra ta notan för bristande anpassning och bristande finansiering.
Enligt uppgifter som florerat i medier föregicks Skatteverkets beslut av påtryckningar. Jacob Wallenberg ska personligen ha kontaktat regeringen för att se till att Skatteverket inte överklagade beslutet. Wallenberg har själv bekräftat detta. Efter det samtalet ska en statssekreterare ha kontaktat Skatteverket och framfört att myndigheten inte skulle sätta käppar i hjulet för Bra samt att bolaget är strategiskt viktigt för Sverige.
Enligt tidningen EFN fattade den dåvarande generaldirektören personligen beslutet att inte överklaga. När handlingar begärdes ut instruerades tjänstemän att justera tjänsteanteckningar så att de faktiska omständigheterna bakom beslutet inte gick att utläsa. Flera tjänstemän vägrade dock att göra detta.
Fru talman! I 12 kap. 2 § regeringsformen anges att ingen myndighet – och inte heller riksdagen eller regeringen – får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning gentemot en enskild eller som rör tillämpning av lag. Mot bakgrund av detta och det svar som vi fått här i kammaren i dag, fru talman, kan jag konstatera att regeringens agerande i den här frågan väcker ett flertal frågor. Det kortfattade svaret gör knappast att frågorna blir färre – snarare blir de fler.
Det är naturligt att en regering har samtal med företrädare för näringslivet. Det har såväl högerregeringar som socialdemokratiska regeringar i det här landet historiskt haft, och jag kan nog lova att socialdemokratiska regeringar även i fortsättningen kommer att ha det. Men, fru talman, det är stor skillnad mellan att ha samtal och dialog och att lägga sig i hur Skatteverket hanterar ett enskilt ärende rörande ett enskilt företag, särskilt efter påtryckningar från en enskild näringslivsföreträdare.
Att regeringen har utövat någon form av påtryckningar mot Skatteverket verkar allt annat än omöjligt med tanke på Skatteverkets formuleringar innan myndigheten plötsligt beslutade att inte överklaga beslutet. Det styrks också av den bristande dokumentationen kring beslutet, som står i strid med det som Skatteverket uttalade tidigare.
Fru talman! Riksdagens kontrollmakt är oerhört viktig, och jag hoppas att finansministerns kommande anföranden kan ge oss lite mer klarhet i hur denna fråga har hanterats av regeringen.
Anf. 42 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Vi har på senare tid kunnat ta del av en hel del oroväckande rapportering om hur gränserna mellan statsministerämbetet och privata intressen har suddats ut, till exempel genom att människor erbjudits möjlighet att hjälpa till med trädgårdssysslor i utbyte mot värdefulla nätverk och kontakter.
Det här har naturligtvis fått oss i oppositionen att reagera, men agerandet har också dömts ut av ledande experter som mycket olämpligt. Juridikprofessor Joakim Nergelius ser det som en väldigt olycklig sammanblandning av statens respektive regeringens angelägenheter och privata angelägenheter. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, kallar det en kladdig sörja. Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning, anser att det saknas en ryggmärgsreflex för var gränserna går och att man bör ha ett mycket tydligare avstånd till dessa gränser.
Varför, fru talman, nämner jag detta i en interpellationsdebatt om en rekonstruktion av ett flygbolag? Det vi ser här är ett antal mycket oroande tendenser som har direkt koppling till statsministerämbetet. Detta väcker i sin tur frågor om hur arbetet i Regeringskansliet bedrivs generellt.
Oavsett vilken organisation vi talar om är det chefen som sätter standarden och ribban. Om chefen börjar komma lite sent till jobbet kan andra följa efter. Om chefen börjar tänja på gränserna för vad som är okej kan även andra göra det. Så får man en kultur, och sedan får man en osund kultur.
Nu har det framkommit uppgifter, både från medier och genom egna kanaler, om att saker inte har gått rätt till i samband med flygbolaget Bras senaste rekonstruktion. Det handlar bland annat om regeringens styrning av en central myndighet och om att regeringsföreträdare har utövat politiska påtryckningar i ett enskilt ärende. Dessutom aktualiseras frågan om vissa upphöjda individers informella makt och möjlighet att så att säga kortsluta ordinarie beslutsvägar.
Det är inte konstigt, fru talman, att vissa ärenden – vissa rekonstruktioner – tilldrar sig ett större intresse. Det beror helt enkelt på att de är av större intresse. I det här fallet har en av landets främsta företagsledare, Jacob Wallenberg, bekräftat att han tagit kontakt med departementet för att, som han själv uttrycker det, beskriva de potentiella implikationerna för inrikesflyget om rekonstruktionen inte skulle kunna slutföras eller om den skulle fördröjas.
Frågan är: Vad hände efter det? Här behöver vi få djupare svar än vad som hittills framkommit, så vi tar frågorna en gång till, fru talman. Har ministern känt till eller godkänt eventuella kontakter mellan statssekreteraren och Skatteverkets ledning där statssekreteraren påpekat flygbolagets strategiska betydelse? Har ministern själv, muntligen, skriftligen eller via tjänstemän, varit i kontakt med företrädare för Wallenbergsfären eller för Bra i frågor som rör Bras rekonstruktion, dess finansiering eller Skatteverkets agerande? Här förtjänar vi tydligare svar.
Anf. 43 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag kommer att vara mycket kortfattad, särskilt med tanke på att ledamoten Niklas Karlsson inte är här. Jag hade tänkt tacka Niklas Karlsson för hans ledning av skatteutskottet och för fint samarbete.
Jag vill för min del avsluta den här interpellationsdebatten med att säga, på tal om var gränser går, att det vore högst olämpligt av en finansminister att stå i riksdagens kammare och diskutera enskilda myndighetsärenden. Det handlar också om en gräns. Det svar som jag har lämnat skriftligt och även läst upp i kammaren är det svar som gäller. Att vi har kontakter med både näringslivsrepresentanter och våra myndigheter är ju alldeles självklart. Men än en gång, fru talman: Jag kommer inte att säga någonting mer i det här ärendet, för det vore olämpligt av mig.
Anf. 44 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Nu är visserligen inte Niklas Karlsson här, men riksdagens kontrollmakt hänger inte på Niklas Karlsson, även om han är en mycket kompetent riksdagsledamot och kollega. Jag tycker att finansministern gör det lite lätt för sig när hon inte vill svara på interpellationen och hänvisar till att Niklas Karlsson inte är här.
Jag anade lite att det här skulle komma från finansministern. Det är klart att regeringen alltid för samtal med myndigheter, företrädare för näringslivet och så vidare, som finansministern sa. Så är det, och det är naturligt. Det ska en regering göra. En regering som inte för samtal med myndigheter, näringslivsföreträdare och företrädare för civilsamhället är nog en regering som lever i ett eget vakuum och inte riktigt vet vad som händer i landet. Det hoppas jag alltså att man gör.
Men det är ju inte det som interpellationen handlar om. Det är ingen som har synpunkter på att finansministern har kontakt med Jacob Wallenberg, Skatteverkets generaldirektör eller någon annan. Vad det handlar om är ju att det finns en hel del uppgifter som pekar på att regeringen har utövat politisk påtryckning på Skatteverket i ett enskilt ärende efter påtryckningar från en väldigt profilerad företrädare för svenskt näringsliv, nämligen Jacob Wallenberg. Detta väcker många frågor gällande ministerstyre och hur regeringen ser på hanteringen av sina myndigheter och de kontakter som sker med näringslivet i övrigt. Det handlar helt enkelt om vilka intressen man företräder och vad man väljer att agera på.
Om jag har en granne som har problem med sitt företag, ska jag då lämna ut finansministerns telefonnummer om jag har det? Är det så jag ska tolka ministern? Då kan ju den personen ringa finansministern och berätta lite kort om sitt ärende, som skulle kunna hamna i tingsrätten. Det kanske handlar om någon rekonstruktion, till exempel. Nej, det är väl inte så det ska funka, antar jag.
Det här visar på att man har agerat enligt en väldigt profilerad näringslivsföreträdares intressen och vilja och utövat ett politiskt tryck på en myndighet som såg ut att komma att fatta ett annat beslut gällande företaget Bras rekonstruktion med tanke på vad som förekom innan det här hände. Man ska ju komma ihåg att företaget Bra har genomgått ett antal rekonstruktioner genom åren och inte bara den här.
Oavsett det kvarstår de frågor som jag och ledamoten Olsson ställt här i dag. Vilket tryck har regeringen satt på Skatteverket för att agera i detta enskilda ärende? Finansministern verkar inte villig att svara, men jag hoppas att hon kan göra det. Hon har fler chanser på sig i dag.
Regeringen har väckt fler nya frågor än vad den gett svar. Det gäller både den hantering som vi har läst om i medierna och fått uppgifter om i andra kanaler, som ledamoten Olsson sa, och det svar som lämnats här i kammaren i dag. Det handlar om hur regeringen har hanterat ärendet, hur regeringen styr Skatteverket som myndighet och hur regeringen utövar sin makt gentemot myndigheterna i det här landet.
Anf. 45 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Elisabeth Svantessons svar är ju inga svar. De är mer beskrivningar av hur saker och ting borde vara. Myndigheten pratar med departementet. Departementet talar med näringslivet. Jag tror inte att någon förväntar sig något annat än att det är just så det går till.
Vi har dock kunnat ta del av väldigt starka reaktioner inifrån Skatteverket. Ett flertal medarbetare har vittnat om hur den ordinarie beslutsvägen har kortslutits, hur man har frångått gängse rutiner och hur externa krafter har kommit emellan och lagt sig i – kanske fått lägga sig i. Det är tydligt att något har hänt som har skapat stor upprördhet internt, och det tycks gå stick i stäv med vår stolta förvaltningstradition.
Det är självklart att vi som företrädare för oppositionen ställer frågor efter vad som framkommit, särskilt kring statsministerämbetet, som jag sa i mitt första inlägg. Det behöver inte vara så att någonting brottsligt har begåtts för att man ska reagera. Jag lever i alla fall mycket hellre i ett land där medierna granskar och där vi från oppositionen ställer frågor – och ställer nya frågor – än i motsatsen.
Fru talman! Jag är helt övertygad om att de här frågorna hade ställts även om rollerna varit ombytta. Hade det stått en socialdemokratisk finansminister här i kammaren hade det nu stått en moderat och ställt frågorna. Och det är precis så det ska gå till. Det är helt i sin ordning. De här frågorna är mycket berättigade och förtjänar svar, fru talman.
Framför allt tycker jag att den första frågan förtjänar svar. Det enklaste vore om finansministern bara sa: ”Nej, det har inte gått till så här.” Jag upprepar frågan: Har ministern känt till eller godkänt eventuella kontakter mellan statssekreteraren och Skatteverkets ledning där statssekreteraren påpekat flygbolagets strategiska betydelse? Det önskar vi svar på.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag uppfattar att finansminister Elisabeth Svantesson, Moderaterna, avstår från ytterligare inlägg.)
Anf. 46 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag vill att alla som tittar på den här debatten, både nu och i efterhand, noterar att finansministern inte svarade nej på den fråga som Kalle Olsson precis ställde utan i stället valde att inte använda sitt sista inlägg.
Frågorna hänger kvar i luften och är inte besvarade. Vi får väl se hur vi går vidare för att försöka få svar på de frågor som har ställts i dag. Det här väcker också en del frågor om hur regeringen styr sina myndigheter. Finansministern ansvarar för ett antal andra myndigheter som är viktiga för landet, till exempel Kronofogden och Tullverket. Man kan ju undra hur den så kallade dialogen, som finansminister uttrycker det, med de myndigheterna ser ut, om det är så här det går till i ett ärende gällande Skatteverket och dess ledning. Frågorna hänger som sagt kvar, och vi får nog anledning att återkomma till dem. Riksdagens kontrollmakt är oerhört viktig, som jag sa i mitt första inlägg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
