Statsbidrag till kooperativ utveckling
Interpellation 2025/26:507 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
- Start
- Interpellation är inlämnad
- Inlämnad:
- 2026-05-21
- Överlämnad:
- 2026-05-22
- Anmäld:
- 2026-05-25
- Svarsdatum:
- 2026-06-02
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-05
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Regeringen beslutade i december 2025 att upphäva förordningen om kooperativ utveckling. Förordningen ligger till grund för det statsbidrag på 25 miljoner kronor som kooperativ utveckling årligen fått utbetalt av Tillväxtverket. Detta möjliggör kostnadsfri rådgivning som bidrar till utveckling i hela landet och har lett till tusentals startade företag och ekonomiska föreningar, särskilt i gles- och på landsbygd. Regeringens beslut gäller från och med den 1 januari 2027. Någon motivering till beslutet har inte getts.
Utväxlingen av statsbidraget har varit mycket stor, såväl ekonomiskt som för samhällsutvecklingen. Utan statsbidraget samt tydliga och långsiktiga spelregler riskerar viktig kunskap att försvinna och färre nya företag att bli verklighet.
Kooperativ spelar en avgörande roll för vårt land. Det handlar om service och företagande där den kommersiella marknaden inte räcker till – på landsbygden, i mindre tätorter och i verksamheter som skapar jobb för människor som annars riskerar att stängas ute från arbetsmarknaden. Arbetskooperativ, föräldrakooperativ, sociala företag och alla de fiberföreningar som gjort att Sverige i dag har fiberuppkoppling till i princip alla hushåll är ett några exempel. Coompanion erbjuder rådgivning, utbildning och stöd som gör dessa idéer möjliga.
Att försvaga kooperativ utveckling är inte att spara smart. Det är att montera ned ett beprövat verktyg för lokal utveckling, jobbskapande och demokratiskt företagande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka insatser avser ministern att vidta för att kompensera för de negativa konsekvenser beslutet att upphäva förordningen om kooperativ utveckling riskerar att medföra?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:507
Webb-tv: Statsbidrag till kooperativ utveckling
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilka insatser jag avser att vidta för att kompensera för de negativa konsekvenser beslutet att upphäva förordningen om kooperativ utveckling riskerar att medföra.
Regeringen har som uttalat mål att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och företagande i Sverige, inte minst för de många företag som verkar i landsbygderna. Detta gäller alla företagsformer, även kooperativa företag. Under mandatperioden har en rad insatser för att förbättra och förenkla för företag i hela landet genomförts. Förenkling och minskad administrativ börda frigör tid och minskar kostnader och är därmed en central del i arbetet med att stärka olika sorters företags konkurrenskraft.
Regeringen vill stärka företagsamheten i hela Sverige. När människor går samman och startar företag – oavsett om det sker i aktiebolag, enskild firma eller kooperativ form – skapas jobb, service och framtidstro, även i landsbygderna. Kooperativt företagande är en del av detta och något regeringen ser värdet av. Samtidigt har regeringen ett ansvar att använda skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt. Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.
Statens främjandeinsatser riktade till framför allt små och medelstora företag samt blivande och befintliga företagare ska vara effektiva och ändamålsenliga. Det gäller även insatser som är relevanta för kooperativt företagande. Mot den bakgrunden har regeringen beslutat att upphäva förordningen om kooperativ utveckling (2001:1194). Stöd till kooperationens utveckling ska i stället rymmas inom de bredare insatser som redan finns för entreprenörskap, nyföretagande och företagsutveckling. Utgångspunkten är att likartad verksamhet ska behandlas lika och att stöden i första hand ska vara generella och associationsneutrala.
Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att stärka villkoren för Sveriges alla företag, oavsett i vilken form de drivs och var i landet de är verksamma. Det innebär inte att regeringen vill avveckla allt stöd till kooperativa företag. Min bedömning är tvärtom att kooperativa företag även i framtiden kommer att kunna ta del av statliga främjandeinsatser på samma villkor som andra, och det inom ett mer samlat och effektivt system. Alla företag ska ha goda möjligheter att utvecklas och därmed kunna bidra till att stärka svensk konkurrenskraft.
Anf. 2 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag börjar med att rikta ett tack till energi- och näringsministern för svaret och för möjligheten att debattera den här frågan.
Vad händer när den sista butiken på orten riskerar att stängas, när företagaren går i pension och ingen köpare finns och när människor som länge stått utanför arbetsmarknaden behöver en väg in? I många delar av Sverige är svaret inte att marknaden löser det. Svaret är att människor går samman och löser problemen själva. De bildar ekonomiska föreningar. De startar arbetskooperativ. De driver service tillsammans. De investerar i sin bygd och i sin framtid. Det är precis detta som kooperativ utveckling handlar om. Det är därför regeringens beslut att avskaffa förordningen om kooperativ utveckling är så bekymmersamt. När människor väljer att ta ansvar tillsammans borde politiken stå vid deras sida, inte dra undan stödet.
Regeringen har beslutat att upphäva förordningen om kooperativ utveckling. Det kan låta som en teknisk förändring i en myndighetsvärld, långt från människors vardag, men i verkligheten handlar det om något betydligt större. Det handlar om vilka verktyg människor ska ha när de vill ta ansvar för sin bygd, rädda service som annars försvinner eller skapa arbetstillfällen när marknaden inte förmår göra det.
Kooperativt företagande är ingen marginell företeelse, utan tvärtom är det ofta lösningen när andra lösningar saknas. Runt om i Sverige finns exempel på hur människor har gått samman för att rädda den lokala butiken, bensinmacken eller annan samhällsservice.
Det finns arbetskooperativ som ger människor långt från arbetsmarknaden en väg tillbaka till arbete och egen försörjning. Det finns bygdekooperativ som skapar utveckling där avståndet till de närmaste alternativen är långt. Bakom väldigt många av dessa initiativ finns Coompanion. Under mer än 40 år har den organisationen hjälpt människor och förvandlat engagemang till företagande. Med rådgivning, utbildning och affärsutveckling har man bidragit till att hundratals verksamheter kunnat starta och växa.
Sverige står inför stora framtidsutmaningar, och den kooperativa modellen blir allt viktigare. En fjärdedel av landets småföretagare väntas lämna sina företag inom fem år. Samtidigt uppger omkring 40 procent att de saknar en plan för ägarskifte. Många verksamheter riskerar därför att läggas ned – inte för att de är olönsamma utan för att ingen tar över. Här erbjuder kooperativt ägande en beprövad lösning. Anställda kan gå samman, bilda en ekonomisk förening och ta över verksamheten. Jobben blir kvar, kompetensen blir kvar och skatteunderlaget blir kvar.
Vi ser också hur beredskapsfrågorna växer i betydelse. I till exempel Ukraina har kooperativa lösningar blivit avgörande för människors vardag när det centrala elnätet utsatts för attacker.
Kooperativ utveckling är en välfungerande verksamhet som har varit av stor betydelse för svenskt företagande, för svensk utveckling och för många bygder i Sverige – för att hela Sverige ska leva. När regeringen tar bort det här riskerar vi att bli fattigare och mindre rika på gemensamt ansvar. Jag undrar varför regeringen gör detta.
(Applåder)
Anf. 3 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Tack, ministern, för möjligheten att debattera! Det var dock ett svar som systematiskt undvek den fråga som min kollega Eva Lindh ställde. Frågan var inte om regeringen i allmänna ordalag tycker att företagande är viktigt. Frågan var vad som ska ersätta det som nu tas bort. Svaret var: Ingenting.
Fru talman! Regeringen avskaffar en förordning som möjliggjorde 25 miljoner kronor i stöd till kooperativ utveckling, en struktur som inneburit att lokal kapacitet under lång tid byggts upp i hela landet.
Det handlar inte om en myndighet i Stockholm. Det handlar om människor på orter där alternativ ibland helt saknas. Det handlar om byar som organiserar service när marknaden drar sig tillbaka och anställda som tar över verksamheter för att rädda jobb på orten. Det handlar om föreningar som ser till att det finns barnomsorg, bredband eller omsorg.
Har detta varit ineffektivt? Har det varit onödigt? Nej. Det här är lokal utveckling byggd underifrån, och det är just detta regeringen nu försvagar.
Fru talman! Näringsministern talar om generella stöd, men verkligheten runt om i vårt land är inte generell. På många mindre orter finns inga riskkapitalister, inga affärsänglar och inga stora konsultbolag. Men där har vi människor som samarbetar, bygger tillsammans och löser problem gemensamt. För dem har den kooperativa rådgivningen varit helt avgörande. När regeringen nu säger att detta ska rymmas inom befintligt system menar jag att man visar att man inte ser hur vårt land ser ut och hur våra bygder fungerar.
Fru talman! Det här är inte neutral politik. Det är ett aktivt val att ta bort ett stöd som fungerar, är kostnadseffektivt och har en mycket stark lokal förankring. Det görs utan redovisad konsekvensanalys, utan alternativ och utan plan för hur kunskapen ska finnas kvar. Detta är inte effektiv styrning. Det är ett risktagande med hela lokalsamhällen som insats.
Så, fru talman, låt oss tala klarspråk. När den lokala rådgivningen försvinner innebär det att möjligheten för många idéer att bli verklighet och för många företag att bli till också försvinner. Det betyder färre företag i våra gles- och landsbygder, färre initiativ inom social ekonomi och färre lösningar där marknaden inte räcker till. Detta är inte en bieffekt, utan det är en förutsebar konsekvens.
Fru talman! Näringsministern säger att alla företagsformer ska behandlas lika. Men jag menar att politik inte handlar om att behandla allt lika. Det handlar om att förstå vad som krävs i olika delar av landet beroende på hur bygderna ser ut. Här menar jag att det brister. I praktiken innebär beslutet nämligen att man centraliserar stöden, försvagar lokal närvaro och lämnar människor med mindre stöd just där behoven är som störst. Det går rakt emot ambitionen om ett mer levande Sverige.
Fru talman! Jag menar att detta ytterst handlar om förtroende – förtroende för att människor själva, tillsammans, kan bygga sina lokalsamhällen. Men det handlar också, fru talman, om statens ansvar att inte riva ned det som faktiskt fungerar. Vi beskådar nu ett beslut som gör just det.
(Applåder)
Anf. 4 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag tror att de flesta förstår att jag inte håller med om den bild som målas upp här – varken att detta skulle bli konsekvenserna eller att motiveringen skulle vara att vi inte ser eller inte värnar kooperativa former.
Det vi är överens om, vilket märks både i Hanna Westeréns inlägg – vi har också haft möjlighet att diskutera dessa frågor i annat format tidigare – och inte minst i interpellanten Eva Lindhs inlägg, är synen på det stora värde som den kooperativa organiseringen tillför vårt land. Jag vill gå så långt som till att säga att detta inte är vilken form som helst. Jag tror att det finns en särskild styrka i allt företagande som är tydligt idédrivet, men det kommer också en särskild styrka när man väljer att starta en verksamhet för att kompensera för något som många gånger saknas från det offentliga. Min bild är att det kommer ett särskilt engagemang och en särskild styrka och förmåga att lyckas med uppgiften när detta har varit vägen till företagandet.
Med detta sagt, varför tar vi bort det här? Jag ska villigt erkänna att detta kanske inte är min favoritåtgärd bland alla. Men jag står ändå för den som näringsminister därför att jag ser att det i många av de andra engagemang och initiativ som finns lokalt finns förutsättningar att fånga upp precis den funktion som till exempel Coompanion har fyllt. Men jag menar att det är orimligt både att vi har en särreglering för en specifik företagsform, som vi inte har för en annan, och att vi primärt väljer ut en enskild aktör för att fylla den funktionen. Jag menar att det, om detta format försvinner, finns andra aktörer som står redo att ta över ansvaret och föra vidare både kompetens, erfarenhet och nödvändigt stöd.
Den offensiva förenklingsagenda som regeringen driver kommer alla företag till del, oavsett associationsform, och det är viktigt. Det är här vi har möjlighet att verkligen släppa loss kraften i företagandet. Den enorma regelbördan på våra företag, som tycks öka år efter år, drabbar ofta primärt idéburna organisationer.
Där tidigare regeringar ibland talade illa om stiftelseformer eller idéburna aktörer går vi nu i motsatt riktning. Jag skulle kunna nämna många förslag: de fysiska kvittona som har försvunnit, momsgränsen som har höjts från 80 000 till 120 000, de reformerade 3:12-reglerna, sänkta skatter i stort, den minskade administrativa bördan för över 60 000 företagare och därtill små och stora åtgärder som avskaffande av dans- och hotelltillstånd, som ersatts med enkel anmälan, förenklade bygglovsregler med mera. Jag kan fortsätta i nästan all oändlighet. Detta är den typ av bred förenklingsagenda som vi vet gör stor skillnad.
Vi menar att diversitet skapas genom bredd, inte genom särreglering för en enda företagsform.
Anf. 5 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag förstår att detta inte är en favoritfråga. Det hade det inte varit om jag hade varit näringsminister heller.
Jag vill börja lite där. I den valenkät som har gått ut till alla partier finns det en tydlig fråga om huruvida den statliga finansieringen av kooperativ utveckling och företagsfrämjande bör säkerställas även framåt. Tre av de partier som utgör regering och samarbetsparti har svarat ja; ett parti har inte gjort det. Därför blir det förvånande att man fortsätter att försvara detta så tydligt.
Kristdemokraterna verkar inte tycka att detta är ett bra förslag och inte heller Liberalerna eller Sverigedemokraterna. Det är bara Moderaterna som har svarat att man inte vill fortsätta stödja och finansiera det företagande som kooperativ utveckling handlar om.
Jag vill kommentera en del av det som näringsministern säger. Om det här formatet försvinner, kommer allting då att gå på som vanligt? Nej. Det är väldigt mångas bedömning, och även min, att det inte kommer att göra det. Jag ska förklara varför.
Är det smart? Nej, det är inte smart, för det här stödet handlar om väldigt lite pengar som vi har haft otroligt mycket nytta och effekt av. Det är väl därför jag blir upprörd – inte bara för att vi ska ha partipolitiska debatter här utan för att jag på allvar menar att det här har varit pengar som verkligen har gjort stor nytta. Det har vi också sett.
Ingen, varken Hanna Westerén eller jag, har i den här talarstolen påstått att allt annat företagsfrämjande arbete försvinner; det vet vi. Frågan är om de generella systemen och de andra system som finns kan ersätta den särskilda kompetens som finns kring kooperativt och socialt företagande. Det finns ingenting som tyder på det – jag skulle vara glad om det gjorde det.
Ett kooperativ är inte bara ett vanligt företag med flera ägare. Det handlar om särskilda juridiska strukturer, demokratiskt ägande, medlemsstyrning, sociala mål och lokal förankring. Det kräver särskild kunskap när man vill rädda sin butik, när anställda tar över ett företag i samband med ett generationsskifte eller när människor långt från arbetsmarknaden bygger ett arbetsintegrerande socialt företagande. Det behövs alltså särskild kompetens.
Genom dessa pengar, som regeringen nu har tagit bort och som näringsministern är ansvarig för, har man fått ett väldigt kostnadseffektivt stöd som har gett otroligt stor nytta ute i landet.
Det gäller naturligtvis de större städerna – vi har sett många exempel på det – men det är särskilt ömmande på många håll ute i landet där det är svårt att få marknaden att lösa de problem som bygden står inför. Då kan det kooperativa företagandet vara en lösning. Det är därför vi också lyfter fram detta så starkt.
Vi tror på och kämpar för att hela Sverige ska leva när det gäller välfärd och också när det gäller företagande. Det handlar om att vilja och jobba för att hela Sverige ska leva. Här är det verkligen en stor oro.
Jag undrar varför, för jag tycker faktiskt inte att jag får ett svar från näringsministern. Varför tog man bort detta? Det går inte att läsa i några handlingar.
Anf. 6 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Jag vill vara väldigt tydlig under mina två avslutande minuter i den här debatten. Jag menar att detta inte enbart är en principiell diskussion. Det kan man annars nästan förledas att tro när man hör delar av näringsministerns anförande.
Både Eva Lindh och jag tycker att det är fantastiskt att vi har en massa företagare som gör Sverige starkare. Men detta handlar om verkliga, konkreta konsekvenser i våra svenska lokalsamhällen.
Att stödet försvinner innebär också att rådgivaren som man kan ringa till försvinner. Då försvinner mötesplatsen där nya företagsidéer kan ta form. Då försvinner kompetensen som gör att människor vågar ta steget. Detta händer inte i teorin eller på papperet, utan det händer lokalt runt om i hela landet.
Fru talman! Näringsministern säger att kooperativa företag ska kunna ta del av befintliga insatser. Jag noterar det. Men näringsministern säger också att det inte är ett så kallat favoritbeslut.
Då undrar jag om det inte är läge att säga ”gör om, gör rätt”. Politik är ju att vilja, men det är också att välja. Här skulle jag verkligen önska att regeringen valde en annan väg.
Det är fortfarande inte ett svar på den fråga som Eva Lindh har ställt till näringsministern. När stödet försvinner, vem finns då kvar lokalt? Vem bär kunskapen? Vem hjälper till att få igång verksamheten? Detta går inte att ersätta med generella program. Jag vill veta vilken specifik struktur och vilket stödsystem som kommer att ersätta det kooperativa utvecklingsstödet.
Kooperationen bygger Sverige där andra lösningar inte räcker till. Att montera ned de förutsättningarna är inte neutralt. Det är ett vägval, och det riskerar att lämna landet med mindre kraft, inte mer.
(Applåder)
Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Detta är som sagt inte ett favoritbeslut, och det har bland annat att göra med att rätt beslut ibland ändå är mer svårkommunicerade. Ibland skaver det också att utmana strukturer som är välmenande och uppskattade i många led men där vi menar att det skulle kunna gå till på ett mer effektivt sätt.
Fru talman! Det talades här tidigare om kostnadseffektivitet och att den här specifika formen skulle ha varit så kostnadseffektiv. Låt oss titta på siffrorna. Ett nystartat företagande inom Coompanion kostar i genomsnitt 65 000 kronor i stödinsatser. Tittar vi i stället på resultaten från Nyföretagarcentrum kan vi se att siffran där inte är 65 000 utan bara 13 000 kronor per nystartat företag.
Skulle man då kunna tänka sig att det blir en något högre siffra för företag som kräver särskild kompetens eller har andra förutsättningar? Ja, det är fullt rimligt. Men om genomsnittssiffran för företag generellt sätt är 13 000, låt oss då dubbla den. Då landar vi på 26 000. Vi är fortfarande inte uppe i 65 000, som det har kostat i insatser från Coompanion för att få ett nystartat företag. Jag menar att det finns anledning till viss självrannsakan.
Det sägs också att kompetensen bara försvinner och att allting upphör. Men det finns andra stödformer, och man kan använda sin nybyggaranda och sätta in sin kompetens och sitt kunnande någon annanstans. Ni vet alla precis hur många olika instanser det finns på både regional och kommunal nivå för att stötta företagande brett, och där kan man också välja att prioritera in detta.
Detta sker med en ordnad övergång. Vi talar om 25 miljoner kronor, fru talman. Detta sker ordnat och med god marginal. Det upphör den 1 januari 2027. Detta är andra eller kanske tredje gången jag debatterar detta här i riksdagen.
Tillväxtverket har en löpande dialog med Coompanion, och den långa övergångsperioden ger också tid att säkerställa att den kunskap och rådgivning också tas tillvara i de bredare strukturer för entreprenörskap och företagsutveckling som finns.
Detta sker ordnat, och om man vill kan man nu rikta om sin kraft från att streta emot ett beslut som är taget och kommer att verkställas till att hitta rätt tillsammans med Tillväxtverket och ta vara på den erfarenhet och kunskap som vi vet behövs, för här är vi helt överens. Vi tror att det kan ske på ett mer kostnadseffektivt och kanske också mer träffsäkert sätt.
Anf. 8 Eva Lindh (S)
Fru talman! Efter det här replikskiftet med näringsministern känner jag att jag blir lite mer bekymrad och hade behövt mer tid för att diskutera detta. Jag tror att vi har olika syn på kostnadseffektivitet.
Kostnadseffektivitet handlar ju också om priset för lokal utveckling. Vad är kostnaden när samhällsnyttan brister eller när lokal utveckling faktiskt inte sker? Det är det jag menar när jag pratar om kostnadseffektivitet.
Jag förstår att det kostar mer med stödet, för det är väldigt komplicerat. Det är också många som vill starta företag och inte har erfarenhet sedan tidigare. De behöver annan typ av kompetens än den som redan finns.
Näringsministern svarar fortfarande inte annat än i generella ordalag: Jo, heja, nu ska vi göra något mycket bättre, och det ska vi bygga på något annat sätt! Men hur ska det ske? Vi har inte fått något svar på det.
Jag förstår inte logiken. Det finns ett företagande som heter kooperativ utveckling och har gjort så mycket samhällsnytta i hela Sverige. Det har fungerat där marknaden inte kan ge lösningen. Det handlar om att rädda butiker, att ge hopp och att ge framtidstro. Det har handlat om att ge arbete åt människor som har varit långt ifrån arbetsmarknaden. Varför ska man slänga ut det? Man har heller ingen aning – eller det kanske man har? – eller åtminstone inget svar till alla oss som bekymrar oss för att hela Sverige inte ska kunna utvecklas som tidigare. Där har ju den kooperativa utvecklingen varit en del av svaren.
Näringsministern är ändå svaret skyldig, och min oro har inte minskat. Jag tycker att man ska bevara sådant som fungerar, för hela Sveriges skull.
(Applåder)
Anf. 9 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag tror på Sverige. Jag tror att Sverige har mer kraft som borde släppas loss. Den inneboende kraft som kanaliseras i de kooperativa företag vi har i Sverige är välkommen och ska tas tillvara.
Jag menar att Eva Lindh i dag närmast har fått ett brutalt rakt svar på sina frågor. Fullt så rakt blir det annars inte alltid i interpellationsdebatter i kammaren. Jag vet också att Eva Lindh är mycket väl medveten om att vi inte tillämpar ministerstyre i Sverige. Det är inte min uppgift att detaljstyra exakt hur kommuner eller regioner ska organisera detta.
Det är därför det här beslutet har tagits med god marginal. Det har meddelats i god tid. Tillväxtverket har också fått ett viktigt uppdrag att föra dialogen med Coompanion och med andra berörda parter som har ansvar för företagsetableringar och för företagsrådgivning.
Fördelen med att det här går in i ett något bredare system är också att aktörer som annars inte hade kommit in på spåret för kooperativt företagande ges den möjligheten; det blir alltså lite lättare än om man redan på förhand måste veta att det är den önskade företagsformen. Detta är anledningen till att jag försvarar beslutet.
Utöver det här har vi vår stora prioritering på regelförenklingar i stort och på att främja en större mångfald i företagandet. Vi har uppdraget till Tillväxtverket att främja till exempel kvinnors företagande. Det handlar också om att vi får företag i fler typer av driftsformer. Vi har 40 000 ekonomiska föreningar i Sverige, till exempel. Och det handlar om de många åtgärder som har gjorts kring växa-stöd, höjda beloppsgränser för att ha anställda och sänkta arbetsgivaravgifter och för att stärka landsbygden som helhet. Det tror jag blir bra även för de kooperativa företagen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
