Företag som utnyttjar sänkningen av arbetsgivaravgifter
Interpellation 2025/26:444 av Jonathan Svensson (S)
Interpellationen är besvarad
- Start
- Interpellation är inlämnad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-04-21
- Överlämnad:
- 2026-04-22
- Anmäld:
- 2026-04-23
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-06
- Svarsdatum:
- 2026-05-19
- Besvarad:
- 2026-05-19
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Riksdagen beslutade tidigare i år efter förslag av regeringen att sänka arbetsgivaravgiften för unga med 10,9 procent från och med april 2026. Syftet var enligt regeringen att fler unga skulle få möjligheten till ett arbete, ett utfall som många, inklusive oss socialdemokrater, inte har trott på.
Aftonbladet har i sin granskningsserie ”200 sekunder” undersökt ett stort bolag där en stor andel av personalen är ung och således nu är betydligt billigare att ha som anställda. Granskningen har bland annat visat att företaget i interna meddelanden skrivit att det man kallar för ”rabatt” på arbetsgivaravgiften inte ska ses som en möjlighet att anställa fler personer. I stället aviserar man att budgeten för alla butiker ska sänkas med en summa som motsvarar den sänkning som skett av arbetsgivaravgiften för unga.
En av bolagets butikschefer beskriver för Aftonbladet hur statens avsikt var att man skulle kunna anställa fler i sina bolag och att detta verkade väldigt positivt först men beskriver nu hur mer pengar tas ”från golvet” för att finansiera vinster.
Det verkar således finnas exempel på hur regeringens tillfälliga sänkning av arbetsgivaravgiften för unga inte leder till fler jobb för unga människor utan snarare bara finansierar ökade vinstmarginaler för företag.
Jag vill därför fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Hur ser ministern på de effekter som uppstår när skattepengar som skulle ha finansierat fler jobb för unga i stället finansierar ökade bolagsvinster?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska få avsedd effekt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:444
Webb-tv: Företag som utnyttjar sänkningen av arbetsgivaravgifter
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jonathan Svensson har frågat mig hur jag ser på de effekter som uppstår när skattepengar som skulle ha finansierat fler jobb för unga i stället finansierar ökade bolagsvinster och om jag avser att vidta några åtgärder för att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska få avsedd effekt.
Syftet med den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal. Det sticker därför i ögonen när företag väljer att ta ut skattesänkningen i vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna.
Den tillfälliga nedsättningen började gälla den 1 april. Det vi har sett hittills är att enstaka företag missbrukar reformen. Tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga har utvärderats flera gånger. Dessa utvärderingar visar att sysselsättningen bland unga ökar till följd av nedsättningen. Regeringen följer nu företagens agerande noga. Om vi skulle se att fler företag missbrukar reformen tar vi med oss det i utformningen av den ekonomiska politiken framöver.
Anf. 2 Jonathan Svensson (S)
Herr talman! Tack till statsrådet för att hon tar sig tid att komma till kammaren och diskutera denna fråga i dag!
Som jag nämnde i min interpellation föreslog regeringen tidigare i år riksdagen att arbetsgivaravgiften för unga skulle sänkas förhållandevis mycket, och som statsrådet nämnde blev detta verklighet den 1 april. Det är en tillfällig åtgärd som är tänkt att sträcka sig fram till september nästa år. För protokollets skull är det värt att nämna att detta var en sänkning som vi socialdemokrater avvisade i vårt budgetförslag.
Enligt regeringens egna beräkningar kostar skattesänkningen cirka 6 miljarder kronor av statens budget för innevarande år – och då omfattar sänkningen bara nio av årets tolv månader. Det är alltså en förhållandevis stor summa vi lägger på just denna skattesänkning för just detta ändamål.
Det är därför man blir så förfärad när man tar del av den granskning som Aftonbladet i sitt program 200 sekunder har gjort av ett större bolag i Sverige. Detta bolag omsätter miljarder, har vuxit väldigt kraftigt på bara ett fåtal år och verkar i en bransch där väldigt många unga arbetar.
Då skulle man kunna tänka sig att sänkningen av arbetsgivaravgiften användes på ett korrekt sätt och ledde till fler jobb för unga människor, mitt i den här lågkonjunkturen där ungdomsarbetslösheten är skyhög. Tyvärr verkar, som jag skriver i interpellationen, så dock inte vara fallet.
Aftonbladet har tagit del av intern information från det aktuella bolaget där det framgår att samtliga chefer i organisationen fått veta vad sänkningen av arbetsgivaravgiften innebär. Jag tänkte läsa upp lite av vad som framkommit i granskningen. Så här skriver man alltså internt:
Vårt arbete är nu och framåt detta räkenskapsår att sänka budgeten med samma summa som rabatten inneburit. Det viktigaste för er att tänka på är att inte använda mer lönekronor bara för att vi fått rabatt på arbetsgivaravgiften eftersom vi sänker budgeten med samma summa.
Herr talman! Det var ju inte riktigt detta som var tanken med sänkningen av arbetsgivaravgiften. Denna så kallade satsning skulle ha lett till fler jobb för unga människor i Sverige, mitt i brinnande lågkonjunktur. Så verkar det dock inte ha blivit i det här fallet, utan snarare en ren subvention av detta bolags vinst – en vinst som redan är förhållandevis stor.
I slutet av statsrådets svar sa hon att det är ”enstaka företag” som har gjort på samma sätt som det bolag vi talar om i dag. När statsrådet säger ”enstaka” blir ändå tolkningen att det är fler än ett bolag. Om jag gör fel tolkning får statsrådet gärna rätta mig.
Oavsett detta kan vi konstatera att det är förhållandevis stora summor pengar som tagits från statskassan och blivit en direktsubvention av dessa bolags vinster. Att man då inte vill se över utformningen av denna skattesänkning tycker jag är olyckligt.
Statsrådet har därmed svarat på en av mina frågor i interpellationen, alltså ifall hon avser att vidta några åtgärder för att sänkningen ska få avsedd effekt. Svaret på den frågan verkar vara nej – om nu inte fler företag missbrukar reformen, för då kan man överväga det i utformningen av den framtida ekonomiska politiken.
Jag frågade också statsrådet hur hon ser på att enskilda bolag använder skattesänkningen på det här viset. Hon säger att det sticker i ögonen, och det är en bild som jag delar.
Jag vill ändå fråga statsrådet: Hade det inte varit aktuellt att prioritera de här ekonomiska resurserna på ett annat vis, eller möjligen ha utformat skattesänkningen på ett annat vis än vad man har gjort?
Anf. 3 Ida Ekeroth Clausson (S)
Herr talman! Jag vill be om ursäkt för att var lite sen in till debatten. Jag hade besök av en gymnasieklass fram till klockan ett, och jag fick då möjlighet att prata med dem om just sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga och vad de möter för verklighet när de nu tar studenten.
Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften har kostat staten 6 miljarder kronor. Forskning har tidigare visat att generella sänkningar i stor utsträckning subventionerar anställningar som ändå skulle ha kommit till. Nu visar det sig att ett stort företag har kunnat använda sänkningen för att skapa vinst. Det är ett tydligt tecken på att systemet är felaktigt utformat. Det är ett slöseri med Sveriges resurser och ett svek mot alla dem som står utan jobb och skulle tjäna på effektiva reformer mot arbetslöshet.
Problemet i Sverige i dag är inte i första hand att det är dyrt att anställa unga. Problemet är att efterfrågan är svag. Företag håller igen, investeringar uteblir och kommuner och regioner kämpar. När hjulen snurrar långsamt hjälper det inte att bara göra det billigare att anställa. Då måste man också få fart på ekonomin. Det är så regeringen borde ha använt alla de resurser som lagts på ineffektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften. Att sänka skatten och hoppas på det bästa, vilket allt som oftast är regeringens linje, räcker inte. Nästan var fjärde ung person saknar jobb. Då räcker det inte med rabatt, utan då krävs utbildning, matchning och en stark arbetsmarknadspolitik.
Vi vet att över 100 000 akademiker i Sverige är arbetslösa i dag. Särskilt drabbade är unga personer. Att arbetslösheten bland nyexaminerade akademiker ökar borde få fler att lyfta ett varningens finger. Samtidigt hamnar många i yrken som de inte har utbildat sig för, vilket i sin tur trycker undan andra grupper som också behöver arbete. Detta är en ond spiral som i längden försvagar hela arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater tror på att utbildning är en investering för både individen och samhället. Men då måste man också skapa en arbetsmarknad där utbildning lönar sig.
Vi socialdemokrater föreslår fler arbetsmarknadsutbildningar och ett utbyggt yrkesvux och komvux. Vi vill införa ett ungdomspaket med jobb eller utbildning efter 90 dagar. Vi vill ha ett körkortslyft, fler traineeplatser och riktade insatser för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det är skillnad på att göra unga billigare och att göra dem starkare.
Socialdemokraternas ekonomiska politik bygger på tre enkla saker: att investera när tiderna är svåra, att stärka hushållens köpkraft och att se till att jobben växer genom både utbildnings- och framtidssatsningar. Vi tror inte på att låna till breda skattesänkningar, utan vi tror på att skapa investeringar.
Det är positivt att ministern tycker att det sticker i ögonen att den här reformen har använts på ett felaktigt sätt, att man använder skattesänkningen till att ta ut vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna. Men frågan kvarstår: Vad avser ministern att göra åt det?
Anf. 4 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag vill tacka Jonathan Svensson för att han har ställt denna fråga och initierat denna debatt.
Kortfattat först: Jag har stor respekt för att man inte tror att det är en bra reform att sänka kostnaderna för att anställa unga. Jag förstår det. Men jag kan berätta varför vi gör det just nu. Jag tror att det är av precis som skäl som när Socialdemokraterna gjorde det under pandemin: att det är en lågkonjunktur. Och den här lågkonjunkturen är mycket utdragen, som flera av debattörerna före mig har varit inne på. Förra våren förlängdes den också av Donald Trumps insteg förra våren med tullkrig, osäkerhet och oförutsägbarhet. Många håller tillbaka.
Vilka företag drabbas då? Det är många småföretag med små marginaler, som kaféer, restauranger och andra som anställer unga. Vad är det då vi gör i budgeten för i år och i vårändringsbudgeten? Jo, vi ser till att det kommer ut mer pengar i ekonomin, bland annat för att hushållen ska kunna konsumera. Ida Ekeroth Clausson var inne på just att efterfrågan i Sverige är lägre än normalt. Det är därför vi har en lågkonjunktur.
Nu ser vi till att det kommer ut mer pengar i ekonomin. Vi gör det genom att sänka skatten på arbete, vi gör det genom att halvera matmomsen och vi gör det, som en konjunkturåtgärd, genom att sänka kostnaden för att anställa unga. Vi vet trots allt att det ofta är de unga som man kanske är försiktig med att anställa i tuffare tider. I grund och botten kommer det här att ge fler jobb till unga men också göra så att fler företag överlever.
Med detta sagt kommer det självklart att finnas företag som försöker använda det här på ett felaktigt sätt. Det menar jag är stötande. Här har alla ett ansvar. Jag vill också skicka ett meddelande till Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Visita, Almega och många andra av de organisationer som pekat på att vi borde ha sänkt kostnaden för att anställa unga. När vi nu gör det får de här medlemsorganisationerna och deras medlemmar också hjälpas åt för att verkligen använda reformen på rätt och bästa sätt.
I grund och botten, herr talman, är synen på skattepengar också ett intressant perspektiv, att det här är någon annans pengar. Det är trots allt företagare – de som driver de här kaféerna, bagerierna och städfirmorna – som betalar in skatter till staten. Man betalar lön till den som arbetar, och man betalar in sociala avgifter – precis som det ska vara. Men det är ändå inte statens pengar. Det är företagen som genererar detta med sina idéer och sitt arbete.
Med det sagt: Det finns absolut företag som går med stora vinster, vilket granskningen i Aftonbladet också har lyft fram. Jag tycker att det är väldigt bra att Aftonbladet granskar detta och sätter tryck. Det ska vi göra tillsammans. Det gjorde vi när det gäller matmomsen. Innan den sänkningen infördes såg vi att företagen inte höjde priserna. Vi hade en matpriskommission som följde den utvecklingen.
På samma sätt tror jag att det är otroligt viktigt att vi nu också följer att detta verkligen kommer de unga till del, vilket är hela tanken med reformen.
Herr talman! Ibland är det många saker som ska vägas samman. Till att börja med har vi en lågkonjunktur. Då vill vi bedriva konjunkturpolitik. Den här lågkonjunkturen beror på låg inhemsk efterfrågan. Då är det viktigt att få ut pengar i ekonomin och att göra det vi kan för att också unga ska ha en chans att komma in på arbetsmarknaden och få jobba den här sommaren.
Avslutningsvis vill jag visa på det här ur ett lite annat perspektiv. Jag vet att ledamoten tidigare nämnde att hon träffade gymnasieelever. I år är det precis 40 år sedan jag tog studenten. Mycket har hänt sedan dess. Det var på något sätt det glada 80-talet. Vi trodde på framtiden. Så är det inte alltid i dag. Många möter en mycket mörkare framtid och har vuxit upp i kris och krig.
Då är det viktigt för mig att sända signalen att vi verkligen vill göra det lättare för unga att få sin första anställning. Och vi förväntar oss att varenda arbetsgivare som gör detta tar ansvar och använder reformen på bästa sätt.
Anf. 5 Jonathan Svensson (S)
Herr talman! Statsrådet var inne på flera olika områden. Jag tänker beröra några av dem.
Omvärldsoron med Donald Trump i Vita huset innebär absolut att vi behöver vidta åtgärder här i Sverige. Det som vi har en politisk konflikt om i Sveriges riksdag är vilka åtgärder vi ska genomföra.
Statsrådet nämnde att vi har en låg inhemsk efterfrågan och att vi behöver få in mer pengar i ekonomin. Där går konfliktlinjen vid att regeringen vill sänka skatten för dem som tjänar mer medan vi har en annan linje.
Statsrådet hänvisar också till den vårbudget som vi nyligen har hanterat här i kammaren och talar om satsningar. Om vi kikar på exempelvis den samlade arbetsmarknadspolitiken inom utgiftsområde 14 ser vi att det utgiftsområdet de facto har mindre pengar – mitt i en arbetsmarknadskris. Man kan alltså, minst sagt, göra olika politiska prioriteringar.
Statsrådet nämnde också att tidigare utvärderingar av sänkta arbetsgivaravgifter har visat att det har lett till fler arbeten för unga. Det får man verkligen hoppas att det har gjort, herr talman. Om man har lagt så pass stora summor på sådana reformer borde det rimligtvis ha lett till någon form av effekt. Frågan är väl snarare om det är rätt åtgärd och den mest effektiva åtgärden eller om det kanske till och med är en ineffektiv åtgärd.
Statsrådet sa i sitt inledande svar att det har gjorts utvärderingar av det här tidigare. Hon nämnde inte vilka. Jag bad riksdagens utredningstjänst kika på några av de utvärderingar som har gjorts tidigare. Jag tänker att jag kan lyfta upp lite av det här.
En utvärdering från IFAU har tittat på alliansregeringens första mandatperiod då man sänkte arbetsgivaravgifterna. Det konstateras att reformen visat på ett betydande bortfall av skatteintäkter per skapat jobb, vilket bedöms bero på att de flesta skulle ha haft ett arbete även utan subventioner till deras arbetsgivare. IFAU, som ändå får anses vara experter på området, beskriver att ett effektivare sätt hade varit att rikta de här stöden särskilt till de människor som står längre ifrån arbetsmarknaden.
En annan studie tittade på bortfallet av skatteintäkter och intäktsbortfall per skapat jobb. Man räknade med att det, i 2008 års siffror, kostade uppemot 1,6 miljoner per skapat jobb. Det motsvarar ungefär tre fyra undersköterskor per skapat jobb.
Herr talman! Det finns fler studier att lyfta fram i sammanhanget, men jag vill särskilt lyfta fram ett pm som kommer från Finansdepartementet. Där beskriver de att den här reformen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen bland unga. Det är nästan lite humoristiskt att Finansdepartementet själva skriver att de bedömer att det inte får några långsiktiga effekter på sysselsättningen.
Herr talman! Jag tycker ändå att det finns belägg för att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga inte är den mest effektiva åtgärden för att få unga människor i arbete. Det är därför vi har varit kritiska till reformen och inte har varit för den här sänkningen. Hade vi fått bestämma hade vi lagt de här resurserna på andra saker, på mer effektiva åtgärder, såsom jobbkontrakt för unga, där man får möjlighet till utbildning, praktik eller arbetsträning. Det hade kunnat vara ett traineeprogram för nyutexade studenter, ett körkortslyft eller varför inte en statlig satsning på så kallade SAO-jobb. Det är tyvärr inget som regeringen har med i sina budgetpropositioner.
Herr talman! Jag vill därför återigen fråga varför regeringen lägger resurser på ineffektiva åtgärder när man ska pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Ser man inte att ens prioritering kanske har landat fel just den här gången? Statsrådet får jättegärna reflektera över det.
(Applåder)
Anf. 6 Ida Ekeroth Clausson (S)
Herr talman! Det är ingen som blir förvånad över att finansministern har en annan syn på skatter än vad vi socialdemokrater har. Det har vi diskuterat flera gånger. Vi socialdemokrater tror ju på en stark välfärdsstat.
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, och ungdomsarbetslösheten är högre. Tillväxten är svag, och kommuner och regioner pressas hårt. Samtidigt vet vi att antalet personer som lever i fattigdom har ökat kraftigt. Det rör sig om människor som inte har råd med en grundläggande levnadsstandard. Det är en annan fråga som ministern och jag har diskuterat flera gånger.
Det här läget är inte en slump, utan det är ett resultat av en politik som prioriterar breda skattesänkningar framför investeringar och som har gynnat dem med högst inkomster samtidigt som barnfamiljer har fått det allt svårare. Regeringen har sänkt skatten för höginkomsttagare och valt att inte höja barnbidraget. Det här är en politik som inte sluter klyftor.
Låt mig gå in på frågan om arbetsgivaravgifter. De är inte bara en kostnadspost, utan de finansierar vårt gemensamma trygghetssystem: pensioner, sjukförsäkringar och föräldraförsäkringar. När man sänker dem måste man också vara beredd på att förklara hur välfärden egentligen ska finansieras.
Vi socialdemokrater väljer en politik som sätter arbete före skattesänkningar, som sätter barnfamiljer före höginkomsttagare och som investerar i människor, inte i tillfälliga rabatter. Vi väljer ett Sverige där unga får chansen att växa, bidra och leva trygga liv.
Det är dags att lämna högerns misslyckanden bakom oss. Sveriges unga förtjänar bättre. Precis så som min kollega avslutade sitt anförande vill jag fråga om ministern har någon egen tanke om huruvida det här är en bra reform när den kan missbrukas på det här sättet.
(Applåder)
Anf. 7 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Låt mig göra några nedslag och ge lite fakta.
Sverige och många andra länder i Europa befinner sig just nu i en utdragen lågkonjunktur. Den förvärrades för många av oss förra våren när Donald Trump satte igång ett handelskrig och spelade ett högt spel med våra länders medborgare och ekonomier.
Dessutom är det just nu krig i Iran, och det riskerar att bli långvarigt och utdraget. Även om Sverige har bättre förutsättningar än många eftersom vi har en annan energimix och en låg statsskuld riskerar det här att slå mot svenska priser.
Mitt i allt detta står Sverige stabilt. Vi har en låg statsskuld. Vi har förutsättningar som få andra länder har. Jag tycker ändå att om man är ledamot i Sveriges riksdag ska man absolut beskriva problemen som de är. Det ska göras varje dag. Men man ska också prata om de möjligheter som finns. Det är en styrka att vi har den stabila ekonomin. Det är en styrka att vi i år lägger 6 procent av bnp i offentliga investeringar. Socialdemokraterna får gärna återkomma till mig och berätta när Socialdemokraterna gjorde det senast. Jag tycker att man ska säga som det är.
Tre år i rad har vi sänkt skatten för alla. Oavsett hur många gånger Socialdemokraterna gärna säger att sänkningen bara gäller en viss del av befolkningen är det ett faktum att vi har sänkt skatten för alla.
Det är också ett faktum att en barnfamilj nu, under dessa för många tuffa tider, har 5 000 kronor mer varje månad jämfört med 2022. Det är för att vi har sänkt skatterna. I sommar sänker vi också förskoleavgiften. Vi har höjt taket i bostadsbidraget, och vi sjösätter nu en reform med tandvård för äldre. Vi radar nu upp viktiga reformer för att göra Sverige starkare och bättre.
Är jag nöjd med allt detta? Jag är absolut glad att vi har kunnat göra detta. När jag träffar mina kollegor i Europa ser det inte ut så. Vi bygger nämligen också upp ett starkt försvar, och det är vi överens om att göra. Vi är överens om de investeringar som behöver göras. Vi kan göra investeringarna, och vi har fördubblat resurserna till försvaret trots den här perioden.
Varför nämner jag allt detta? Vi är nu i en lågkonjunktur, och man kan använda olika reformer för att möta den. Från mitt perspektiv är det otroligt viktigt att se till att det finns en expansivitet – och så har det varit även i socialdemokratiska budgetar – och få ut pengar i ekonomin. Det ska vara både långsiktiga tillväxtreformer, till exempel infrastruktur, som gör att det blir tillväxt på kort och lång sikt, och en konjunkturpolitik. Konjunkturpolitik innebär att man möter den konjunktur man befinner sig i på bästa sätt, och det beror ju på hur lågkonjunkturen ser ut.
Just nu är det en låg efterfrågan, och det verkar finnas en samsyn om det. Då är det rimligt att också bedriva tillfällig konjunkturpolitik. Matmomsen är ett bra exempel. Vi vet att sänkningen av matmomsen har gjort skillnad på priserna. Vi har nu den lägsta inflationen i Europa.
Vi har också under åren förändrat drivmedelspriserna, och nu kommer vi att ytterligare sänka skatten på drivmedel tillfälligt några månader eftersom priset är högt.
Allt detta gör vi för att stötta hushållen och bryta konjunkturen så att återhämtningen kan fortsätta. Vi är i en återhämtning, men lågkonjunkturen riskerar att bli utdragen om vi inte får fart på ekonomin.
Då kan man ha olika uppfattning om vad som ska göras. Jag står självklart helt och fullt bakom de reformer som jag själv föreslår. När det gäller de unga är det många småföretag, speciellt inom service- och tjänstesektorn, som har det tufft. Sänkningen av arbetsgivaravgifter underlättar att kunna anställa och för unga att få jobb. Senare forskningsrön visar en mer positiv effekt på sysselsättningen än tidigare. Det är bra att lägga till.
Kom ihåg att det är fråga om sysselsättningspolitik och konjunkturpolitik.
Anf. 8 Jonathan Svensson (S)
Herr talman! Jag vill lyfta fram en av de saker som statsrådet sa, nämligen att Sverige är ett fantastiskt land. Det händer mycket bra i det här landet, men det händer också ganska mycket dåligt i det här landet. Det är därför många av oss som sitter här i kammaren är politiskt engagerade, det vill säga vi vill förändra samhället till det bättre. Det är själva grundbulten i politiken.
Statsrådet nämnde flera saker i sitt svar. Jag tänkte ta upp ett fåtal av dem. Hon nämner att vanligt folk har fått 5 000 kronor mer i månaden. Det är möjligt att man i någon beräkning på Finansdepartementet får ihop de 5 000 kronorna, men går man ut och pratar med vanligt folk på gatan tror jag inte att de flesta av dem upplever att de har 5 000 kronor mer varje månad. Det tror jag att de flesta inte anser.
Det var lite kul att statsrådet i förbifarten lyfte fram tandvården för äldre. Det är bra att man stärker den tandvården, men det har skett på direkt bekostnad av tandvården för den grupp vi diskuterar i dag. Det är ändå i sammanhanget lite roligt att konstatera eftersom den avgiftsfria tandvården har tagits bort för 19–23-åringar.
Det finns ändå förhållandevis mycket belägg för att reformen, alltså sänkningen av arbetsgivaravgiften, inte är den mest effektiva åtgärden man kan vidta i den här situationen. Det är ingen universallösning för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Det finns snarare andra verktyg och metoder man skulle behöva använda sig av för att ge fler unga människor en vettig chans att få ett arbete att gå till.
Min övertygelse om att sänkningen av arbetsgivaravgiften inte är den mest effektiva reformen stärks i och med Aftonbladets granskning, nämligen att den i praktiken innebär en subvention av ett enskilt bolags vinst. Det är inte att hantera skattebetalarnas pengar på ett korrekt sätt, och det är tråkigt att regeringen inte kan överväga att vidta andra åtgärder än denna.
Jag vill återigen fråga statsrådet: Hade man inte kunnat utforma reformen på ett annat vis eller göra en annan prioritering?
(Applåder)
Anf. 9 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Vi skiljer oss åt här. Regeringen sänker kostnaderna för att anställa unga under en svår tid när mycket är oroligt och tufft för både företag och unga. Reformen ska självklart inte utnyttjas av någon, men det är en tydlig skillnad.
Man kan, precis som vi gör, satsa på yrkesvux, stärka skolan på många sätt, få ut läroböcker i systemet och satsa på de ungas utbildning för att ge dem en grund för livet.
Men man kan också i det här problematiska och dystra läget sänka kostnaden för att anställa unga. Det kommer att göra att fler unga får möjligheter. Det har bara gått några veckor med reformen, men ett företag har gjort tydligt att reformen inte kommer att komma de unga till del. Det är skamligt, och det sticker i ögonen. Därför är den här debatten bra.
Men den grundläggande skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i det här läget är att vi gärna sänker skatter i stället för att höja dem. Vi tror inte att höjda skatter och högre kostnader alltid är lösningen på Sveriges problem.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
