Höjningen och indexeringen av assistansersättningen
Interpellation 2025/26:411 av Nadja Awad (V)
Interpellationen är besvarad
- Start
- Interpellation är inlämnad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-03-25
- Överlämnad:
- 2026-03-26
- Anmäld:
- 2026-03-27
- Sista svarsdatum:
- 2026-04-16
- Svarsdatum:
- 2026-05-22
- Besvarad:
- 2026-05-22
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Samtliga riksdagspartier har under lång tid uttryckt behovet av en förutsägbar och transparent indexering av assistansersättningen. Detta har inte minst betonats av Moderaterna själva och av regeringens samarbetspartier, som vid upprepade tillfällen försäkrat att en långsiktig och ansvarsfull indexering ska komma på plats. Den 30 mars 2025 riktades det även ett tillkännagivande till regeringen från riksdagen om att dels årligen redovisa hur schablonbeloppet räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen.
I höstbudgeten höjdes dock assistansersättningen endast med 1,5 procent – långt under både kostnadsutvecklingen i välfärdssektorn och den inflation som hushåll och arbetsgivare har mött de senaste åren. Effekten blir i praktiken en sänkning av ersättningen för såväl assistansanvändare som anordnare. Denna utveckling har väckt oro och förvåning, även hos partier som samarbetar med regeringen och som offentligt uttryckt att de räknat med att indexeringen skulle införas.
Avsaknaden av en indexeringsmodell riskerar att skapa långvarig osäkerhet för en hel välfärdssektor och gör det svårt att upprätthålla goda villkor för både brukare och assistenter. Det är också svårt att förena med de tydliga politiska utfästelser som gjorts, inte minst inför det kommande valet, då trygghet, stabilitet och förutsägbarhet är centrala frågor för såväl brukare som deras familjer.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Avser ministern att i vårändringsbudgeten återkomma med ett förslag om en höjning av assistansersättningen?
- Avser ministern att i vårändringsbudgeten återkomma med ett förslag om indexering som säkerställer att assistansersättningen i denna viktiga välfärdsreform följer den faktiska kostnadsutvecklingen?
- Om ministern och regeringen väljer att inte gå vidare med tillkännagivandet, vad är i så fall ministerns motivering till det?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:411
Webb-tv: Höjningen och indexeringen av assistansersättningen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Nadja Awad har, sammanfattningsvis, frågat finansministern om hon avser att i vårändringsbudgeten återkomma med förslag på dels en höjning, dels en indexering av assistansersättningen. Hon har även frågat vad som är motiveringen – om så är fallet – till att ministern och regeringen väljer att inte gå vidare med tillkännagivandet att årligen redovisa hur schablonbeloppet räknats fram och göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Den som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, kan ha rätt till personlig assistans och assistansersättning. Syftet med personlig assistans är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. För de allra flesta assistansberättigade innebär personlig assistans frihet, självbestämmande och ett bättre liv. Personlig assistans innebär också en möjlighet att styra över vem som ska utföra assistansen och på vilket sätt det ska ske. Det innebär en frihet för den enskilde och ett skydd för den enskildes integritet.
Regeringen lämnar årligen förslag på nivå för timschablonen i budgetpropositionen. Regeringen avser att göra så även i år och har inte för avsikt att ändra timschablonen under innevarande år.
En välfungerande personlig assistans kräver att assistansanordnare får förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att schablonbeloppet för personlig assistans skulle höjas med 1,5 procent. För 2025 höjdes schablonbeloppet med 3 procent.
I syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) och budgetpropositionen för 2026 att man avsåg att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet. Frågan bereds i Regeringskansliet.
I 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100) aviserade regeringen att den avser att införa en ordning som innebär att Försäkringskassan årligen lämnar förslag till regeringen om timschablonen i assistansersättningen i sitt budgetunderlag för det kommande året. Syftet med den ordningen är att skapa bättre träffsäkerhet i beräknandet av assistansersättningen.
Anf. 2 Nadja Awad (V)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag hoppas att vi kan ha en konstruktiv debatt om assistansersättningen.
Jag lämnade in interpellationen och hoppades på att debatten skulle kunna genomföras innan vårbudgeten lades fram, men jag förstår att ministern har fullt upp.
Läget inom personlig assistans är katastrofalt. Assistansersättningen är för låg. Det löfte som regeringen och Sverigedemokraterna har gett om en indexering av assistansersättningen har lagts på is; det framkom i vårbudgeten.
Regeringen valde dessutom att strunta i tillkännagivandet från en majoritet i riksdagen om en indexering av assistansersättningen. Det är en demokratisk fråga.
Det är också en fråga om verkligheten och hur den verkligheten kommer att se ut för de assistansberättigade, för personalen inom assistansen och för assistansanordnarna. Vem ska ta passen i sommar eller i andra obemannade scheman? Jag antar att det inte är regeringens ministrar som kommer att göra det, utan regeringen och Sverigedemokraterna kommer att tvinga anhöriga att täcka upp mer än vad de redan gör.
Det blir svårt att behålla duktiga assistenter, för de är lågavlönade i dag. Assistansberättigade kommer inte att få den assistans de behöver och är beroende av. Det görs neddragningar i introduktion och utbildning för personliga assistenter, vilket i synnerhet drabbar den assistansberättigade.
Som ministern nämnde har regeringen i vårbudgeten skrivit att den avser att låta Försäkringskassan lämna förslag om timschablonen. De som följer debatten och som själva har drabbats av assistansersättningens utformande genom åren vet att Sverige har haft detta system redan tidigare. Det system som Försäkringskassan då använde för att beräkna storleken på assistansersättningens timschablon stämde inte överens med hur det såg ut i verkligheten. Assistansen blev underfinansierad, för det fanns inga säkra uppgifter om assistenternas verkliga lönenivå, oavsett om man arbetade kommunalt eller privat.
Jag kommer nu att rabbla upp ett väldigt komplicerat sätt att arbeta på: När Försäkringskassan beräknade storleken på timschablonen utgick man från konsumentprisindex för det som inte var lönekostnader, exempelvis utbildning och arbetsmiljö. När det gällde lönekostnader var utgångspunkten uppgifter från tidigare SKL och SCB om löner för personliga assistenter. Utifrån deras löneuppgifter viktade Försäkringskassan det hela efter andelen kommun- och privatanställda i dagsläget och räknade sedan – på detta komplicerade sätt – upp de beräknade timlöneökningarna enligt Konjunkturinstitutets prognoser. Sammanfattningsvis var detta alltså ett väldigt komplicerat och inte så träffsäkert system.
Det var också så att Försäkringskassan ofta ändå föreslog relativt stora höjningar av timschablonen. Men efter att den dåtida regeringen hela tiden fastställde schablonen till en annan nivå än den som Försäkringskassan föreslog dämpades kraven efter dessa signaler från regeringen.
Min fråga inledningsvis till ministern är därför: Varför väljer Tidöregeringen att gå tillbaka det här systemet, som uppenbarligen inte funkade?
Anf. 3 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Enligt socialförsäkringsbalken ska varje år ett schablonbelopp för assistansersättningen bestämmas och beräknas med ledning av de uppskattade kostnader som finns för att få assistans.
I 2026 års ekonomiska proposition aviserade regeringen att den avser att införa en ordning som innebär att Försäkringskassan årligen lämnar förslag till regeringen om timschablonen i assistansersättningen i sitt budgetunderlag för det kommande året.
Syftet är att skapa en bättre träffsäkerhet i beräknandet av assistansersättningen. Hur det är utformat är något som det just nu arbetas med, så jag skulle råda ledamoten att inte i förväg utgå från hur utformningen ska se ut. Detta är en fråga som just nu bereds i Regeringskansliet, och jag kommer att återkomma med en tidsplan.
För 2026 räknade regeringen upp timbeloppet med 1,5 procent och för 2025 med 3 procent. Sammantaget, både under den här mandatperioden och under den tidigare alliansregeringen, har regeringen räknat upp beloppet med större siffror än vad det underlag som ledamotens parti stöder gjorde under de tidigare åtta åren. Det gäller att också titta tillbaka och se vad man själv har gjort och hur man själv har arbetat för att detta ska fungera på rätt sätt.
Regeringen undersöker införandet av en indexering. Det har inte stått något annat i de budgetpropositioner som lagts fram, vare sig inför 2025 eller inför 2026. Det vore väldigt uppskattat om ledamoten inte valde att vara så faktaresistent. Vi har ju valt att stå här flera gånger och resonera om indexeringen.
Jag tror också att ledamoten vid det här laget är väl införstådd med att det skedde ett misstag på en presskonferens. Mänskliga misstag sker, och detta har regeringen väldigt tydligt redovisat. Därmed hoppas jag att den diskussionen är över en gång för alla.
Resonemanget har varit att vi behöver långsiktiga och stabila förutsättningar såväl för dem som tar emot assistansen som för dem som anordnar den.
Anf. 4 Nadja Awad (V)
Herr talman! Jag ska bemöta några saker. Ministern nämnde det uppdrag som regeringen har presenterat i vårbudgeten om att låta Försäkringskassan lämna förslag om timschablonen. Jag har kollat upp detta för att se om Försäkringskassan har fått uppdraget. Det har snart gått två månader sedan vårbudgeten presenterades, och enligt uppgifter från Heja Olika och Försäkringskassan har det fortfarande inte lämnats någon information om vare sig hur eller när Försäkringskassan ska föreslå timschablonen.
Försäkringskassan har fram till i dag ännu inte fått regeringsuppdraget om uppräkning av assistansersättningen. Jag undrar varför det har gått så här lång tid utan att Försäkringskassan har fått något officiellt uppdrag från regeringen om att titta på, som ministern var inne på, hur arbetet ska utformas framöver, storleken på timschablonen samt hur och när den ska presenteras.
Oron växer nu för att uppräkningen av timschablonen blir både alltför sen och alltför liten i och med att Försäkringskassan ännu inte har fått det här regeringsuppdraget. Det är egentligen min fråga till ministern: Varför har regeringen inte gett detta uppdrag till Försäkringskassan än?
Anf. 5 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Som jag mycket tydligt redovisar är detta ett uppdrag som det just nu arbetas med i Regeringskansliet. Presentationen av vårändringsbudgeten och vårpropositionen var för en och en halv månad sedan. Det kan man tycka är lång tid, men det bedrivs just nu ett intensivt arbete i Socialdepartementet. Jag kan försäkra ledamoten att vi arbetar för fullt med en rad olika reformer som är kopplade till de frågor som jag är ansvarig för.
Dessutom vill jag ge ledamoten ett litet tips. Halv tio i dag skulle jag råda ledamoten att placera sig framför en skärm eller en tv. Då blir det presskonferens, och jag tror och hoppas att många kommer att bli väldigt glada över de besked som då kommer.
Men detta är alltså ett uppdrag som just nu förbereds. Det kommer att vara tydligt att Försäkringskassan, så som processerna ser ut under ett år, kommer att kunna påverka detta fullt ut inför budgetåret 2028.
Anf. 6 Nadja Awad (V)
Herr talman! Jag kommer verkligen att titta på den presskonferensen. Jag hoppas att regeringen då presenterar ett förslag om hur man ska återställa LSS-lagens intention och säkerställa att alla får assistans, ledsagning och kontaktperson. Detta skärs det just nu ned på runt om i landet, eftersom regeringen har prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste så att kommuner ruineras ekonomiskt och inte kan bevilja insatser. Det ser ojämlikt ut över hela landet, och vi har rättsfall som styr över LSS-praxis. Jag hoppas att regeringen kan presentera något som skulle innebära att LSS-lagens intention återställs på riktigt.
Den andra frågan gäller att det ännu en gång ska behöva dröja med allt som rör rätten för människor med funktionsnedsättningar till ett liv i frihet och med samma delaktighet som alla andra. Vi har väntat i många år på en proposition om förstatligande av assistansen. Vi har väntat i många år på en utredning om behovsbedömningar för att se dem som en helhet utifrån grundläggande behov. Vi har väntat i många år på att färdtjänstutredningen och tolktjänstutredningen ska plockas upp och dammas av på Regeringskansliet.
Detta handlar om att människor med funktionsnedsättningar och deras anhöriga upplever att det tar alldeles för lång tid på de här områdena. Nu har man sagt i vårbudgeten att Försäkringskassan ska få detta uppdrag. Nästan två månader har gått, och ännu har de inte fått det.
Klockan tickar, ministern. Snart är det val. Jag råder ministern att skynda på lite i dessa frågor om förtroendet ska kunna återställas på riktigt.
Anf. 7 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Tack så mycket, Nadja Awad, för möjligheten – även om interpellationen ursprungligen var ställd till finansministern – att återigen diskutera frågor som är väldigt viktiga!
Under denna mandatperiod har det hänt en hel del, att jämföra med tidigare mandatperioder då det har stått ganska still på området. Det är därför intressant att ledamoten väljer att ha ett så högt tonläge.
När det gäller tolktjänsten har vi infört En väg in. Det finns ett kompetenscenter på plats när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism, något som har efterfrågats under årtionden men som kommit på plats under den här mandatperioden. Vi har den nya nationella planen, där vi arbetar intensivt med det förslag som Myndigheten för delaktighet precis har lämnat till regeringen.
Detta är bara några exempel på det som sker just nu. Arbetet går vidare, och där är assistansen naturligtvis en oerhört viktig och prioriterad del – också att kunna få ett förstatligande av assistansen på plats. Många människor upplever i dag att de befinner sig i ett kommunfängelse.
Allt detta arbete är på väg framåt, där inget skedde under den tid då ledamotens parti stöttade den tidigare regeringen.
Än en gång: Jag råder ledamoten att placera sig framför tv:n klockan halv tio, då det kommer ytterligare nyheter som jag hoppas att framför allt personer med behov av stöd när det gäller funktionsnedsättningar kommer att glädjas åt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
