LKAB:s roll för svensk gruvnäring
Interpellation 2024/25:95 av Eric Palmqvist (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-03
- Överlämnad
- 2024-10-08
- Anmäld
- 2024-10-15
- Sista svarsdatum
- 2024-10-25
- Svarsdatum
- 2024-12-03
- Besvarad
- 2024-12-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
En välfungerande svensk gruvnäring är av stort värde för Sverige som exportberoende industrination. Betydande värden skapas direkt och indirekt inom näringen och de värdekedjor som genereras tack vare den inhemska malmbrytningen. Vidare är förädlingen av råvarorna till färdiga produkter starkt bidragande till vår status som välfärdsnation.
Samtidigt som svensk gruvnäring är teknologiskt väl rustad för framtida utmaningar pekar branschen ut några områden som kritiska för framtiden. Exempel på sådana är långa och oförutsägbara tillståndsprocesser, säkrande av högkvalitativ kompetensförsörjning och tillgången till stabil energiförsörjning till konkurrenskraftigt pris. Detta utgör kända problembeskrivningar som Tidöpartierna är fast beslutna att adressera, och arbetet med detta är igång.
En annan fråga som också brukar framhållas som viktig av branschens företrädare är allmänhetens syn på gruvbranschen som sådan och gruvbrytning i synnerhet. I takt med att andra metaller och mineral än de traditionella basmetallerna börjar efterfrågas i allt högre grad riktas blickarna i dag mot mineraliseringar i områden där tradition av gruvverksamhet historiskt sett saknas.
Om gruvdrift i sådana områden ska bli möjlig utan att väcka alltför omfattande negativ folklig opinion är det nödvändigt att visa på goda exempel där gruvdrift sker på ett ansvarsfullt sätt utan att berörda sakägare framstår som gruvetableringarnas förlorare.
Det statliga gruvföretaget LKAB har i detta sammanhang en särskilt viktig roll att spela. Den omfattande verksamheten i Malmfälten har resulterat i att hela samhällen måste flyttas. Processen har inte varit helt bekymmersfri och ännu återstår knutar att lösa.
Östra Malmberget i Gällivare kommun är ett område som är starkt påverkat av LKAB:s verksamhet och den långt gångna samhällomvandlingsprocess som pågår i närområdet. Området har under senare tid påverkats av upprepade seismiska händelser (skalv) till följd av gruvbrytningen, vilket har uppmärksammats i nationella medier. Såväl boende inom området som kommunstyrelsen i Gällivare menar att området behöver avvecklas och omvandlas till industrimark. Samtidigt hävdar LKAB att området är att betrakta som ett utvecklingsområde genom att luta sig mot ett avtal från 2012, trots att de förutsättningar som då låg till grund för avtalet inte längre är gällande.
LKAB har konsekvent motsatt sig att inleda en process med Gällivare kommun och berörda fastighetsägare om att lösa in och avveckla östra Malmberget. Bolagets hållning i denna fråga väcker stort missnöje i en kommun där acceptansen för gruvverksamhet allmänt sett får anses vara synnerligen hög efter mer än ett århundrade av aktiv järnmalmsbrytning i närområdet.
I sammanhanget får det anses anmärkningsvärt att ett statligt ägt bolag som borde ha såväl förutsättningarna att föregå med gott exempel som viljan att bidra till en minskad negativ opinion mot gruvbrytning som samhällsföreteelse inte tar varje given chans att bidra till en högre acceptans för gruvindustrin som helhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka generella åtgärder avser ministern att vidta, inom sitt ansvarsområde, i syfte att öka det statligt ägda gruvbolaget LKAB:s anseende lokalt och på så sätt bidra till att stärka gruvnäringens anseende såväl lokalt som nationellt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:95
Webb-tv: LKAB:s roll för svensk gruvnäring
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:42
- Protokoll 2024/25:42 Tisdagen den 3 decemberProtokoll 2024/25:42 Svar på interpellation 2024/25:95 om LKAB:s roll för svensk gruvnäring
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Eric Palmqvist har frågat energi- och näringsministern vilka generella åtgärder hon avser att vidta inom sitt ansvarsområde i syfte att öka det statligt ägda gruvbolaget LKAB:s anseende lokalt och på så sätt bidra till att stärka gruvnäringens anseende såväl lokalt som nationellt.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
LKAB och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Därutöver ska bolag med statligt ägande enligt statens ägarpolicy agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Styrelsen ansvarar för att LKAB sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning och statens ägarpolicy. Det följer även av ägarpolicyn att LKAB ska agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Detta ska ske genom att en öppen och konstruktiv dialog förs med bolagets viktigaste intressenter såväl lokalt som nationellt. Arbetet ska även kommuniceras såväl externt som internt. Regeringen har förtroende för att LKAB hanterar frågor kopplat till bolagets anseende på ett ansvarsfullt sätt.
Anf. 2 Eric Palmqvist (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret, även om jag får erkänna att svaret var lite pliktskyldigt och kanske inte riktigt andades den entusiasm och vision för statens roll som ägare av ett av vår världsdels större gruvföretag som jag hade hoppats på. Jag tvivlar emellertid inte på finansministerns förståelse för att LKAB:s roll i sammanhanget är viktig, och jag både tror och hoppas att hon delar såväl min som energi- och näringsminister Buschs positiva syn på gruvindustri.
Jag tror också att finansministern och jag är rörande överens om LKAB:s betydelse för svensk industri och råvaruförsörjning. Jag bor i en av LKAB:s produktionsorter och kan vittna om LKAB:s betydelse för en hel bygds välmående och framtidstro. Jag har själv arbetat tio år under jord i LKAB:s gruva i Vitåfors utanför Malmberget och vet hur gruvan lever i symbios med samhället trots skakningar, sättningar, gruvdamm och liknande företeelser.
Med det sagt: Klart är att sedan min interpellation lämnades in har det så smått börjat röra på sig i de aktuella lokala bakomliggande orsakerna som föranledde interpellationen. Interpellationssvaret är, som ministern säkert känner till, kraftigt fördröjt av orsaker som ligger utanför både ministerns och min kontroll. Så är det inom politiken ibland.
Som jag sa saknar jag i ministerns svar en vision för det statliga ägandet av LKAB. Svaret innehåller egentligen bara en massa faktiska omständigheter, som hänvisningar till aktiebolagslagen och statens ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Alla som läst den sistnämnda vet att det är ett ganska tunt dokument med väldigt generella skrivningar, och i alla fall jag känner att det skaver lite. Det är väldigt svagt och diffust när det gäller hur vi styr våra statliga bolag. Vad har vi dem till om vi inte kan vara aktiva ägare och peka med hela handen? Leverera vinst till staten - är det allt?
När jag gav mig in i politiken trodde jag att de statliga bolagen hade ett högre syfte, om man nu kan kalla det för det. Jag tror också att väldigt många ute i landet lever med den villfarelsen. Men är det då en villfarelse? Hur mycket kan vi faktiskt styra våra företag genom exempelvis ägardialog?
I fallet med gruvbolaget LKAB är det juvelen i den krona av statliga bolag som svenska folket äger tillsammans. Men även juveler har sina baksidor, och i dagens debatt kommer jag att peka ut en av dem.
Innan vi talar om det nämnda företaget och den specifika frågeställningen som min interpellation tar fasta på, fru talman, känns det ändå på sin plats att ställa en fråga till finansministern, som har bolag med statligt ägande som ett av sina politiska ansvarsområden. Anser finansministern inte att man kan ställa väldigt höga krav på de bolag som vi faktiskt äger och ge dem tydliga och bolagsspecifika förhållningsregler genom exempelvis ägardialog utan att det skulle uppfattas som ministerstyre?
Detta, fru talman, önskar jag att finansministern svarar på innan jag går vidare in på de specifika frågeställningar som interpellationen handlar om, nämligen LKAB:s roll som föredöme inom svensk gruvnäring.
Anf. 3 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för de frågor som ställts! I mitt svar nyss försökte jag svara på de frågor jag fick som just handlade om ifall jag avsåg att vidta några åtgärder för att öka LKAB:s anseende lokalt. Jag tycker att man ska försöka svara på de frågor man fått.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig lägga ut texten. Jag har glädjen att vara ansvarig minister för bolagsportföljen i princip i alla bolag. Där är självklart LKAB, precis som ledamoten säger, en av de absoluta juvelerna som vi svenskar äger tillsammans. Det är stora värden som man hämtar upp från gruvorna. När det var stopp på Malmbanan märktes det till och med i Sveriges bnp-siffror - då förstår man vilka nivåer och värden som skapas. Jag och många med mig känner att det här är en kronjuvel, och vi är stolta över det arbete man gör.
Låt mig bara bena ut frågan. Det är förvisso ett statligt bolag. Men det finns också på en marknad, och det är väldigt tydligt hur vi i regeringen och tidigare regeringar ska styra bolag. Det gör man genom tydliga ägardialoger. Man har också en ägarpolicy, men det operativa är upp till styrelsen att arbeta med. Där ska inte vi politiker, regering eller riksdag vara inne och styra i detaljerna.
Med det sagt är ägarpolicyn väldigt tydlig. Till exempel handlar det om att våra statliga bolag ska bygga förtroende, vara föredömen, såklart ge avkastning och så vidare.
Det inte är många ställen på jorden där just den här omställningen sker med flytt av bostäder och så vidare. När det gäller den väldigt specifika frågan måste jag ändå säga att den senaste undersökningen visar att 86 procent av dem som bor i Gällivare och Kiruna har ett stort förtroende för bolagets förmåga att ta ansvar i samhällsomvandlingen. Det tycker jag i grund och botten är ett väldigt gott betyg åt att man under årens lopp har skött detta på ett bra sätt. Sedan kommer det alltid att finnas konflikter och diskussioner beroende på att man kan vilja lite olika saker.
I grund och botten har jag alltså förtroende för att LKAB sköter den här frågan liksom dialogen med kommunen och i det här fallet även med villaägare. Jag ser att de gör allt vad de kan. Kanske kan de göra mer, och kanske kan vi bli ännu tydligare i ägardialogerna för att öka förtroendet i trakten.
Det har hänt en del, som också ledamoten var inne på. Den 18 oktober meddelade länsstyrelsen i Norrbotten att värdena för seismisk aktivitet - det är inte varje dag man pratar om det som finansminister - i miljövillkoret hade överskridits, och det var i en sådan omfattning att LKAB måste verka för att avveckla bostäderna i östra Malmberget.
Vad jag har förstått pågår en konstruktiv dialog, och jag ser fram emot att den ska fortsätta att vara konstruktiv och att frågorna kan lösas på allra bästa sätt. Då kan vi fortsätta att ha en gruva där svenska folket får en del av de vinster och möjligheter som gruvan ger Sverige. De boende i både Gällivare-Malmberget och Kiruna, där man har kommit betydligt längre, ska känna att det här sker på ett föredömligt sätt.
Anf. 4 Eric Palmqvist (SD)
Fru talman! Det är med glädje jag hör finansministern ta upp några saker jag tänkte nämna i mitt anförande.
I Malmberget, några kilometer norr om Gällivare, är man starkt påverkad av LKAB:s gruvbrytning. Stora delar av samhället har lösts in och avvecklats, och LKAB ersätter kommunala verksamhetslokaler enligt ett avtal som är framförhandlat parterna emellan. Finansministern har varit inne på detta.
I fråga om villaägare har lite olika modeller tillämpats för kompensation, och där har man inte landat helt rätt. Exempelvis har tvåvåningsvillor värderats som tvåvåningsvillor, medan villor med en inredd källare endast har fått markplan värderat. Garage har räknats som tillbyggnad och inte ersatts, och så vidare. En del känner sig lurade och illa behandlade i en process där LKAB borde värna om sitt anseende på orten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I östra Malmberget är situationen värre. Det är ett område som man 2012 pekade ut som ett utvecklingsområde som inte skulle påverkas av gruvdriften. Jag minns detta och kommer ihåg hur alla på orten skrattade redan då. Vi visste att området är kraftigt påverkat av LKAB:s verksamhet.
Trots att LKAB gång efter annan har reviderat sina planer och gjort avsteg från samverkansavtalet med Gällivare kommun, tillämpar man fortfarande frivilligt inlösen av fastigheterna på östra Malmberget till sämre villkor än för andra berörda parter. Trots att fastigheter i området råkat ut för omfattande skador, exempelvis sprickbildning, dörrar och fönster som inte går att öppna eller stänga och vattenavbrott, hävdade gruvbolaget först att det berodde på naturliga orsaker för att sedan backa och mena att det inte går att utesluta att gruvan påverkar området.
Det som sker nu är att nästan hela den del av samhället som ansågs vara ett utvecklingsområde har avvecklats, vilket naturligtvis påverkar såväl dem som bor kvar som förutsättningarna för kommunen att planera snöröjning och fjärrvärme. Problem uppstår också när elevunderlaget till skolan i östra Malmberget har försvunnit för att det knappt går att bo där, samtidigt som LKAB har vidhållit att det är ett utvecklingsområde. I dag finns bara fragment kvar av det som har varit östra Malmberget, och därför har Gällivare kommun försökt få LKAB till förhandlingsbordet sedan 2017 men fått kalla handen. I kläm är de människor som bor kvar där.
Dessa människor uppger i enkäter att de vill flytta, och många av dem mår dåligt. Om ministern hade gjort ett studiebesök i östra Malmberget och sett hur boendesituationen ser ut där hade hon förstått varför. Samtidigt tycks LKAB vara oroligt för att öppna börsen, trots att det handlar om struntsummor i sammanhanget.
Det är först nu på senare tid som länsstyrelsen, alltså tillsynsmyndigheten, har börjat säga ifrån. Nu verkar det som att det kanske är saker på gång. Anser inte finansministern att det är ett misslyckande när det måste gå så långt att tillsynsmyndigheterna måste komma med pekpinnar i frågor som borde ha skötts så mycket smidigare och med en betydligt större välvilja från det statliga bolaget än vad som är fallet i dag?
Om inte annat anser i alla fall jag att ett statligt bolag faktiskt bör ha rollen att agera som ett föredöme för alla andra aktörer som vi med all rätt ställer höga krav på.
Anf. 5 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten Eric Palmqvist för frågan. Det är en specifik och speciell fråga. De som berörs, berörs så enormt mycket - och det är ovanligt.
Min bild utifrån mitt perspektiv är att det finns och har funnits en god och konstruktiv dialog. Sedan har den, precis som ledamoten sa, varierat lite över tid.
Men som ansvarig minister i regeringen, som ska se till att bolagen lever upp till det som ni i riksdagen har beslutat om, är det viktigt att vi inte går in i operativa delar. Vi kommer inte att bestämma vilket pris SJ ska ha på biljetter eller vad en flaska rödvin ska kosta, inte heller exakt hur LKAB ska lösa frågan om ersättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min bild har hittills varit att det har varit rimliga ersättningar. Andra tycker säkert annorlunda. Oavsett är det LKAB som handhar detta. Det är en operativ fråga som vi politiker inte ska lägga oss i.
Vad lägger vi oss då i? Vår ägarstyrning och samtal med LKAB och alla andra bolag - ofta med LKAB, som är stort och viktigt - handlar om att det ska vara avkastning, långsiktighet, hållbarhet och föredömlighet. LKAB gör något som få svenska bolag och få andra bolag i världen har gjort, nämligen det som har gjorts i Kiruna och det som nu görs i Gällivare-Malmberget.
Jag har fullt förtroende för bolaget, och regeringen kommer alltid att vara en aktiv ägare. Det hoppas jag att alla regeringar framåt kommer att vara. Vi ska vara tydliga med inriktningen. Men det operativa lämnar jag med varm hand över - därför att jag ska göra det - till LKAB:s ledning.
Anf. 6 Eric Palmqvist (SD)
Fru talman! Jag tackar för svaret, finansminister Svantesson.
Jag tror att ministern vet att jag vurmar för svensk gruvindustri. Det borde vara känt vid det här laget. Det ska därför mycket till för att jag ska uttala kritik mot svenska aktörer på området. På det stora hela är jag oerhört stolt över och imponerad av svenska gruvföretags verksamhet, och det gäller givetvis även den statliga aktören. De har en ledande position i flera avseenden, men när jag ser att något är fel anser jag att det är befogat att lyfta fram detta. Det gäller i synnerhet som jag ser med oro på den negativa och skadliga opinion som sådant kan ge upphov till. Om inte det statliga bolaget agerar på ett sätt som inte leder till missnöje och motsättningar, där förståelse finns, vad ska människor tro som står inför annalkande gruvetablering i andra delar av landet av aktörer som kanske inte ens en gång har ett statligt ägande i ryggen.
Jag tror att det skulle vara givande för finansministern om hon kom till Gällivare för att bilda sig en egen uppfattning om situationen. Gällivare är dessutom vackert. Trots att Gällivare ligger i röda Norrbotten är faktiskt hennes eget parti det största partiet i kommunen.
Jag kan också påpeka att detta är en fråga som drivs av alla politiska partier, från höger till vänster, i kommunen. Detta är inte ens en gång en partipolitisk fråga, utan det är något som kan ses som en inlaga från mig som representant för Norrbotten och min egen hemkommun. Denna fråga är av stort intresse för alla oss som faktiskt värnar om den svenska gruvindustrin och dess anseende. Det är viktigt att åtnjuta fullt förtroende även i den kommun man är verksam i.
Anf. 7 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar återigen Eric Palmqvist för interpellationen. Den är viktig, och den belyser ett stort bolag som är enormt viktigt för Sverige och självklart på de orter där det finns. Det handlar om arbetstillfällen och pengar till statskassan. LKAB förser också många bolag runt om i världen med riktigt bra järnmalm.
LKAB är ett stort bolag, och regeringen för en tät dialog och är en aktiv ägare. Men med det sagt går vi inte in i operativa frågor.
Det är bra att ledamoten har lyft upp frågan. Frågan om föredömlighet och att skapa goda relationer med det omgivande samhället är alltid viktig, men den är extra viktig om man är ett stort bolag på en mindre ort med en dominerande ställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har fullt förtroende för LKAB:s ledning, och jag ser nu att det har kommit igång en mer konstruktiv diskussion efter det att länsstyrelsen gick ut med information. Det är bra. Jag hoppas att allt löser sig på allra bästa sätt för Gällivareborna, i vilken del av Gällivare de än bor, och även att en lösning för framtiden tas fram för bolagets skull.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.