Förslaget om en ny besiktningsföreskrift
Interpellation 2024/25:699 av Jytte Guteland (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-23
- Överlämnad
- 2025-05-23
- Anmäld
- 2025-05-28
- Svarsdatum
- 2025-06-09
- Besvarad
- 2025-06-09
- Sista svarsdatum
- 2025-06-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Luftföroreningar från trafiken leder till 1 400 förtidiga dödsfall varje år. Samtidigt leder vedeldning till 700 förtidiga dödsfall, och 4 650 personer drabbas av långväga luftföroreningar, det vill säga från industri, trafik och uppvärmning. Totalt handlar det om drygt 6 700 personer som dör av luftföroreningar – detta enligt Naturvårdsverket och miljöforskare på Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL. Samtidigt har nya forskningsstudier visat effekter på allt fler typer av hälsoutfall och att luftföroreningar är skadliga för hälsan även vid låga halter, särskilt för partiklar från lokala källor. Trafiken drabbar alltså liv och hälsa långt utöver de 220 personer som dör i trafikolyckor.
Europaparlamentet har under det senaste året röstat igenom förslag till skärpta gränsvärden för luftföroreningar. Världshälsoorganisationen WHO:s riktvärden är dessutom ännu skarpare än de gränsvärden som Europaparlamentet nu förordar. Just nu förbereder EU-kommissionen också förslag om skärpningar för gränsvärderna, men arbetet tar lång tid och samtidigt drabbas människor varje år av allvarliga hälsoproblem kopplade till trafikens luftföroreningar.
Besiktningsbranschen i Sverige larmar om att dagens besiktning släpper igenom många bilar med felaktig avgasrening.
Det är därför viktigt att förbättra miljökontrollen vid kontrollbesiktning av fordon. Den utlovade remissen på en modernare föreskrift om kontrollbesiktning har inte kommit. Tystnaden är total i frågan från Transportstyrelsen och departementet. Inte ens besiktningsutförarna har fått veta något om vare sig process eller innehåll i en eventuell ny föreskrift.
Så här sa statsrådet när han debatterade detta i riksdagen tidigare i år:
"Den 15 februari 2023 redovisade Transportstyrelsen sitt regeringsuppdrag att analysera förutsättningarna för skärpt miljökontroll vid fordonsbesiktning. I redovisningen redogörs för ett par områden där ändrade regler skulle kunna ge en mer ändamålsenlig miljökontroll.
Transportstyrelsen redovisade sina slutsatser i februari 2023. Utifrån dessa slutsatser arbetar Transportstyrelsen just nu med att se över sin föreskrift om kontrollbesiktning. Tidsplanen är att nya regler ska kunna vara beslutade till sommaren 2025, med tillämpning från 2026."
Statsrådet svarar alltså att förslaget till ny besiktningsföreskriften ska presenteras nu innan sommaren.
Min fråga till statsrådet Andreas Carlson är därför:
Hur går det med beslutet om en ny besiktningsföreskrift för bilprovningen; kommer den i juni?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:699
Webb-tv: Förslaget om en ny besiktningsföreskrift
Dokument från debatten
- Måndag den 9 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:128
- Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juniProtokoll 2024/25:128 Svar på interpellation 2024/25:699 om förslaget om en ny besiktningsföreskrift
Protokoll från debatten
Anf. 87 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig hur det går med beslutet om en ny besiktningsföreskrift för bilprovningen och om den kommer i juni.
Transportstyrelsens arbete med att revidera sin föreskrift om kontrollbesiktning har mycket riktigt haft tidsplanen att beslut om föreskriftsändring skulle ske under sommaren 2025 och ikraftträdande i början av 2026. Remitteringen av ny föreskrift har dock försenats något. Orsaken är att några nya ytterligare ändringar i föreskriften inkluderats i arbetet i ett sent skede, bland annat avseende bättre kontroll av fordons halvljus.
Myndigheten meddelar att tidsplanen alltjämt är att en ny föreskrift ska kunna träda i kraft i början av 2026, men givet att remitteringen är senarelagd går det inte att utesluta att även planerat ikraftträdande kan behöva flyttas fram något.
Det som jag meddelar här har kommunicerats av Transportstyrelsen till branschens representanter löpande under 2025.
Anf. 88 Jytte Guteland (S)
Fru talman! Tack, statsrådet Carlson, för deltagandet här i dag och för beskedet om den mest aktuella tidsplanen!
De svenska gränsvärdena vid avgasmätning skiljer ut sig i Europa på ett negativt sätt. Ministern känner väl till att utsläppen från trafiken orsakar stora skador och i praktiken är ett större hot mot människors hälsa och liv än vad trafikolyckor är. Luftföroreningar från trafiken leder till 1 400 för tidiga dödsfall per år, enligt Naturvårdsverket och miljöforskare på Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL.
Trots att det finns ny teknik för att bättre mäta och skärpa miljökontrollen, som framgångsrikt används i bland annat Tyskland, har Transportstyrelsen inte tagit några steg alls för att införa detta i Sverige, fastän EU-kommissionen har uppmanat oss att göra det. Nu får vi besked från statsrådet om en ny tidsplan för hur Transportstyrelsen avser att agera. Men jag vill påminna statsrådet om att detta har debatterats under lång tid. Transportstyrelsen har skjutit upp det här inte bara en utan flera gånger. Totalt sett har diskussionen pågått i flera år.
När statsrådet debatterade detta i riksdagen tidigare i år sa han att Transportstyrelsen redovisade sina slutsatser i februari 2023. Utifrån dessa slutsatser arbetade Transportstyrelsen just då med att se över sin föreskrift om kontrollbesiktning. Tidsplanen var att nya regler skulle vara beslutade till sommaren 2025 med tillämpning från 2026.
Nu får vi veta att den nya tidsplanen ska komma först i början av 2026. Då kan man förvänta sig att tillämpningen blir ännu senare. Detta är väldigt oroande, också mot bakgrund av att det skjutits upp även tidigare.
Myndigheten ger inte samma bild som statsrådet, det vill säga att detta på något sätt skulle vara viktigt. Tvärtom har myndigheten uttryckt i medierna att man saknar intresse av att förnya metoderna vid besiktning. Transportstyrelsen sänkte besiktningskraven betydligt redan 2018, och både riksdag och regering känner till att ändringen har inneburit en stor minskning i antalet fordon som får miljörelaterade anmärkningar vid besiktningen.
Det här är oroande mot bakgrund av hur det skadar människors hälsa. Kan det vara så att Transportstyrelsen inte vill att avgasmätningen ska förändras för att det skulle bli för exakt och därmed innebära att man skulle upptäcka fordon som släpper ut för mycket? Detta borde inte ses som ett problem, utan det borde vara ett grundläggande syfte med besiktningsverksamheten, det vill säga upptäcka brister i fordonen, så att de inte ska vara farliga ur trafiksäkerhetssynpunkt eller på grund av sina utsläpp.
Frågan om att få en bättre kontroll över fordonen handlar också om dem som äger fordonen. Fordonsägare besiktigar för att ha kontroll över sitt eget fordon, hur det fungerar och att det är säkert, men också för att efterföljande ägare ska kunna veta och ta ansvar för hur väl bilen fungerar.
Att regelgivande myndighet inte verkar respektera syftet med besiktning är väldigt oroande. Jag vill därför återigen fråga statsrådet Carlson om regeringen och statsrådet är säkra på att den nya tidsplanen gäller och om statsrådet är säker på att Transportstyrelsen delar bilden av att det här är viktiga förändringar som ska öka säkerheten för svenska folket.
Anf. 89 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig. I mitt svar, som ledamoten hänvisar till, sa jag att detta skulle börja tillämpas från 2026. Transportstyrelsens arbete med föreskrifterna har försenats något, bland annat på grund av frågan om bättre kontroll av fordons halvljus. Myndigheten meddelar dock att tidsplanen alltjämt är att en ny föreskrift ska kunna träda i kraft i början av 2026. Jag tror att det är viktigt att klargöra att tillämpning och ikraftträdande inte är två olika saker och att detta har försenats något på grund av att det har blivit ändringar i ett sent skede. Det besked jag gav om att detta ska träda i kraft i början av 2026 kvarstår alltså, men det går inte att utesluta att det kan behöva flyttas fram något. Det jag sa när vi debatterade detta i november var att det skulle börja tillämpas från 2026, och det gäller alltså fortsatt.
Jag skulle kunna stanna där. Men jag vill lägga till att jag givetvis delar ledamotens engagemang i frågan. Kristdemokraterna ställde sig bakom det tillkännagivande om förbättrad miljökontroll som beslutades 2022 och som föranledde den förra regeringen att ge Transportstyrelsen i uppdrag att se över sin föreskrift om kontrollbesiktning. Jag har ingen anledning att ifrågasätta att Transportstyrelsen fortsätter att arbeta i den riktning som regeringsuppdraget föreskriver.
Anf. 90 Jytte Guteland (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för tydliggörandet.
Min oro gällde snarare när de nya föreskrifterna ska vara beslutade i förhållande till när de ska träda i kraft. Jag ber om ursäkt om jag var otydlig med det.
Jag är glad över att statsrådet Carlson är tydlig med att det finns en önskan från regeringen att skärpa miljökriterierna och miljökontrollerna och att det finns en vilja att få detta på plats. Det är glädjande att vi delar denna ambition.
Men jag undrar hur det kan komma sig att Sverige tillhör de länder som har sämre miljökontroller vid bilbesiktning. Är det regeringens politik att nedprioritera luftkvalitetsarbetet och att Sverige därmed ska ha undermåliga kontroller och slappa avgaskontroller med gränsvärden som håller vidöppet för att dåligt fungerande bilar ska klara besiktningen? Eller är det myndigheten själv som tycker att detta är en rimlig avvägning? Någon är ju ansvarig för att detta har tagit väldigt lång tid och fortfarande inte är på plats, vilket är till nackdel för både luftkvaliteten och människors hälsa.
Som jag ser det finns det två olika förklaringar. Den ena är att statsrådet och regeringen står bakom myndighetens saktfärdighet trots det ministern upprepat bedyrar här i kammaren och att man inte alls ser det som prioriterat att få ändamålsenliga kontroller på plats. Den andra förklaringen är att statsrådet verkligen menar det han säger i talarstolen och tycker att kontrollerna ska vara effektiva. Vi får anta att det är det sistnämnda som gäller och att det i så fall är myndigheten Transportstyrelsen som är saktfärdig, låter detta ligga i långbänk och på olika sätt slingrar sig när det gäller att skärpa gränsvärdena.
Då infinner sig frågan vem som har mandatet. Regeringen har ju mandat att instruera Transportstyrelsen att Sverige ska ha effektiva och ändamålsenliga miljökontroller och utgå från modern teknik. Om det nu är myndigheten som krånglar behöver statsrådet reda ut detta, för här i talarstolen är det ju tydligt att statsrådet vill se en ordentlig miljökontroll.
Jag vill gärna höra statsrådet Carlson redogöra för om det är statsrådet eller myndigheten som vill att detta ska ligga i långbänk.
Anf. 91 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Varken regeringen eller myndigheten vill det. Jag förstår inte riktigt frågan om den är baserad på ett missförstånd. När frågan debatterades i november sa jag att detta skulle börja tillämpas från 2026, och det gäller fortfarande – även om det kan bli någon försening i och med att bättre kontroll av fordons halvljus har lagts in i den produkt som ska remitteras.
Det pågår ett regelutvecklingsarbete på myndigheten, och det föreskriftsarbete som nu pågår görs oberoende av när nya EU-regler kan komma på plats. Men det är förstås positivt att det pågår en översyn av EU:s besiktningsregler. Jag deltog själv i ministerrådsmötet i Luxemburg förra veckan, och regeringen lägger kraft på att hela EU ska ha ändamålsenliga kontroller av fordon.
Partikelmätning är en intressant ny metod för att bättre kunna mäta ett fordons utsläpp av partiklar. Enligt Transportstyrelsen innehöll de rekommendationer EU-kommissionen publicerade häromåret dock en del oklarheter, vilket i sin tur har lett till att de länder som infört metoden gör på olika sätt. Det finns även exempel på införande problem i vissa länder. Utifrån dessa erfarenheter är det givetvis viktigt att se hur man kan arbeta gemensamt inom unionen. Kommissionen har inom ramen för det så kallade besiktningspaketet lagt fram ett förslag, och det är välkommet och rimligt att en ny metod för att mäta partikelutsläpp diskuteras gemensamt inom EU.
Det föreskriftsarbete jag har redovisat och hänvisat till pågår dock oberoende av när de nya EU-reglerna kan vara på plats. Men jag tror att de är viktiga för att få ett så ensat genomförande som möjligt inom unionen.
Anf. 92 Jytte Guteland (S)
Fru talman! Jag tackar åter statsrådet för genomgången.
Jag och Socialdemokraterna ser luftföroreningar som ett stort och oroande problem såväl i Sverige och EU som globalt, och vi menar att tillräckliga åtgärder inte vidtas för att rädda människors liv och hälsa. Det är många som drabbas: för tidigt födda, äldre och personer som redan har problem med lungorna eller har andra sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, och därför drabbas extra hårt. Men enligt forskarna kan luftföroreningar också orsaka sjukdomar i större utsträckning än vad vi tidigare har förstått. Redan i dag är luftföroreningar ett större hot mot liv och hälsa än de förfärliga trafikolyckorna, som också är ett stort problem. Här behöver man alltså agera.
Sverige är ett av de länder inom EU som har lägre krav när det gäller gränsvärden, och EU-kommissionen uppmanar oss att agera. Trots det har Transportstyrelsen inte agerat utan lagt det i långbänk. Sedan 2018 har Transportstyrelsen fått en rad uppdrag om att se över besiktningsregelverken och hur de kan skärpas. Redan ett halvår efter ändringarna 2018 fick myndigheten i uppdrag att utreda konsekvenserna av detta eftersom man inte hade gjort en ordentlig genomgång i samband med föreskriftsändringen. Dessvärre gjorde Transportstyrelsen inte detta särskilt väl, för man bortsåg från de förändringar som gjorts för exempelvis dieselfordon. Ett par år senare var det dags igen.
Det som oroar mig och Socialdemokraterna är att detta ska fortsätta ligga i långbänk. Jag vill därför höra att statsrådet tänker skynda på detta.
Anf. 93 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Att det är viktigt med en god kontrollmiljö vid kontrollbesiktning av fordon är vi överens om. Men debatten handlar inte om det utan om när detta kan komma på plats, och myndigheten meddelar att tidsplanen alltjämt är att en ny föreskrift ska träda i kraft i början av 2026.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.