Ekonomiskt våld
Interpellation 2024/25:649 av Sofia Amloh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-05-06
- Överlämnad
- 2025-05-07
- Anmäld
- 2025-05-08
- Sista svarsdatum
- 2025-05-21
- Svarsdatum
- 2025-06-09
- Besvarad
- 2025-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Nina Larsson (L)
Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett och allvarligt samhällsproblem som kan ta sig uttryck på olika sätt. Det kan handla om fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. En annan form av våld som är vanligt förekommande är ekonomiskt våld.
Ekonomiskt våld i nära relationer handlar om att våldsutövaren utövar makt och kontroll genom ekonomiska medel. Vanligt förekommande är att en make eller sambo har full kontroll över ekonomin och inte tillåter den våldsutsatta kvinnan att ha ett eget bankkonto eller bankkort. Det är även vanligt att maken eller sambon skuldsätter den våldsutsatta kvinnan genom att ingå lån eller avtal i hennes namn.
Sverige har via Istanbulkonventionen förbundit sig att motverka mäns våld mot kvinnor. Men genom en granskning har Riksrevisionen kommit fram till att regeringens arbete inte är tillräckligt.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Nina Larsson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att människor inte ska utsättas för ekonomiskt våld?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:649
Webb-tv: Ekonomiskt våld
Dokument från debatten
- Måndag den 9 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:128
- Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juniProtokoll 2024/25:128 Svar på interpellation 2024/25:649 om ekonomiskt våld
Protokoll från debatten
Anf. 94 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att människor inte ska utsättas för ekonomiskt våld.
Jag vill börja med att tacka Sofia Amloh för frågan och engagemanget i ett ämne som är angeläget för regeringen.
Regeringen uppmärksammar arbetet mot ekonomiskt våld i åtgärdsprogrammet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026, som beslutades i juni 2024 (A2024/00869). Det är en viktig del av lämnaprogrammet, som är en satsning för att göra det lättare att lämna destruktiva relationer. I åtgärdsprogrammet anges att begreppet psykiskt våld omfattar ekonomiskt våld och att ekonomiskt våld kan utgöra en våldsform i sig.
Den nuvarande nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor gäller åren 2017–2026. Eftersom strategiperioden är på väg mot sitt slut tillsatte regeringen 2023 en utredning om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen tog den 7 mars 2025 emot slutbetänkandet Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter (SOU 2025:28). I slutbetänkandet lyfter utredningen bland annat fram att skyddet mot ekonomiskt våld behöver stärkas. Regeringen har skickat betänkandet på remiss.
Regeringen har ända sedan den tillträdde agerat kraftfullt för att motverka ekonomiskt våld. Förra året tillsattes en utredning som ska se över regelverket kring bodelningsprocessen. En central del i utredningens uppdrag är att se till att den som fördröjer eller obstruerar bodelningen – och på så vis utövar ekonomiskt våld – ska drabbas av kraftfulla sanktioner.
Regeringen har även stärkt det hyresrättsliga skyddet för den som utsätts för våld av en närstående. Ändringar i lagstiftningen som trädde i kraft i juli 2024 innebär bland annat att hyresgäster som begår brott mot en närstående ska kunna sägas upp i större utsträckning. De innebär även förstärkta möjligheter för den brottsutsatta att få ta över hyresavtalet för egen del och bättre förutsättningar för en brottsutsatt hyresgäst att få behålla hyresavtalet vid en uppsägning.
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konsumentverket, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Statens servicecenter i uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina målgrupper. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd till myndigheterna, bland annat i att säkerställa att det finns kunskapsbaserade rutiner och arbetssätt för att hänvisa våldsutsatta till rätt stödinstans. Uppdraget ska samordnas med Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens pågående insatser mot ekonomiskt våld.
Vidare har regeringen låtit Justitiedepartementet ta fram ett utkast till lagrådsremiss om en särskild straffbestämmelse om psykiskt våld, som remitterades alldeles nyligen, den 20 maj 2025. Utkastet innehåller förslag om att det ska bli straffbart att upprepat utsätta en annan person för vissa kränkningar, till exempel otillbörlig övervakning av någons ekonomiska förehavanden, om kränkningarna sammantagna har varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Regeringen välkomnar Riksrevisionens beslut att granska om staten arbetar effektivt för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer och har tagit emot rapporten Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer, som publicerades den 10 april i år. Regeringen kommer att inkomma med en skrivelse till riksdagen senast den 10 oktober 2025. Där kommer vi att beskriva hur Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer omhändertas, och just den processen föregriper jag inte.
Anf. 95 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag tänkte börja med vad ekonomiskt våld handlar om. Det är att skaffa sig makt och kontroll över en annan människa genom ekonomiska medel. I en nära relation kan det ta sig uttryck i att en part har kontroll över bådas ekonomi och att en part inte tillåts ha egna bankkonton eller bankkort.
Det kan handla om att alla utgifter behöver redovisas, vilket innebär att det inte finns något utrymme för den våldsutsatta att spara ihop kapital eller till och med lämna en relation. Andra sätt är att skuldsätta den våldsutsatta genom lån eller obetalda fakturor och att fördröja bodelning vid separation så att den utsatta parten inte får tillgång till sitt kapital, bland annat. Det kan också handla om att våldsutövaren stjäl gemensamma pengar, besparingar eller sparande till barnen som man har avsatt tillsammans.
Ekonomiskt våld kan innebära att den som utsätts för våld helt saknar ekonomiska möjligheter att lämna en relation. Det kan vara allt från att inte kunna ta en taxi för att fly hemmet till att inte kunna skaffa en ny bostad på grund av våldsutövarens skulder eller för att man har prickar i olika register därför att man är registrerad hos kronofogden, exempelvis. Det är vad den här frågan handlar om.
Flera delar i det som statsrådet redogjorde för i sitt svar är bra. Vi socialdemokrater har varit delaktiga eller till och med drivande, bland annat när det kommer till ekonomiskt våld i bodelningsprocessen, även det som rör lagstiftning om psykiskt våld.
Något som också tas upp är myndigheternas samordningsuppdrag och informationsplikt gentemot målgrupper. Det skulle vara intressant att höra en redogörelse för vilka målgrupperna är, framför allt då det har kommit ganska skarp kritik om att de myndigheter som ska informera själva har väldigt låg kunskapsnivå. Jag undrar vilka förväntningar statsrådet tänker sig att man ska ha på myndigheter när det handlar om att utföra ett uppdrag som de kanske inte riktigt har förutsättningar för. Vilka ambitioner har man där?
Det har kommit ganska svidande kritik om att det finns för lite lagstiftning, vilket delvis beror på att man inte har beaktat ekonomiskt våld i lagstiftningsprocesser inom flera områden. Vi menar att man, när man tagit initiativ till utredningar eller skrivit propositioner, inte har tagit hänsyn till eller aktualiserat just ekonomiskt våld.
I vissa fall är det inte bara brister i lagstiftningen utan också lagstiftning som underlättar ekonomiskt våld. Det kan exempelvis handla om e-legitimation eller fullmakter, som är ganska lätta att tillskansa sig från någon annan. Jag undrar: Vad anser statsrådet om att vi har en lagstiftning som underlättar utövande av ekonomiskt våld? Det borde inte vara möjligt, och där borde regeringens ambitioner vara väldigt höga. Vilka initiativ tänker statsrådet ta på det här området?
Anf. 96 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Tack, Sofia Amloh, för kommentarerna och frågorna!
Jag vill verkligen understryka den beskrivning av det ekonomiska våldet som Sofia Amloh gav här. Det finns oerhört oroväckande och helt oacceptabla berättelser som vi tar del av i allt för stor utsträckning. Det gör därav detta arbete så oerhört angeläget. Det är en prioriterad fråga.
Man kan bland annat i en avhandling från Uppsala universitet av Josefin Kjellberg läsa att kvinnorna beskriver att våldet efter exempelvis en separation fortsätter i form av smutskastningskampanjer där männen på olika sätt försöker isolera, eller misskreditera, kvinnorna inför deras sociala nätverk, arbetsgivare och myndigheter. Våldet fortsätter i form av psykiskt och ekonomiskt våld.
Jämställdhetsmyndigheten har redovisat ett uppdrag som rör ägande på bostadsmarknaden. Rapporten visar bland annat att bostadsmarknaden riskerar att förstärka ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Man får också ett sämre utgångsläge för att etablera sig på bostadsmarknaden. Kvinnor är allt oftare beroende av en partner för sin boendesituation – vilket gör det Sofia Amloh beskriver otroligt allvarligt. Det här är en prioriterad fråga.
När det gäller just Jämställdhetsmyndigheten är det en myndighet med mycket hög kompetens i frågorna. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som också ska jobba målgruppsanpassat med att sammanställa och sprida information till de målgrupper man bedömer är i behov av detta. Man ska bland annat säkerställa att det finns kunskapsbaserade rutiner och arbetssätt för att hänvisa våldsutsatta till rätt stödinsats. Det här uppdraget samordnas också.
Det är oerhört viktigt att vi kan samverka och att vi kan ha ett sömlöst arbete mot den typ av övergrepp och våld som detta är. Jämställdhetsmyndigheten har ett sådant viktigt uppdrag. Det är även viktigt att det här arbetet också sker i de tidigare nämnda myndigheterna som arbetar med relevanta frågor för detta område.
En av de absolut viktigaste prioriteringarna för den här regeringen är att fokusera på brottsoffret. Det gör vi också inom området ekonomiskt våld. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel är oerhört allvarliga samhällsproblem som ska bekämpas med kraft.
Anf. 97 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag tänker försöka ta mig lite tid till att beskriva detta. Statsrådet pratar om det psykiska våldet. Det kommer snart att finnas ett förslag på riksdagens bord att fatta beslut om. Det är vi jätteglada för. Det bygger på en utredning från en socialdemokratiskt ledd regering. Vi har stått många timmar i den här kammaren för att putta den här regeringen framför oss, och äntligen ser vi det. Vi är väldigt glada för det.
Bakgrunden till varför detta behöver vara just en kriminaliserad våldsform är att det inte räcker med att det fysiska våldet är det. Det finns andra våldsformer som behöver få en ställning, och vi menar att det också gäller det ekonomiska våldet.
Statsrådet beskriver detta utifrån att det ska in under det psykiska våldet. Det är inte mig emot, vill jag säga, men jag ser nog att det inte räcker – för det är mer än ”bara” en kränkning. Det ekonomiska våldet och den makt det handlar om är så mycket mer.
Vi ska också vara noga med att säga att många utsätts för en kombination av våldsformer. Det är inte bara det ena eller bara det andra, utan det är flera våldsformer. Det skulle då vara en skärpning. Detta gäller inte minst – det börjar bli rätt många år sedan – våldet som begås på nätet och i sociala medier. Det finns fler sätt att göra detta på, och jag undrar om statsrådet också vill kriminalisera ekonomiskt våld, som man gör med det psykiska våldet, så att det får sin egen form. Jag ska komma tillbaka till det.
Jag nämnde fullmakter i mitt första anförande och hur lätt det är att tillskansa sig en fullmakt från någon annan i dag. Det krävs väldigt lite. Problemet är att vi har en frånvaro när det gäller formkravet – alltså hur fullmakten ska vara. Det finns otroligt många fall som visar hur detta har brustit, att samtycke inte har funnits och att fullmakten inte är fullständig – men ändå går det att genomföra detta.
För ett år sedan riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att man ska se över möjligheten att införa ett särskilt formkrav för fullmakter som gäller för större ekonomiska åtaganden, som stora lån. Trots det har det gått över ett år utan att regeringen har återkommit med något förslag.
Jag undrar varför man inte har gjort det, om detta är otroligt viktigt. Vi behöver se fler åtgärder som syftar till att i förväg begränsa våldet och inte bara vidta åtgärder när våldet redan har begåtts. Det här skulle vara en förebyggande insats genom att i alla fall försvåra – med tanke på att vi i dag har en lagstiftning som underlättar ekonomiskt våld. Jag undrar hur statsrådet ser på detta.
Jag skulle vilja fråga: Kan statsrådet till och med betrygga oss att någonting görs i frågan under den här mandatperioden? Det var ändå ett år sedan tillkännagivandet kom. Jag undrar om det finns ambitioner från statsrådet gällande att vi ska kunna se ett sådant förslag på riksdagens bord under den här mandatperioden.
Anf. 98 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Jag instämmer mycket i det Sofia Amloh beskriver när det gäller att de här våldsformerna samverkar och förstärker varandra på olika sätt. Det gör det också extra angeläget att angripa de här våldsformerna på bred front med olika perspektiv – allt från straffrättsliga bitar till att det ska finnas kunskap, rutiner och effektiva åtgärder på myndighetssidan.
Den strategi som råder inkluderar också det ekonomiska våldet i det psykiska våldet. Det är ju, som beskrevs, en strategi som antogs 2016 under dåvarande regering. Det åtgärdsprogram som den här regeringen lade fram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 är det tredje åtgärdsprogrammet i den strategin.
I det anges att begreppet psykiskt våld omfattar ekonomiskt våld och att ekonomiskt våld kan utgöra en våldsform i sig. Regeringen har sedan den tillträdde agerat kraftfullt för att motverka ekonomiskt våld. Det gäller inte minst inom ramen för bodelningsprocessen. Det är en viktig del, men det finns också fler, precis som Sofia Amloh beskriver.
En central del i den här bodelningsutredningen är att se till att den som fördröjer eller obstruerar bodelningsprocessen och på så vis utövar ekonomiskt våld ska drabbas av kraftfulla sanktioner. Vidare nämnde jag att det hyresrättsliga skyddet också har stärkts. Jag nämnde också utkastet till en lagrådsremiss om en särskild straffbestämmelse rörande psykiskt våld.
Den här regeringen tar de här frågorna på största allvar. Detta har högsta prioritet. Vi agerar också genom att ha en nära och tät dialog med myndigheter och civilsamhällesorganisationer inom de här frågorna.
I morgon har jag tillsammans med Gunnar Strömmer och statsrådet Camilla Waltersson Grönvall ett fjärde sådant rundabordssamtal, med såväl myndigheter som civilsamhällesorganisationer, för att så träffsäkert som möjligt kunna vidta bra och adekvata åtgärder inom en rad olika delar – allt från uppdrag kopplat till kunskap och information till behov av ytterligare förstärkningar inom lagstiftningsområdet.
På mötet i morgon, som har varit planerat sedan lång tid tillbaka, kommer fokus att vara på ekonomiskt våld och eftervåld. Fler av dessa frågor kommer också att diskuteras.
På det här sättet driver vi dessa frågor framåt. Vi måste fortsätta att ha ett starkt brottsofferperspektiv. Vi måste fortsätta se till att vi kan angripa dessa våldsformer brett och från olika håll. Detta är ett oerhört allvarligt problem, och det är helt oacceptabelt att det kan fortsätta. Det här är högsta prioritet för denna regering.
Anf. 99 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Statsrådet avslutade med att säga att detta är högsta prioritet för den här regeringen. Jag betvivlar faktiskt att det är så, för jag ser att regeringen har andra prioriteringar som går långt före. Det betyder dock inte att man inte har detta som en prioritering.
En proposition om det psykiska våldet, som vi har pratat om nu, ska komma till riksdagen för beslut. Detta bygger på en socialdemokratiskt tillsatt utredning. Vi har tryckt den här regeringen framför oss.
Det ekonomiska våldet i bodelningsprocesser är ett annat exempel – även där har vi tryckt regeringen framför oss, inte minst med tillkännagivanden från riksdagen för att få regeringen att göra någonting.
Jag nämnde tidigare ett annat tillkännagivande från riksdagen till regeringen, om formkravet på fullmakter. Vi ser att vi även här behöver trycka regeringen framför oss för att det ska bli någonting gjort.
Man har väldigt få egna initiativ till utredningar på det här området. Det är väldigt få egna förslag som faktiskt formaliseras och tas till den här kammaren. I alla fall för oss socialdemokrater är detta inte ett sätt att uttrycka att något är högsta prioritet. Jag tycker att den här frågan förtjänar ett mycket starkare fokus, fler åtgärder och en högre takt, med tanke på vilket stort samhällsproblem detta faktiskt är.
När den svidande kritiken från Riksrevisionen kom i våras uttryckte statsrådet själv att det säkerligen behövde göras mer. Jag är väldigt säker på att det kommer att behöva göras mer. Det är tråkigt att statsrådet inte uttrycker högre ambitioner än så.
Anf. 100 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Tack, Sofia Amloh, för interpellationen och för engagemanget i de här frågorna! Det är otroligt viktigt att vi från många håll och på bred front lyfter fram problemen inom det här området. Detta är oerhört allvarliga våldsformer.
Den här regeringen är tydlig: Mäns våld mot kvinnor måste upphöra, och det gäller även det ekonomiska våldet. Vi satsar mer resurser inom jämställdhetspolitiken på att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel än vad den tidigare regeringen gjorde. Vi har ett otroligt aktivt arbete framåt. Vi har en tät dialog med helt centrala aktörer som får effekt och som når ut till målgrupperna. Vi har en tät dialog och kontakt också med starka civilsamhällesorganisationer.
Regeringens arbete framåt handlar om krafttag mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt om att ta steg för att öka den ekonomiska jämställdheten.
Vi välkomnar Riksrevisionens granskning. En del av kritiken handlar ju om hur man definierar ekonomiskt våld och att detta inte blir tillräckligt tydligt när vi inkluderar det i psykiskt våld. Detta är en fråga som just nu bereds i Regeringskansliet och som vi får fortsätta att analysera.
Denna indelning har funnits sedan den nuvarande strategin formades under en tidigare, socialdemokratisk regering. Här finns dock anledning att vända på alla stenar, för detta är ett oerhört allvarligt problem.
Den här regeringen tar ett brett grepp. Arbetet handlar om allt från att öka straffen kopplat till kontaktförbud i kombination med fotboja till att ta krafttag för att se till att en kvinna ska kunna lämna en destruktiv relation.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.