Marknätets utökade kostnader
Interpellation 2024/25:608 av Lawen Redar (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-14
- Överlämnad
- 2025-04-14
- Anmäld
- 2025-04-15
- Svarsdatum
- 2025-04-30
- Besvarad
- 2025-04-30
- Sista svarsdatum
- 2025-05-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
De ökade marknätskostnaderna för public service-bolagen faller ut redan från och med 2026, vilket är mycket snart.
Därför vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
- Hur ska de ökade marknätskostnaderna finansieras?
- Hur säkerställer ministern att public service-bolagen inte behöver använda den ordinarie medelstilldelningen för att täcka kraftigt ökande distributionskostnader när kommersiella aktörer lämnar marknätet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:608
Webb-tv: Marknätets utökade kostnader
Dokument från debatten
- Onsdag den 30 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:108
- Protokoll 2024/25:108 Onsdagen den 30 aprilProtokoll 2024/25:108 Svar på interpellation 2024/25:608 om marknätets utökade kostnader
Protokoll från debatten
Anf. 1 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Lawen Redar har frågat mig hur de ökade marknätskostnaderna för public service-företagens sändningar ska finansieras och hur jag ska säkerställa att företagen inte behöver använda den ordinarie medelstilldelningen för att täcka kraftigt ökande distributionskostnader när kommersiella aktörer lämnat marknätet. Bakgrunden till frågan är att sändningar av betal-tv i marknätet upphört och att public service-företagens utsändningskostnader därför kommer att öka.
Regeringen kommer inom kort att lämna en proposition till riksdagen med förslag om villkoren för public service under nästa tillståndsperiod, 2026–2033. Propositionen baseras på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén. Kommittén bedömde att om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade marknätskostnader för public service-företagen bör detta ses som en extraordinär kostnad som därför inte bör ingå i det medelsbeslut som avser tillståndsperioden.
En viktig utgångspunkt för finansieringen av public service är att riksdagen fattar endast ett beslut om medelstilldelning som gäller för hela tillståndsperioden. Men, som kommittén också påpekar, det utesluter inte att det är möjligt för riksdagen att fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader. Kommittén hänvisar också till förarbetsuttalanden där det framgår att extra medel bör hanteras restriktivt och komma i fråga enbart i undantagsfall. Vidare framgår av förarbetena att eventuella beslut om extra medel under en pågående tillståndsperiod kommer att ligga utanför ramen för ordinarie tilldelning och kommer att kräva särskild beredning och separata beslut. Dessa förutsättningar för medelstilldelning till public service-företagen gäller också under nuvarande tillståndsperiod.
Det är i dagsläget svårt att med säkerhet uppskatta kostnadsökningarna för public service-företagen med anledning av att betal-tv-kanalerna lämnat marknätet. Flera faktorer försvårar en sådan bedömning, bland annat i vilken omfattning marknätet kommer att användas av andra än public service-företagen under kommande år.
Regeringen har tillsatt en utredning om distribution av radio och tv i ett nytt medielandskap. Utredningen ska bland annat beskriva förutsättningarna för distribution av radio respektive tv i marknätet under de kommande åren i fråga om finansiering och kostnader, teknik och reglering med särskilt fokus på public service. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025.
Anf. 2 Lawen Redar (S)
Fru talman! Denna interpellationsdebatt handlar om mediepolitik och public service, men jag vill inleda med att här i kammaren i Sveriges riksdag läsa journalisten Joakim Medins rader från Silivrifängelset den 1 april 2025. Han skrev: ”Journalistik är inte ett brott. Inte i något land.”
I dag inleds rättegången mot Joakim Medin. Han är åtalad på osakliga och osanna grunder och riskerar enligt sin advokat upp till tolv års fängelse för sitt journalistiska arbete att bevaka och att skildra. Joakims ord om journalistikens betydelse berör. De berör extra för att vi vet att de är skrivna under en tid då han är berövad friheten.
Vi vet att det fria ordet inskränks på många platser i världen och inte sällan på platser där man inte gärna vill att sanningen om makten ska träda fram. 2024 års rapport från Reportrar utan gränser är allvarlig läsning. Bara under 2024 har 54 journalister mördats globalt, varav 31 i konfliktzoner. Det är en rekordhög siffra. Under samma år har 550 journalister frihetsberövats av olika regimer runt om i världen. Det rör sig om journalister som hålls fängslade av en stat för att ha rapporterat om ett samhällsproblem eller vägrat hylla ledarna i landet.
Samma rapport beskriver att 95 journalister är anmälda försvunna i 35 stater runt om i världen. Det är ofattbart men sant. Många journalister betalar ett högt pris för sin yrkesutövning, precis som Joakim Medin.
Fri journalistik och opinionsbildning är inte några givna företeelser, inget man kan ta för givet. Nedmonteringen av fria och oberoende medier går tyvärr oväntat fort på många platser runt om i världen men även här i Europa.
Vad gäller Joakim Medins fall måste regeringen intensifiera insatserna och omedelbart kräva hans frisläppande. Journalistik är inte ett brott, inte i något land.
Fru talman! Den fråga jag har ställt till kulturministern handlar i grunden om public services kommande tillståndsperiod. Det är en oenig public service-kommitté som lagt fram förslaget i sitt betänkande. Den primära orsaken till oenigheten är Tidöpartiernas förslag till budget, som kommer att innebära drastiska nedskärningar i programutbud och public services breda uppdrag. Det kan inte tolkas på något annat sätt när vi senast har haft public service-bolagen kommande till riksdagens kulturutskott för att redogöra för hur de ser på betänkandet och effekterna av den föreslagna budgeten för den kommande sändningstillståndsperioden.
Av betänkandet framgår, som kulturministern sa, att SVT ska sända i marknätet och finnas kvar under hela tillståndsperioden 2026–2033. Så behöver det vara eftersom SVT är en del av det svenska totalförsvaret. Men en månad före utgången av remisstiden på förslaget aviserade Tele 2 att man har för avsikt att lämna marknätet, vilket redan nu innebär att kostnaden kommer att öka med 19 miljoner för det här året. Från och med 2026 talar vi om kostnadsökningar med 155–160 miljoner, enligt Teracom. Dessa extraordinära marknätskostnader är något som Tidöpartierna inte har tagit höjd för i sitt förslag till public service-budget. Dessutom innebär de en rejäl kostnadsökning för inte minst SVT.
Det jag vill veta är hur regeringen tänker att marknätskostnaderna ska finansieras. Innebär detta ytterligare nedskärningar som väntar public service? Kommer kulturministern att lägga fram ett annat förslag, så att public service kan behålla sitt breda fortsatta arbete?
Anf. 3 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Villkoren för public service under nästa tillståndsperiod kommer ju att framgå av propositionen, som ska lämnas till riksdagen innan sommaren. Som jag nämnde i mitt svar baseras förslagen på den parlamentariska public service-kommitténs betänkande. Kommittén bedömde mycket riktigt att om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade kostnader för public service-företagen bör detta ses som en extraordinär kostnad som därför inte bör ingå i det medelsbeslut som avser tillståndsperioden.
Med detta sagt gör regeringen alltså en rad saker just nu när det kommer till att upprätthålla och stärka public services möjlighet att verka. Dels tar vi fram propositionen, som ska lämnas till riksdagen före sommaren. Dels har vi Distributionsutredningen, vars syfte är att just titta på hur marknätet används och hur kostnaderna kring det ser ut.
Dessutom har vi stora och snabba tekniksprång att möta i en omvärld som rör sig i allt snabbare takt. Detta påverkar naturligtvis också omställningen för medieföretagen. Det handlar om deras behov men också om deras möjligheter att stanna kvar i vissa nät eller övergå till andra.
Allt detta sammantaget gör att det absolut finns skäl till att vi här och nu tar fram ett nytt sändningstillstånd för public service som kommer att gälla för åtta år. Men vi kommer också att fortsätta arbeta med frågorna om marknätet och marknätets framtid och kostnader, inte minst i den distributionsutredning som vi väntar svar från i slutet av september.
Anf. 4 Lawen Redar (S)
Fru talman! Tack, kulturministern, för svaret!
Kostnaderna för samhällets informations- och medieberedskap ökar nu väldigt drastiskt på grund av teknikutveckling och AI. Det är en massa frågeställningar som Sverige står inför – som alla demokratier står inför – i en tid av antagonistiska regimer som använder sig av informations- och medielandskapet för att dessvärre sprida desinformation eller osanningar. Det gör de för att kunna rikta insatserna för att polarisera en befolkning.
Jag tycker verkligen att regeringen tar höjd för den nya situationen och det nya säkerhetsläget i sin argumentation, men vad gäller den verklighet vi står inför bedömer jag att mediestödet behöver ses över när det gäller ökade resurser för dagstidningar och digitala tidningar. Men det handlar även om public service-kommitténs arbete. Slutresultatet innebar dessvärre att man inte kom överens på grund av budgeten. En kulturminister skulle, innan man lägger fram en proposition till riksdagen, kunna söka sig till oppositionen för att diskutera de frågor där man inte kom överens. En del handlar om det breda uppdraget. Det handlar om finansieringen. Det handlar om hur public service ska kunna arbeta i det nya landskapet som en del av det svenska totalförsvaret.
De frågor som vi framför allt inte kom överens om handlade om just budgeten för den kommande tillståndsperioden. Riksdagen kommer att fatta beslut i höst. Jag menar att det kanske kommer att vara riksdagens viktigaste mediepolitiska omröstning det kommande decenniet.
Att ha en fri och oberoende public service som sänder från hela Sverige, som kan finnas i informationslandskapet och som kan motverka desinformation genom att ha de verifieringsdeskar som man har – med tanke på den desinformation som kommer från Ryssland och andra stater och som är riktad mot Sverige – är oerhört viktigt.
Det gläder mig att kulturministern i dag bekräftar att de ökade kostnader som public service, inte minst SVT, kommer att ha när andra aktörer lämnar marknätet ska utgöra extraordinära kostnader. De ska inte ingå i det förslag till budget som ligger för public service. Det är ett nytt besked, som jag välkomnar. Det kulturministern alltså står här i kammaren och säger är att de ökade kostnader som kommer från och med 2026 – Teracom bedömer att det är 155–160 miljoner kronor – inte ska läggas på SVT i den befintliga budgeten, utan de ska tas vid sidan av. Är det rätt uppfattat?
Anf. 5 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Jag får nog börja med att förtydliga mig, om ledamoten har uppfattat mig som otydlig. Jag ska börja med att säga att det är varken min eller regeringens uppgift att fatta beslut om någonting som ska vara extraordinärt eller utöver. Det är trots allt den här församlingen, det vill säga riksdagen, som ska fatta de besluten.
Vi ser att den möjligheten finns i det förslag som kommittén har lämnat. Om bedömningen görs att det tillkommer extraordinära kostnader finns det alltså en möjlighet att ta det utöver den medelstilldelning som public service får via sändningstillståndet.
Men låt mig backa tillbaka till varför vi har den modell för budget som vi faktiskt har beslutat om när det gäller public service. Ytterst handlar det om att säkra public services oberoende. Det är därför som vi knyter medelstilldelningen till ett beslut, och det beslutet sker i samband med att vi ger sändningstillståndet. Det handlar om att politiken inte årligen ska ha synpunkter på budgeten för public service-bolagen och om att public service själv ska ha en långsiktighet i sitt arbete och veta sina förutsättningar långt i förväg.
Det har våra partier varit överens om. Alla kammarens partier har varit överens om att det är en ordning som vi ska måna om och vara rädda om, för den hänger ihop med public services oberoende.
Jag har stor förståelse för kommitténs bedömning när det kommer till de extraordinära utgifterna, som man menar kan tillkomma. Att regeringen endast fattar ett beslut om medelstilldelning, som gäller för hela tillståndsperioden, är i grunden centralt för oberoendet. Men med det sagt finns det en möjlighet för riksdagen att fatta beslut om en extra medelstilldelning. Det kräver en separat beredning.
I dagsläget finns det många osäkerhetsfaktorer som påverkar de kostnader som vi har att, så att säga, beräkna. Det handlar även om kostnaderna i framtiden för att kunna sända i marknätet. Det är också därför som regeringen inte bara har påbörjat arbetet med att ta fram propositionen för det nya sändningstillståndet utan också har tillsatt Distributionsutredningen.
Anf. 6 Lawen Redar (S)
Fru talman! Public services oberoende är avhängigt av en regering och en riksdag som betonar att oberoende medier ska finnas i allmänhetens tjänst.
Det handlar om en regering och en riksdag som vill värna den oberoende och sakliga informationsinhämtningen till den svenska befolkningen men som också ser att det finns ett stort samhälleligt värde i att ha en public service som inte enbart betonar nyhetsförmedling över hela landet och som har lokala redaktioner i hela landet. Det handlar om möjligheter till sändningar, även om det är kris eller eventuellt krig. Men det handlar också om att samla befolkningen under mycket svåra tider.
Det kan göras genom ett programutbud som är brett, som bidrar till folkbildning och som bidrar till sammanhållning. Det är väl det breda uppdraget som har gjort att Sverige har en världsunik public service, med ett brett stöd i befolkningen. Det är en regering och en riksdag som i många tidigare led har säkrat att det är på det här sättet som public service ska arbeta.
Tyvärr har man i de senaste årens politiska debatt i Sveriges riksdag angripit public service – man vill hävda att den inte upprätthåller sitt oberoende på grund av ideologiska motiv. På det sättet har man försvagat den debatt som borde vara saklig i denna kammare.
Det är också det som har gjort att vi ser en tendens till att man drastiskt vill skära ned i public service-bolagens ekonomi. Det handlar om det förslag som just nu finns. Vi hade en parlamentarisk kommitté som, om den hade jobbat traditionsenligt, hade kunnat landa i någon form av sammanhållande slutsatser. Men nu är detta faktiskt den första public service-kommittén på länge som är djupt oenig. Det är man på grund av den nedskärningsbudget som Tidöpartierna föreslår.
Jag är oroad över att vi kommer att se en public service som kommer att behöva skära ned. Det är det bolagen och remissinstanserna uttrycker när de yttrar sig över förslaget till betänkande.
Men jag har i dag fått besked om den här extra medelstilldelningen för marknätet. Därför är jag tacksam för den här interpellationsdebatten.
Anf. 7 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Lawen Redar för en intressant debatt!
Låt mig vara tydlig i den här debatten och i den här kammaren. Regeringen har sedan den första regeringsförklaringen varit tydlig och fastslagit vikten av en stark och oberoende public service, som har långsiktiga villkor och som kan bygga en verksamhet därifrån.
Inom kort kommer regeringen att lämna en proposition till riksdagen om villkoren för public service under nästa uppdragsperiod, 2026–2033.
Propositionen baseras på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén. Vi kommer utifrån det naturligtvis också att arbeta vidare med frågorna om marknätet och kostnaderna för marknätet. En viktig utgångspunkt för finansieringen av public service är att riksdagen fattar endast ett beslut om medelstilldelning som gäller för hela tillståndsperioden. Det är viktigt för public services oberoende, och det är viktigt för långsiktigheten.
Våra politiska partier kan vara oense om nivån på den medelstilldelningen, men låt mig återigen vara tydlig: Det förslag som kom från kommittén och som vi har att ta ställning till i framtagande av proposition är alltså inte en neddragning, utan det är en uppräkning av medlen till public service som kommer att innebära att public service kommer att få över 80 miljarder kronor på de åtta år som sändningstillståndet ska utfärdas för.
Det är förslaget i betänkandet, det förslag som vi arbetar utifrån för att ta fram en proposition. En viktig utgångspunkt är som sagt långsiktigheten. Det kräver oberoendet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.