Möjlighet för elever i anpassad grundskola att läsa enligt grundskolans kursplaner
Interpellation 2024/25:572 av Mats Wiking (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-30
- Överlämnad
- 2025-03-31
- Anmäld
- 2025-04-01
- Sista svarsdatum
- 2025-04-22
- Svarsdatum
- 2025-04-28
- Besvarad
- 2025-04-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Likvärdighet och höga förväntningar på alla elever är bärande principer i det svenska skolsystemet – det gäller självklart också för elever i den anpassade grundskolan.
Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2023/24 är drygt 16 000 elever mottagna i anpassad grundskola. Det motsvarar cirka 1,4 procent av alla elever. Av dessa är 9,6 procent integrerade i grundskoleklasser – det vill säga att de får sin undervisning inom ramen för grundskolan.
Men hur många av dessa elever som faktiskt läser enligt grundskolans kursplaner i vissa ämnen vet vi inte. Den statistiken finns inte tillgänglig, vilket gör det svårt att få en tydlig bild av hur möjligheten att läsa enligt grundskolans läroplan faktiskt används i praktiken.
Detta är en viktig fråga. Alla elever har rätt att bli sedda för sina förmågor, inte bara sina svårigheter. Därför behöver vi säkerställa att den som har förutsättningar att läsa enligt grundskolans mål också får möjlighet att göra det – oavsett skolform.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lotta Edholm:
1. Har statsrådet och regeringen någon bild av hur många elever som är inskrivna i anpassad grundskola som faktiskt läser enligt grundskolans kursplan i ett eller flera ämnen?
2. Vilka initiativ avser statsrådet och regeringen att ta för att säkerställa att elever i anpassad grundskola som har möjlighet också får tillgång till undervisning enligt grundskolans läroplan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:572
Webb-tv: Möjlighet för elever i anpassad grundskola att läsa enligt grundskolans kursplaner
Dokument från debatten
- Måndag den 28 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:106
- Protokoll 2024/25:106 Måndagen den 28 aprilProtokoll 2024/25:106 Svar på interpellation 2024/25:572 om möjlighet för elever i anpassad grundskola att läsa enligt grundskolans kursplaner
Protokoll från debatten
Anf. 21 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Mats Wiking har frågat mig om jag och regeringen har någon bild av hur många elever som är inskrivna i anpassad grundskola som faktiskt läser enligt grundskolans kursplan i ett eller flera ämnen. Mats Wiking har också frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att säkerställa att elever i anpassad grundskola som har möjlighet också får tillgång till undervisning enligt grundskolans läroplan.
Inledningsvis vill jag understryka att utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Det innebär att alla barn och elever ska ha tillgång till en verksamhet med hög kvalitet så att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet de bor och vilken förskola eller skola de går i.
Barn som har en intellektuell funktionsnedsättning och därför inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan ska tas emot i anpassad grundskola. En elev i anpassad grundskola kan få sin utbildning inom grundskolan som så kallad integrerad elev. För att en elev ska få läsa integrerat måste de huvudmän som berörs vara överens om det, och elevens vårdnadshavare måste medge det. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Utbildningen i anpassade grundskolan kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får vidare besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningen (7 kap. 5 och 9 §§ och 11 kap. 5 § skollagen (2010:800)). Elever kan alltså läsa ett eller flera ämnen efter grundskolans kursplaner om skolans rektor bedömer att eleven skulle klara det.
Läsåret 2023/24 var det första då Skolverket samlade in information om undervisningsformer i den anpassade grundskolan. Av Skolverkets rapport Elever i anpassade grundskolan – läsåret 2023/24 framgår, precis som interpellanten skrivit, att drygt 16 000 elever var mottagna i anpassade grundskolan under detta läsår. Av de drygt 14 500 elever som är mottagna i anpassade grundskolan och som inte är integrerade i grundskolan läser 4,1 procent också ämnen enligt grundskolans kursplan. Av Skolverkets statistik för anpassade grundskolan för läsåret 2024/25 framgår att 17 216 elever är mottagna i anpassade grundskolan, varav 724 elever är integrerade i grundskolan och läser enligt grundskolans kursplan. Mer statistik finns att ta del av på Skolverkets webbplats, om Mats Wiking vill fördjupa sig ytterligare i dessa intressanta fakta.
Vad jag kan konstatera är att nuvarande regelverk ger eleverna i anpassade grundskolan möjligheter till integrering, inklusive tillgång till undervisning enligt grundskolans kursplan. Varje elev har rätt till utbildning av hög kvalitet som möter elevens behov så att han eller hon utvecklas så långt som möjligt.
Anf. 22 Mats Wiking (S)
Herr talman! Vi säger ofta att den svenska skolan ska präglas av likvärdighet och höga förväntningar på alla elever. Det är en fin formulering och en grundläggande princip i våra läroplaner. Men det räcker inte att det står där om det inte märks i verkligheten.
Herr talman! Jag vill i dag rikta ljuset mot en grupp barn som ofta osynliggörs, nämligen elever i anpassad grundskola. Det handlar om barn som har en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada. Men det handlar också om barn med kapacitet, motivation och framtidsdrömmar som tyvärr inte alltid får det stöd de behöver för att nå så långt de skulle kunna.
Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2024/25, som ministern tog upp, är drygt 17 200 elever inskrivna i anpassad grundskola. Av dem går cirka 9 procent integrerade i en grundskoleklass. Men tyvärr finns det många exempel på elever i anpassad skola som skulle ha kunnat läsa mer enligt grundskolans läroplan.
Herr talman! Jag vill ge ett exempel här. Jag vill berätta om Kalle, en kille som jag träffade helt nyligen när jag var ute på skolbesök.
Kalle gick i grundskolan fram till årskurs 3. Då blev han inskriven i anpassad grundskola. Han har en lättare intellektuell funktionsnedsättning – men han har också en vilja att lära, ett driv och ett mål. Han vill bli VVS-tekniker. Han vet vad han vill. Han är elva år och har redan en plan.
Men det är inte han som brister – det är skolan. Rektorn säger att man inte har möjlighet att låta honom läsa fler ämnen enligt grundskolans läroplan. Det saknas resurser, kompetens och tid. Kalle sitter där i en klass där han inte känner sig hemma, där han inte utmanas, och han börjar tappa modet. Hans dröm raseras, inte på grund av honom själv utan på grund av systemet.
Jag undrar, herr talman: Hur många barn har det som Kalle? Hur många är det som skulle kunna läsa men inte får?
Jag har själv pratat med både lärare, föräldrar och rektorer. En sak blir snabbt tydlig: Möjligheterna att vara inskriven i anpassad skola och få undervisning enligt grundskolans läroplan är ojämna, ojämlika och ibland obefintliga. I vissa skolor finns en samverkan mellan anpassad grundskola och vanlig grundskola, där man ser barnens styrkor när man utmanar eleverna på rätt nivå.
Herr talman! På andra håll säger rektorer öppet att man saknar personal, kompetens eller resurser för att ge den typen av undervisning, trots att viljan finns hos både elever och föräldrar.
Jag vill fråga skolministern: Ska vi verkligen ha det så här? Ska barns framtidsdrömmar bero på kommunbudgetar och tillgång till speciallärare?
Anf. 23 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Vi vet ju att likvärdigheten brister i svensk skola. Det gäller både elever som går i den vanliga grundskolan och elever som går i anpassad skola – det som tidigare hette särskola. Det är såklart otroligt viktigt att vi har en skola som möter eleverna där de är, oavsett vilken skolform de går i. Det är också ett problem att vi sannolikt har mängder av elever i den vanliga grundskolan som borde gå i anpassad grundskola; deras föräldrar har vägrat en utredning.
Det viktiga när man gör den här typen av bedömningar är ju att man ser detta ur den enskilda elevens perspektiv. Det vanliga är att elever går lågstadiet i den vanliga grundskolan och sedan går över till den anpassade grundskolan när kraven höjs i mellanstadiet och det inte längre fungerar.
Jag tycker att det är viktigt med en likvärdig skola och att bedömningarna görs professionellt och inte genom en bedömning av huruvida man har resurser eller inte. Det är också viktigt att komma ihåg att resurserna till elever som går i anpassad grundskola generellt sett är mycket högre än resurserna till den vanliga grundskolan.
Anf. 24 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag tackar skolministern för svaret. Likvärdigheten är givetvis oerhört viktig, och vi pratar om att det brister i alla skolformer. Då handlar det om vilket ansvar vi som sysslar med rikspolitiken kan ta – och särskilt regeringen.
Jag vill gå vidare med något som för mig är helt grundläggande. Ett jämlikt skolsystem kräver att vi faktiskt ser varje elev och tror på elevens förmåga. Som vi pratade om finns möjligheten på papperet. Elever i anpassad grundskola ska kunna läsa enligt grundskolans läroplan. Men detta är en möjlighet som ofta inte blir verklighet.
Varför är det så? Jo, för att det helt enkelt är för svårt att få till. Ute i verksamheterna säger man att det är för att stödet saknas, och föräldrar och elever säger att det är olika beroende på var du bor. Det finns i dag kommuner som inte har någon egen anpassad grundskola. I de fallen tvingas elever pendla långt eller flytta. Det är inte en trygg skolgång. Det är inte likvärdigt.
Samtidigt visar rapporter från kommuner som till exempel Uppsala, som ligger nära Stockholm, att det faktiskt går. Där har man sett en ökning av antalet elever i anpassad skola som läser hela ämnesområden inom grundskolans kursplaner – och det med goda resultat. Men detta kräver vilja, resurser och rätt kompetens ute i verksamheterna.
När jag pratar med rektorer på skolor där det fungerar säger de samma sak, nämligen att det handlar om skolans kultur och om samverkan. Skolor där anpassad och vanlig grundskola delar lokaler, personal och kompetens får ofta bättre resultat. Där ser man elevernas kapacitet – inte deras begränsningar. Tyvärr är det dock fortfarande så att många barns skolgång avgörs av vilken kommun de bor i, vilken rektor de har och hur mycket deras föräldrar orkar kämpa. Detta är ett system där lokala beslut är livsavgörande.
Jag uppfattar inte riktigt att många elever som skulle gå i anpassad skola går i den vanliga grundskolan. Här är det i stället elever och föräldrar som slåss för att eleven ska få en fullgod utbildning för att kunna läsa vidare på gymnasiet. Så är det till exempel för Kalle, som jag pratade om. Det finns definitivt en grupp elever ute i våra anpassade skolor som skulle kunna läsa fler ämnen. Det uttrycker i alla fall de skolor jag har träffat. Skolministern kanske har en annan uppfattning.
Vad gör regeringen konkret för att de elever som går i anpassad skola och som skulle kunna läsa enligt grundskolans läroplan verkligen ges möjlighet till det? Vad tänker ministern göra åt detta?
Anf. 25 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Tack, ledamoten, för fortsatta frågeställningar kring detta!
Det viktiga är att det i dag finns ett bra regelverk kring detta. Det finns ingen rättighet att gå i grundskolan om man är mottagen i den anpassade grundskolan. Jag tycker att det är bra. Jag tror att det är otroligt bra att det här görs utifrån en professionell bedömning, men i det ligger naturligtvis resursfrågan. Det handlar inte bara om reda pengar utan också om huruvida man har kompetens och möjlighet att göra detta över huvud taget.
Jag tycker att Mats Wiking pekar på en viktig del i detta, nämligen att det är lättare att elever integreras i den vanliga grundskolan på skolor som har både anpassad grundskola och vanlig grundskola än om man har det separat. Det är klart att det också är lättare i större kommuner. Men det Mats Wiking pekar på är ju egentligen att det finns en bristande likvärdighet.
För ett antal år sedan såg vi rapporter där man kunde se att det var otroligt stora skillnader i hur kommunerna bedömde elevernas rätt att gå i det som då hette särskolan. När man jämförde kommunerna såg man att det var enorma skillnader i hur många elever – eller hur stor andel av eleverna – som gick i dåvarande särskolan.
Min bild är att det har skett en väldigt stor uppstramning i detta efter de larmrapporter som kom för ett tiotal år sedan. Nu vet man att de elever som går i anpassad grundskola i huvudsak också tillhör den delen av befolkningen.
Sedan ska man utifrån det göra en bedömning av om eleven ändå kan gå i grundskolan – om man till exempel kan gå enstaka ämnen. Det är viktigt att den bedömningen inte görs politiskt eller utifrån vilka resurser man har utan utifrån en professionell bedömning.
Anf. 26 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag måste säga att jag fortfarande är bekymrad över denna grupp, för det är elever som är ganska svaga när det gäller att kunna uttrycka sig själva. De elever jag träffat i olika kommuner går i högstadiet. De läser ett antal ämnen, men de skulle behöva läsa fler ämnen och kunna ha fler alternativ när de ska in på gymnasiet. De är nu väldigt begränsade.
Vi pratade om att alla behövs ute i arbetslivet och att man ska kunna ta del av ett vanligt Svenssonliv, så att säga. Eleverna och föräldrarna uttrycker att det finns en fara att eleverna ska hamna i kläm och inte komma ut i yrkeslivet. När det gäller hur man ska komma vidare till gymnasiet tänker jag att regeringen har ett stort ansvar för att vi inte tappar bort de elever som skulle kunna ha förutsättningar att klara grundskolan.
Sedan är det säkert så, som skolministern sa, att kompetensen bland personal ute i skolor har blivit bättre när det gäller att avgöra vilka som ska gå i anpassad skola och inte. Men många lärare uttrycker ändå att man skulle kunna undervisa mer enligt grundskolans läroplan om man hade resurser. Det handlar inte bara om tekniska resurser som speciallärare utan framför allt om ekonomiska resurser. Vi ser också tydligt att det är goda resultat i de skolor där man har integrerade lokaler, som vi pratade om, och där kompetensen finns.
Jag tänker ändå att det är ett stort ansvar för regeringen att ta när det gäller hur utvecklingen ska ske inom anpassad skola den närmaste tiden.
Vad har skolministern för visioner för den anpassade skolan framöver?
Anf. 27 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag tycker att de här frågorna är väldigt viktiga, och jag vill verkligen tacka Mats Wiking för att han väcker dem!
Jag tror att det är viktigt att se till varje individuell elev och den elevens förutsättningar. Det gäller både elever som är inskrivna i anpassad grundskola och elever som går i grundskolan – och som kanske borde gå i anpassad grundskola – men vars föräldrar vägrar en utredning. Båda delarna innebär stora problem.
Jag tycker att det är viktigt att det är professionen som avgör vad som är bäst utifrån elevens perspektiv, inte med hänsyn till om man har resurser eller inte. Jag kan bara konstatera att den anpassade grundskolan i de flesta kommuner är dyrare per elev än den vanliga grundskolan. Oftast är det nog alltså inte ekonomi som avgör detta utan till exempel om man har kapacitet i form av väl utbildade speciallärare, till exempel.
Jag tycker att den rapport som nu publicerats är ett viktigt steg i att få en ordentlig bild av hur det verkligen ser ut och se om man kan agera utifrån det. Min bild är ändå att det måste göras en professionell bedömning av detta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.