Polisstationen i Hallstavik och den lokala polisnärvaron
Interpellation 2024/25:560 av Mathias Tegnér (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-25
- Överlämnad
- 2025-03-26
- Anmäld
- 2025-03-27
- Svarsdatum
- 2025-04-04
- Besvarad
- 2025-04-04
- Sista svarsdatum
- 2025-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Enligt ett inriktningsbeslut kommer polisstationen i Hallstavik att läggas ned redan i höst. Detta beslut är mycket olyckligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för tryggheten i området. Det väcker också bredare frågor om den statliga närvaron och tillgången till samhällsservice i mindre orter runt om i landet.
Att känna trygghet i sin vardag är en grundläggande rättighet för alla medborgare. Möjligheten att lita på att polis, ambulans och brandkår finns tillgängliga när de behövs är en del av det sociala kitt som håller vårt samhälle samman. I många delar av Sverige har offentlig service successivt koncentrerats till större städer, vilket har lett till att invånare i mindre orter och på landsbygden ofta hänvisas till avsevärt längre avstånd för att kunna få kontakt med myndigheter. Polisen är ett tydligt exempel på denna utveckling.
Redan i dag saknas i praktiken en kontinuerlig och tillräcklig polisnärvaro i många av landets mindre orter. Konsekvensen har blivit att kommuner i allt högre grad anställer ordningsvakter i försök att kompensera för bristen på poliser och för att upprätthålla ordning och trygghet på lokal nivå. Detta är dock en lösning som varken är långsiktigt hållbar eller en fullgod ersättning för en närvarande polis.
Vi socialdemokrater har under det senaste decenniet drivit på för fler poliser i hela landet, eftersom vi vet att en stark och närvarande polis är en avgörande faktor i kampen mot brottslighet och för att öka tryggheten. Under vår tid i regering nästan fördubblades polisens budget, och målet om 10 000 fler anställda till 2024 ledde till att Sverige nu har fler poliser än någonsin tidigare. Men det räcker inte. För att Polismyndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt måste tillväxten fortsätta. Socialdemokraterna har därför satt ett nytt mål: År 2032 vill vi att Polismyndigheten har 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser.
För att kunna både klara upp brott och arbeta brottsförebyggande krävs en långsiktig och kontinuerlig närvaro i hela landet. Polisens närvaro kan inte begränsas till storstäder och större tätorter – den måste stärkas även i mindre orter som Hallstavik. En ökad lokal polisnärvaro är avgörande för att polisen ska kunna arbeta proaktivt, identifiera problemområden och skapa relationer med invånarna. Lokal kännedom och starka kontakter med samhället är ofta helt avgörande för att brott ska kunna förebyggas och klaras upp.
Att lägga ned polisstationen i Hallstavik går helt emot dessa ambitioner. Det kommer att leda till längre utryckningstider, sämre möjligheter att anmäla brott och ge information på plats samt en minskad känsla av trygghet bland invånarna. En nedläggning är ett beslut i helt fel riktning och riskerar att förvärra de problem vi redan ser med bristande polisnärvaro i många delar av landet.
I en skriftlig fråga till justitieministern i februari 2025 påtalade jag hur beklaglig nedläggningen av polisstationen i Hallstavik är. I svaret framhålls att ”rikspolischefen har fått ett tydligt förändringsuppdrag av regeringen. En central del i detta handlar om att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. Den inriktningen ligger fast.”
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Avser ministern att vidta några generella åtgärder för att rädda polisstationen i Hallstavik?
- Menar ministern att nedläggningen av polisstationen i Hallstavik ligger i linje med principen att ”återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis”?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2024/25:560
Webb-tv: Polisstationen i Hallstavik och den lokala polisnärvaron
Dokument från debatten
- Fredag den 4 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:96
- Protokoll 2024/25:96 Fredagen den 4 aprilProtokoll 2024/25:96 Svar på interpellation 2024/25:560 om polisstationen i Hallstavik och den lokala polisnärvaron
Protokoll från debatten
Anf. 56 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att rädda polisstationen i Hallstavik och om jag menar att nedläggningen av polisstationen i Hallstavik ligger i linje med principen att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis.
Låt mig börja med den andra frågan. För regeringen är en ökad lokal polisnärvaro en prioriterad fråga. Ett uttryck för det är att rikspolischefen har fått ett tydligt förändringsuppdrag att säkerställa en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. Regeringen arbetar också målmedvetet för att nå målet att polistätheten i Sverige ska motsvara genomsnittet i EU.
För att möjliggöra den fortsatta polistillväxten och stärka polisaspiranternas villkor har Polismyndigheten i budgeten för 2025 tillförts drygt 1 miljard kronor. För att få fler att söka till och genomföra polisutbildningen har vi i årets budget även aviserat att vi avser att lämna förslag om att de som studerar vid polisutbildningen från hösten 2024 eller senare under vissa förutsättningar och villkor ska få sina studielån avskrivna eller återbetalda. I förra veckan fick en utredare i uppdrag att närmare precisera på vilket sätt detta ska ske.
I regleringsbrevet för 2024 angav regeringen ett nytt mål för Polismyndigheten: att öka den lokala närvaron i hela landet. Detta följer vi nu upp genom ett särskilt återrapporteringskrav.
Polisiär närvaro i hela landet handlar också om att polisen ska tillhandhålla en god service till medborgarna och vara tillgänglig på telefon och digitalt. Vi vet att svarstiderna vid polisens kontaktcenter tidigare har varit så där, och vi har satt fokus på det. Nu kan jag konstatera i Polismyndighetens årsredovisning att svarstiderna förbättrades avsevärt under förra året. Myndigheten har också förbättrat sin webbplats, där anmälan om brott eller lämnande av tips kan göras digitalt. Vi har också ålagt Polismyndigheten att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra service och tillgänglighet för medborgarna.
Beslut som rör lokalisering och bemanning på enskilda orter fattas av Polismyndigheten. Myndigheten har bättre förutsättningar än regeringen att bedöma var polisstationer ska finnas och hur service och tillgänglighet ska kunna tillhandahållas på bästa sätt.
Regeringens satsningar på en fortsatt polistillväxt förväntas ge fler uniformerade poliser i yttre tjänst. Tillsammans med en tydlig styrning mot den lokala nivån och den lokala problembilden väntas Polismyndigheten fortsätta att öka polisnärvaron i hela landet, och vi fortsätter med vår styrning av myndigheten i denna riktning.
Anf. 57 Mathias Tegnér (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.
Varje svensk har rätt att känna sig trygg. Jag tror att de flesta både här i kammaren och i hela vårt land skriver under på att trygghet är en odiskutabel rättighet. Att känna trygghet i sin vardag är helt fundamentalt. Att kunna lita på att polis, ambulans och brandkår finns tillgängliga när de behövs är en del av det sociala kitt som håller ihop samhället. I många delar av Sverige, också i Stockholms län, har offentlig service koncentrerats till tätorter, stadskärnor och större centralorter. Polisnärvaron är ett tydligt exempel på denna utveckling. Ett annat exempel är regeringens nu beslutade nedläggning av servicekontoren.
Bakgrunden till min interpellation är det faktum att enligt ett inriktningsbeslut kommer polisstationen i Hallstavik att läggas ned. Detta beslut är mycket olyckligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för tryggheten i området. Det väcker också en större fråga om statlig närvaro och tillgång till samhällsservice i hela landet.
Justitieministern talar fint om att en ökad lokal polisnärvaro är en prioriterad fråga. Att rikspolischefen har fått ett uppdrag för att skapa och säkerställa en lokalt synlig och trygghetsskapande polis är förstås positivt. Men när vi kommer till pudelns kärna, alltså polisstationen i Hallstavik, hör jag inget som indikerar att justitieministern avser att göra något. Då är det Polismyndigheten som avgör. Sanningen är dock den att Polismyndigheten är ansvarig inför regeringen. Det är på justitieminister Strömmers vaktskift som polisstationen riskerar att läggas ned.
Jag tycker att medborgarna förtjänar att veta: Är den lokala polisnärvaron på riktigt viktig för justitieministern? Om ministern vidhåller att den lokala polisnärvaron är viktig, vad avser han då att göra för att stoppa nedläggningen av polisstationen i Hallstavik? Om ministern inte avser att göra något framstår ju pratet om lokal närvaro som bara just prat. Jag frågar därför: Blir polisstationen i Hallstavik kvar eller inte?
Anf. 58 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag har stor förståelse för att medborgarna i Hallstavik tycker att detta är en väldigt viktig fråga. Utöver de konkreta konsekvenser som följer på ett sådant här beslut kan det säkert också väcka frågan om man ska tro på talet om en lokalt synlig och närvarande polis. Jag har också stor respekt för att lokalt förtroendevalda som företräder sina väljare lyfter upp dessa frågor här i kammaren.
Jag tror dock att det är bra om man också riktar frågorna till dem som faktiskt kan fatta beslut om dem. Givetvis kan ingen justitieminister, oavsett partitillhörighet, fatta beslut om var exakt Polismyndigheten ska förlägga sina receptioner eller polisstationer. Det ligger i sakens natur att det är myndigheten som fattar dessa beslut. Det hindrar dock inte att frågan och debatten är berättigad, men den som de facto har möjlighet att påverka beslutet är chefen för polisregion Stockholm och chefen för det aktuella lokalpolisområdet.
Jag tror att det långsiktigt är bättre att vi har denna ordning. Regeringen skapar förutsättningar ekonomiskt och på andra sätt för en fortsatt tillväxt som också, helst till hundra procent, kommer ut i kapillärerna nära medborgarna. Men vid någon tidpunkt måste ansvaret för hur detta ska organiseras läggas över på den ansvariga myndigheten. Det gäller också polisstationen i Hallstavik.
Med detta sagt tycker jag dock att medborgarna i Hallstavik ställer berättigade frågor och har rätt att förvänta sig raka och substantiella svar av dem som äger detta beslut.
För regeringen är det utomordentligt viktigt att säkerställa att det finns långsiktiga ekonomiska och andra förutsättningar som möjliggör en ordentlig tillväxt av poliser och en närvaro av synlig och trygghetsskapande polis över hela landet, inklusive Hallstavik. Men det är Polismyndigheten som slutligen måste avgöra hur man disponerar dessa resurser.
Anf. 59 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret!
Jag inser förstås att det är ett antal beslut som rör Polismyndigheten som också hanteras av just Polismyndigheten, men vi vet likafullt att det ytterst är regeringen och justitieministern som ansvarar för denna myndighet.
Det är klart att jag som socialdemokratisk riksdagsledamot, som har befunnit mig här i alla fall under det senaste decenniet, vet att den socialdemokratiska regeringen – förvisso i enighet – var med och lade om och byggde ut Polismyndigheten, vilket har inneburit fler polisanställda och fler poliser.
Likafullt menar jag att det är regeringens och justitieministerns ansvar att skapa förutsättningar för Polismyndigheten att se till att det blir fler polisstationer och inte färre, om man tycker att det är viktigt med lokal polisnärvaro också här i Stockholms län. Mig veterligen finns det inga planer på att öppna andra polisstationer i Stockholms län. Justitieministern får gärna rätta mig om jag har fel – ingen skulle bli gladare än jag. Effekterna av det här blir ju att det under justitieminister Strömmers vaktskift kommer att bli färre polisstationer i den region som vi befinner oss i och i den region som jag kommer från.
Frågan om vad som har hänt historiskt vill jag inte kasta mig in i. Slaget om verkligheten är något som politiker som arbetar med justitiepolitik är väldigt duktiga på att ägna sig åt. En sak känner jag mig ändå säker på: Nedlagda polisstationer är dåligt, och jag beklagar om polisstationen i Hallstavik läggs ned.
Det har skrivits otaliga artiklar om mängdbrott, och om den lokala polisnärvaron minskar finns det en risk att hanteringen av mängdbrott blir sämre. I det län som vi befinner oss i, från Norrtälje i norr, där Hallstaviks polisstation nu ska läggas ned, till Nykvarn i söder, vet vi att mängdbrott skrivs av. Det har vi läst otaliga artiklar om.
Vi vet att Polismyndigheten, trots ökade resurser, har misslyckats med att tillföra lokala polisområden nödvändiga resurser för att lösa mängdbrotten. Vi vet också att mängdbrotten – stöld, skadegörelse och bedrägerier – utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Det är klart att kombinationen av nedlagda polisstationer och bilden att mängdbrott bara avskrivs riskerar att minska det stöd och den trygghet som folk känner.
Jag inser att den här debatten inte ska handla om mängdbrott, men det finns en större bild. Många uppfattar att staten drar sig tillbaka – polisstationer läggs ned, de statliga servicecentren försvinner och Polismyndigheten väljer att lägga ned ett stort antal mängdbrott. Då blir frågan: Hur kan den lokala polisnärvaron bli bättre när det blir färre polisstationer i Stockholms län?
Anf. 60 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Till att börja med tycker jag att det är väldigt relevant att tala om mängdbrottslighet och medborgarnära brottslighet. Det är en viktig del i det förändringsuppdrag som vi har gett den nya rikspolischefen.
Det görs nu en förflyttning när det gäller gängkriminaliteten. Till exempel har brottsuppklaringen gått upp från 15–17 procent 2022 till över 70 procent i dag. Motsvarande förflyttning måste ske i all brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen och som inte är gängrelaterad. Det är allt från mäns våld mot kvinnor till stölder, misshandel och tillgreppsbrott i butiker och vad det nu kan vara.
Vi vet att den lokala närvaron är helt avgörande. Polisen ska vara synlig och trygghetsskapande i det offentliga rummet men också ha en utredningsverksamhet som är lokalt förankrad och där man på ett helt annat sätt än hittills kan ta itu med den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen.
Jag tycker därför att det är mycket relevant att Mathias Tegnér lyfter upp den här aspekten. Det är nämligen en helt avgörande del av det som jag tycker motiverar att vi investerar så mycket av skattebetalarnas pengar i tillväxten, som måste ske lokalt, nära medborgarna. Därför tycker jag att den grundläggande frågeställningen är berättigad, och jag håller med om analysen fullt ut.
Vad gäller Stockholm är det, som vi talade om i en tidigare interpellationsdebatt i dag, en realitet att de senaste årens tillväxt inom polisen inte har kommit stockholmarna till del. Under åren 2015–2023 stannade tillväxten vid 14 poliser. Det kan jag säga är väldigt bekymmersamt sett ur medborgarnas synvinkel, i Hallstavik och på andra håll i Stockholmsregionen.
Jag är glad att vi nu investerar mycket i tillväxt, också tillväxt som kommer stockholmarna till del. Vi hade under förra året en tillväxt på 119 nya poliser, vilket var 85 procent mer än den totala tillväxten under de nio föregående åren. Det är ett sätt att från regeringens sida bidra till att det blir bättre förutsättningar att skapa trygghet för medborgarna runt om i Stockholms län.
Sedan är det ytterst så att Polismyndigheten lokalt måste avgöra hur de ska disponera sin resurs. Jag underkänner inte en enda av de frågor som Mathias Tegnér har lyft upp här i dag, säkerligen som ombud för sina väljare och medborgarna i Hallstavik, men det är polisen lokalt som måste svara på hur man väljer att disponera den ökade personalresurs som nu blir en konsekvens av att kurvorna i det avseendet äntligen har vänt.
Anf. 61 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret!
Bara som en randanmärkning: Jag är inte boende i Hallstavik utan i Tyresö. Där saknas för övrigt också en polisstation – en fråga som jag har drivit i åtminstone fem år. Däremot är vårt län stort och vår valkrets likaså, och jag brinner för fler poliser och fler polisstationer i hela vårt län. Som sagt skulle det behövas en polisstation även i Tyresö kommun.
Jag är glad att vi är eniga om verkligheten. På tal om historien tror jag att det var justitieministern själv som pratade om att det var en Atlantångare som skulle vändas. Jag skulle säga att den gamla regeringen lade om, byggde ut och såg till att det kom fler poliser. Jag är glad att regeringen fortsätter på den linjen. Jag tror att det behövs mer samförstånd i de här frågorna snarare än politisk retorik.
Med det sagt är statsrådet Strömmer en god retoriker, inte tu tal om den saken, men jag vill ändå komma tillbaka till det faktum att en spade fortfarande är en spade och att kejsaren fortfarande är naken. Den lokala polisnärvaron minskar och polisstationerna i Stockholms län blir färre, inte fler.
Jag hoppas att den här debatten, ihop med andra debatter, kan leda till att nedläggningen av polisstationen i Hallstavik stoppas. För det behövs fler polisstationer, inte färre, i hela vårt land men också här i Stockholms län.
Anf. 62 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för möjligheten att få diskutera denna viktiga fråga här i dag!
Det gläder mig mycket att höra om den allmännyttiga ansatsen i uppdraget som riksdagsledamot för hela Stockholms län men också som Tyresöbo, stående på Hallstavikbornas sida. Det tycker jag är tjusigt.
Jag tycker att alla de frågor som lyfts upp här – att den tillväxt av poliser som äntligen sker även i Stockholm ska komma alla, också Hallstavik, till del – är mycket berättigade. Jag vill bara säga att jag är väldigt glad under mitt vaktskift, trots att vi vet att den tillväxt som har skett inom svensk polis under senare år över huvud taget inte har kommit stockholmarna till del. Det är en realitet.
Jag behöver inte heller tjafsa om historien. Men det är en realitet att veta varifrån vi kommer. Under det senaste året har vi sett en 85-procentig ökning av antalet poliser i Stockholm, vilket kan jämföras med 14 poliser under hela perioden 2015–2023. Det kommer att ge andra förutsättningar för ökad polisiär närvaro både ute på gator och torg nära medborgarna och i den digitala miljön, där vi vet att våra ungdomar finns i väldigt hög grad, oavsett om man bor i Stockholms stad, som jag själv, eller i Tyresö eller Hallstavik.
Inte minst är detta betydelsefullt på utredningssidan. Där är det otroligt viktigt att polisen nu gör samma resa som gjorts när det gäller gängkriminaliteten, där det har varit en fantastisk progression för utredningsresultaten. Det är viktigt att den erfarenheten nu förs över till det lokala sammanhanget så att de brott som drabbar medborgarna i Hallstavik, Tyresö och Stockholms stad kan tas på samma allvar och mötas med samma effektiva insatser som den grova organiserade brottsligheten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

