Stöd till muslimska föreningar och trossamfund
Interpellation 2024/25:529 av Vasiliki Tsouplaki (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-14
- Överlämnad
- 2025-03-17
- Anmäld
- 2025-03-18
- Svarsdatum
- 2025-03-28
- Besvarad
- 2025-03-28
- Sista svarsdatum
- 2025-04-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
I förra veckan inleddes ramadan, fastemånaden för många av de personer i Sverige som har muslimsk nationell eller kulturell bakgrund. SVT rapporterar från moskén i Örebro om extra säkerhetsåtgärder, och representanter från församlingen berättar att medlemmar med trauman från tidigare är särskilt oroade efter massmordet i februari. Känslan av otrygghet, utsatthet och upplevelser av rasism var en del av svenska muslimers vardag även tidigare, med koranbränningar, sabotage av bönerum på universitet och ett stort antal attacker mot moskéer landet runt.
Sju av tio kristdemokratiska väljare har en negativ attityd till islam. I hela befolkningen har 57 procent en negativ syn på islam – den högsta noteringen sedan SOM-institutets första mätning 2005. Det är mycket troligt att den negativa synen på islam också kan spilla över på landets muslimer. Varje år anmäls ett stort antal hatbrott med rasistiskt eller islamofobiskt motiv.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, och dessa visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser, på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor, skriver Brå.
Tyvärr har flera regeringsföreträdare och representanter för regeringsunderlaget gjort uttalanden som pekar ut muslimer och människor med utomeuropeisk bakgrund och kultur som ansvariga för samhällsproblem. Många av landets invånare oroas över att den typen av utpekanden normaliserar islamofobi och sänker trösklarna för hat och hot. Det har tyvärr aktualiserats utifrån det fruktansvärda massmordet i Örebro.
När en minoritetsgrupp är utsatt på detta sätt blir det än mer viktigt att hitta en gemenskap och en trygg plats. En förening, en studiegrupp eller en församling kan utgöra en sådan gemenskap och erbjuda en trygg mötesplats.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till socialminister Jakob Forssmed:
- Hur avser ministern att garantera att muslimer kan organisera sig fritt utan att riskera stigmatisering eller misstänkliggörande?
- Vad ämnar ministern göra för att stärka säkerheten och öka tryggheten runt moskéer?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:529
Webb-tv: Stöd till muslimska föreningar och trossamfund
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:92 Fredagen den 28 marsProtokoll 2024/25:92 Svar på interpellation 2024/25:529 om stöd till muslimska föreningar och trossamfund
Protokoll från debatten
Anf. 15 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Vasiliki Tsouplaki har frågat mig hur jag avser att garantera att muslimer kan organisera sig fritt utan att riskera stigmatisering eller misstänkliggörande och vad jag ämnar göra för att stärka säkerheten och öka tryggheten runt moskéer.
Låt mig slå fast att både föreningsfriheten och religionsfriheten utgör en del av de grundläggande fri- och rättigheterna i Sverige. Regeringens utgångspunkt är att trossamfunden har en viktig roll för sina medlemmar och genom det arbete de bedriver också för samhället i stort. De bidrar också till att hålla det demokratiska samtalet levande. Rätten att utöva sin tro öppet, fullt ut och tillsammans med trosfränder är central i vårt samhälle.
Det finns, som interpellanten lyfter fram, problem med att hat och hot riktas mot personer som uttrycker sin religiösa eller kulturella tillhörighet. Därför presenterade regeringen i december 2024 en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Den nya handlingsplanen är en kraftsamling i arbetet med att bekämpa rasism i stort men också för att med olika åtgärder synliggöra och motverka specifika former av rasism, däribland antimuslimsk rasism. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsen, välfärd och arbetsliv.
När det gäller säkerheten vid moskéer har regeringen under mandatperioden kraftigt ökat statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället till 84 miljoner kronor och flyttat handläggningen av stödet till Myndigheten för stöd till trossamfund. Detta bidrag är ett komplement till det arbete Polismyndigheten gör för att bidra till en ökad trygghet runt bland annat moskéer. Bland de organisationer som sökt och beviljats stöd finns organisationer som ingår i det muslimska civilsamhället.
Jag vill vidare i detta sammanhang nämna att regeringen gav Myndigheten för stöd till trossamfund uppdraget att genomföra insatser för att stärka trossamfundens säkerhet. I uppdraget ingick att genomföra kunskapshöjande insatser på regional nivå riktade till trossamfund, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. Myndigheten för stöd till trossamfund redovisade detta uppdrag i början av året, och deras slutsatser bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
De grundläggande principer vårt samhälle vilar på måste försvaras och främjas. Detta är en viktig fråga för regeringen. Låt mig därför avslutningsvis än en gång betona att rätten att utöva sin tro öppet, fullt ut och tillsammans med trosfränder är central i vårt samhälle.
Andre vice talmannen meddelade att interpellanten anmält att hon var förhindrad att delta i debatten.
Anf. 16 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Interpellanten har vissa utgångspunkter i sin interpellation som helt enkelt måste bemötas då dessa utgångspunkter är helt och hållet felaktiga. Först och främst hävdar interpellanten att koranbränningar får muslimer att känna sig otrygga. En av de män som brände koraner mördades i januari. Han kände sig också otrygg. Efter att beskedet kom att han hade mördats jublade rätt många muslimer på sociala medier.
De som kritiserar islam i Sverige mottar hot och hat dagligen. Många är kritiska till islam men vågar inte kritisera eftersom man kan mördas i Sverige om man skulle kritisera islam. Det är inte muslimerna som känner sig otrygga i Sverige. Det är vi som kritiserar islam som känner oss otrygga på grund av att rätt många muslimer inte verkar förstå att man i Sverige kan kritisera religioner.
Salwan Momika kände sig otrygg ända fram tills han mördades för att han hade bränt koranen, vilket man får göra i Sverige. Islam har gjort Sverige otryggare för alla eftersom rätt många muslimer inte förstår att även deras religion får kritiseras, trots att kritiken kan vara grotesk.
Denna debatt borde egentligen handla om Salwan Momika, Lars Vilks eller Salman Rushdie. Namnen på islamkritiker som har levt ett otryggt och farligt liv i västvärlden är otaliga. När det gäller den islamiska sfären är det lika med en dödsdom att kritisera islam. Det är det vi borde prata om i dag. Islamkritikers faktiska otrygghet är ett mycket viktigare ämne än muslimers uppfattade otrygghet.
Om nu muslimer känner sig otrygga i Sverige kan man ju undra varför det fortsätter att komma muslimer till Sverige. Förra året kom merparten av asylansökningarna till Sverige från medborgare i muslimska länder. Syrien och Afghanistan toppade den listan. Sverige gränsar inte till Syrien eller Afghanistan. Om muslimer känner sig så otrygga i Sverige, varför passerar de flera muslimska länder och flera europeiska länder för att ta sig till Sverige?
Myten att muslimer känner sig otrygga i Sverige stämmer inte. Ändå har vi politiker som fortsätter att sprida den. Däremot har muslimers närvaro i Sverige resulterat i att fler judar lämnar Sverige. Muslimer har sett till att en annan grupp känner sig otrygg i Sverige. Detta kan man se i Malmö. Det finns mycket underlag och flera vittnesmål som visar att judar inte kan känna sig trygga i Malmö på grund av att alltför många muslimer trakasserar judarna i Malmö.
Denna debatt handlar inte om antisemitism, men om vi ska ha en diskussion om vilka som känner sig otrygga gäller det verkligen inte muslimerna. Sverige har importerat antisemitism från den muslimska världen, och detta har gjort livet otryggare för judar i Sverige. Jag vill påstå att Vänsterpartiet fortfarande förnekar detta.
För att sammanfatta: Vi måste först ha en diskussion om all den otrygghet som många muslimer orsakar innan vi kan ha en diskussion om den otrygghet muslimerna uppfattar.
Anf. 17 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Det blir en annorlunda debatt när en debattör går i polemik med en interpellant som inte är här. Icke desto mindre finns det förstås skäl att prata om dessa viktiga frågor. Här delar jag såväl interpellantens som Nima Gholam Ali Pours uppfattning.
Låt mig understryka det jag sa i mitt svar. Det är oerhört viktigt med religionsfrihet och föreningsfrihet i Sverige, alltså rätten att tillsammans med andra utöva och uttrycka sin tro också i det offentliga rummet.
På en punkt delar jag Nima Gholam Ali Pours uppfattning, och det är att det givetvis ska vara möjligt att precis som med andra religioner kritisera och diskutera islam i Sverige. Det är en självklarhet i ett land där man har ett fritt åsiktsutbyte och möjlighet att diskutera och kritisera, också i skarpa ordalag, såväl religioner som annat.
Jag delar dock inte bilden att det inte finns hot mot muslimer i Sverige. I dag har vi hört att polisen misstänker att någon utförde någon typ av attentat mot en moské i Uddevalla under ramadan då det fanns personer i moskén. Vi vet inte motivbilden, men det är inte första gången. Jag har på senare år tyvärr haft skäl att ringa flera moskéer som har blivit utsatta för vandalisering och attentat, så det är på riktigt. Detta leder givetvis till en rädsla och otrygghet hos muslimer i Sverige. Ser inte också ledamoten Nima Gholam Ali Pour detta?
Jag tycker att det är väldigt viktigt att motverka denna typ av hot och hat och, som jag sa i mitt svar, stärka säkerheten runt moskéer för att på olika sätt bidra till mer trygghet för personer som vill utöva sin religion.
Detta gäller i synnerhet också den judiska gruppen, som ledamoten nämnde. Här gör regeringen stora satsningar. Vi bygger ut möjligheten att få stöd över längre tid och förenklar processen för att få stöd för säkerhetsarbete. Polisen gör också insatser för att stärka tryggheten runt judiska institutioner, synagogor och annat. Detta är otroligt angeläget. Vi har haft judiskt liv i Sverige i 250 år, och det utgör ett stort bidrag till det svenska samhället som vi ska värna, precis som vi ska värna judars rättighet att tillsammans med trosfränder uttrycka sin religion och kultur på olika sätt utan att de känner sig hotade.
Det är angeläget att vi klarar av att både ha kritik och värna alla människors självklara rätt till religion. Ett skäl till att muslimer kommer till Sverige är att de har blivit förtryckta i islamistiska diktaturer som inte tillåter olika varianter av islam. Trots att de själva är muslimer har de flytt undan islamismen till Sverige.
Världen är komplicerad och svår, inte enkel och svartvit. Icke desto mindre gäller de grundlagsfästa rättigheterna alla i Sverige, och de gäller naturligtvis också muslimer.
Anf. 18 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Jag vill påpeka att min kritik riktar sig mot interpellationsfrågan. Jag går alltså inte i polemik mot en interpellant som inte finns här.
En fråga som interpellanten ställer till socialministern är hur ministern avser att garantera att muslimer kan organisera sig fritt utan att riskera stigmatisering eller misstänkliggörande. Det är svårt för socialministern att göra detta när det finns otaliga moskéer i Sverige som bedriver flyktingspionage och underrättelseverksamhet.
År 2017 publicerade Dagens Nyheter ett reportage av Niklas Orrenius där det framkom att nio moskéer i Sverige hade imamer som rapporterade regimkritik till den turkiska staten. Självfallet fick dessa imamer sin lön från den turkiska staten.
För ett tag sedan verifierades det som många egentligen visste, att Imam Ali Islamic Center i Järfälla bedriver underrättelseverksamhet för den iranska regimen. Hur många moskéer finns det egentligen som inte har kopplingar till diktaturer eller Muslimska brödraskapet?
Problemet i Sverige är inte att det finns misstänksamhet mot vissa muslimska verksamheter. Problemet är att vi inte kan stänga ned dem. Vi måste ha lagstiftning för att stänga ned vissa moskéer. Sådan lagstiftning finns i både Frankrike, Tyskland och Österrike. Sverige behöver sådan lagstiftning för att stänga ned moskéer som används som spioncenter för främmande makt eller sprider extremism.
För varje moské som byggs islamiseras Sverige mer och mer, och det är inte en inriktning som svenska folket stöder.
Anf. 19 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag tackar för diskussionen.
Det är viktigt för regeringen att tydliggöra alla människors rätt till religionsfrihet och föreningsfrihet, vilket innefattar både rätten att kritisera religioner i Sverige och rätten att utöva sin religion utan att bli utsatt för hat, hot eller olika typer av våldsyttringar. Detta är helt centralt i ett demokratiskt samhälle och något som vi verkligen vill värna.
Jag vill i det här sammanhanget understryka att vi sedan årsskiftet har nya villkor för bidragsgivning till religiösa samfund och till civilsamhället i övrigt för att göra det lättare för myndigheterna att stoppa bidrag till extremistiska organisationer eller miljöer som är antidemokratiska.
Det här är viktiga saker, för det är angeläget att alla organisationer som får stöd i Sverige lever upp till krav som är rimliga att ställa när det gäller demokratiska värden och att det inte bedrivs någon typ av extremistisk eller våldsbejakande verksamhet. Syftet är att stärka legitimiteten för stödet till de organisationer och trossamfund som bedriver en verksamhet som är viktig för medlemmarna men som också bidrar mycket i det svenska samhällslivet, vilket majoriteten gör.
Det är angeläget att vi håller religionsfriheten och föreningsfriheten högt och att alla människor känner att de kan leva i linje med sin religion, söka samvaro och samhörighet med trosfränder och uttrycka sin religiösa och kulturella identitet i Sverige. Jag är glad för att det råder bred enighet om detta.
Vi behöver alltid arbeta med att stävja extremism, våldsbejakande yttringar och hot mot människors möjlighet att åtnjuta sina fri- och rättigheter. Många människor som har kommit till vårt land har ju flytt från sammanhang där sådana rättigheter under årtionden har förtrampats.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.