Genuspedagogik i skolan
Interpellation 2024/25:475 av Sara Gille (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-26
- Överlämnad
- 2025-02-27
- Anmäld
- 2025-02-28
- Svarsdatum
- 2025-03-18
- Besvarad
- 2025-03-18
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Under senare år har genuspedagogik fått en allt större roll i undervisningen inom svenska skolor och förskolor. Målet sägs vara att bryta traditionella könsroller och främja jämställdhet. Samtidigt uttrycker allt fler föräldrar och lärare oro över huruvida denna pedagogik verkligen gagnar elevernas kunskapsutveckling och välmående. Forskningen kring effekterna är inte entydig, och det finns kritik som menar att genuspedagogik snarare handlar om ideologisk styrning än om vetenskapligt grundad undervisning.
Enligt skollagen ska undervisningen bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots detta fortsätter genuspedagogik att implementeras utan tydliga belägg för dess effektivitet. Enligt en forskningsöversikt publicerad av Jämställdhetsmyndigheten 2023 saknas en entydig vetenskaplig grund som styrker att genuspedagogiska metoder förbättrar elevernas akademiska resultat. (https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/nwbfwemf/forskningsoversikt-over-faltet-svensk-forskola-genus-och-jamstalldhet-2002-2022-2023-10.pdf?utm_source=chatgpt.com)
Många föräldrar upplever dessutom att de har begränsade möjligheter att påverka om och hur deras barn exponeras för denna pedagogik i skolan. Enligt en artikel i The Times har det förekommit fall där skolor implementerat program utan tillräcklig insyn eller samråd med föräldrar, vilket har lett till oro och debatt om skolans roll i sådana frågor. (https://www.thetimes.com/comment/columnists/article/hey-teacher-leave-those-kids-alone-and-let-parents-do-the-parenting-5tm90vdvp?utm_source=chatgpt.com®ion=global)
Med tanke på att svenska skolor redan står inför stora utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och ökad otrygghet är det rimligt att fråga sig om resurserna i stället borde läggas på att stärka elevernas faktiska ämneskunskaper och trygghet i skolan. Det är avgörande att undervisningen fokuserar på att ge barn och unga en utbildning baserad på objektiva och vetenskapligt förankrade metoder.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm följande:
- Vilka vetenskapliga belägg finns det för att genuspedagogik i skolan bidrar till förbättrade kunskapsresultat?
- Hur säkerställer statsrådet och regeringen att undervisningen i svenska skolor är fri från ideologisk påverkan och i stället fokuserar på kunskapsförmedling och beprövade metoder?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att stärka föräldrars inflytande över huruvida deras barn ska delta i genuspedagogiska inslag i skolan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:475
Webb-tv: Genuspedagogik i skolan
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:85
- Protokoll 2024/25:85 Tisdagen den 18 marsProtokoll 2024/25:85 Svar på interpellation 2024/25:475 om genuspedagogik i skolan
Protokoll från debatten
Anf. 81 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Sara Gille har frågat mig vilka vetenskapliga belägg det finns för att genuspedagogik i skolan bidrar till förbättrade kunskapsresultat och hur jag och regeringen säkerställer att undervisningen i svenska skolor är fri från ideologisk påverkan och i stället fokuserar på kunskapsförmedling och beprövade metoder. Sara Gille har även frågat vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att stärka föräldrars inflytande över huruvida deras barn ska delta i genuspedagogiska inslag i skolan.
Låt mig börja med att slå fast att min och regeringens uppfattning är att skolan ska tillbaka till grunderna. Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, särskilt i de tidiga årskurserna. I detta hänseende håller jag med Sara Gille om att skolans fokus ska vara på förbättrade kunskapsresultat.
Samtidigt ska skolan förmedla både kunskaper och värden. Utbildningen ska enligt skollagen bland annat förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Här utgör jämställdhet mellan kvinnor och män en del. Det är därmed en del av skolans uppdrag att främja jämställdhet.
Den 26 februari 2025 överlämnade Läroplansutredningen sitt betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Utredningen lämnar förslag på en ny inledande del i läroplanen för grundskolan, som innehåller övergripande delar om skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. Utredningen konstaterar att det i dagens läroplan finns många skrivningar om jämställdhet, könstillhörighet och könsmönster, vilket är ett resultat av flera tillägg som har gjorts under åren. För att undvika upprepningar och skapa en bättre balans mellan olika områden föreslås nya, mer koncentrerade skrivningar.
Det finns ingen motsättning mellan skolans uppdrag i denna del och att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket även är en prioriterad fråga för mig och regeringen. I sammanhanget vill jag passa på att nämna att Läroplansutredningen föreslår flera förstärkningar inom området. Det föreslås bland annat att kursplanerna för varje ämne ska innehålla undervisningsstrategier. Strategierna ska ge vägledning om hur läraren utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska gå till väga i planeringen och genomförandet av undervisningen.
När det gäller frågan om att öka föräldrars inflytande i skolan är det min och regeringens uppfattning att deras inflytande ska minska när det gäller undervisningen. Dagens bestämmelser kan uppfattas som att lärarens ansvar för undervisningen begränsas av såväl elevernas som vårdnadshavarnas rätt till inflytande. Detta är inte acceptabelt. Det bör vara tydligt i skolförfattningarna att det är läraren som planerar och bestämmer om undervisningen.
Därför har både Läroplansutredningen och Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8), som redovisade sitt betänkande den 29 januari 2025, föreslagit att det i skollagen förtydligas att det är läraren som bestämmer över och leder undervisningen. Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan föreslår även att det tydliggörs att det är i begränsad omfattning som vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande.
Jag ser fram emot den fortsatta beredningen av förslagen från bland annat dessa utredningar. De utgör viktiga underlag i arbetet med att återupprätta en stark kunskapsskola som i ännu större utsträckning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Anf. 82 Sara Gille (SD)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret på min interpellation!
Det är positivt att regeringen säger sig vilja stärka skolan och förbättra elevernas kunskapsresultat. Men jag funderar lite på att regeringens ambitioner med genuspedagogik fortfarande får plats i utbildningen, trots att dess effekter på kunskapsutvecklingen är högst oklara.
Genuspedagogik har blivit ett begrepp som många lyfter fram som en metod för att skapa jämställdhet och bryta traditionella könsroller. Men det centrala är inte vad pedagogiken säger sig vilja uppnå, utan vad resultatet faktiskt blir.
Enligt Jämställdhetsmyndighetens egen forskningsöversikt från 2023 finns det inga entydiga belägg för att genuspedagogiken bidrar till förbättrade akademiska prestationer. Samtidigt är skollagen tydlig med att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så hur kan det vara rimligt att fortsätta använda en metod som saknar just detta?
Fru talman! Svenska skolor befinner sig i en kris. Kunskapsresultaten sjunker, elevernas läsförmåga försämras och studieron brister. I en sådan situation borde vi ha all fokus på att förbättra undervisningen, se till att varje elev får den kunskap den behöver och stärka lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet. I stället används resurserna till pedagogiska experiment som inte har visat sig leda till bättre skolresultat.
Statsrådet framhåller att skolan ska förmedla både kunskaper och värden. Jämställdhet är en självklarhet, men det betyder inte att undervisningen ska präglas av en viss ideologisk inriktning. Rättvisa, lika möjligheter och respekt för varandra är grundläggande värderingar, men de behöver inte paketeras i en pedagogik som saknar vetenskaplig förankring.
Regeringen säger sig vilja rensa upp i läroplanen och förenkla den, men samtidigt får ovetenskapliga metoder fortsatt utrymme. Att ändra i dokument är enkelt, men det löser inte problemen om skolan i praktiken fortsätter att präglas av ideologi i stället för kunskap.
Det viktiga är att undervisningen i praktiken är fri från ideologisk påverkan och att skolans resurser går till att stärka elevernas faktiska kunskaper. Vi behöver en skola som bygger på fakta och inte på teorier som saknar stöd i forskningen.
Fru talman! Min fråga till statsrådet är därför: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att undervisningen i svenska skolor fokuserar på kunskapsförmedling och inte används som ett verktyg för ideologisk påverkan?
Anf. 83 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag tillhör dem som anser att svensk skola genom åren har präglats av alltför många pedagogiska experiment utan vetenskaplig förankring.
Det finns många olika förklaringar till detta, men en är att postmodernism och konstruktivism fick ett väldigt stort genomslag i svensk skola och svensk pedagogisk forskning på ett sätt som inte är riktigt jämförbart med förhållandena i andra länder. Det var en riktning som innebar att elever skulle söka sin egen kunskap, att lärare inte skulle vara lärare utan något slags coacher, att det var fel med betyg och prov och så vidare.
Allt detta har lett till att skolan inte riktigt alltid bygger på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet. Det finns mycket i dagens läroplan och i dagens kursplaner som visar på detta. Regeringen jobbar nu med allt det här och försöker redan nu, där det går, att skriva in att undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet.
Det här är otroligt viktigt, och jag skulle säga att hela politiken nu riktar in sig just på detta. Det gäller både läroplaner, betygssystem och förslaget till ny lärarutbildning. Det finns även ett starkt fokus på de elever som behöver extra stöd och hjälp i skolan, för också detta har ibland vilat på en icke vetenskaplig grund.
Anf. 84 Sara Gille (SD)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!
Jag skulle gärna vilja lyfta en del av statsrådets svar på interpellationen som väcker stor oro, nämligen regeringens inställning till föräldrainflytande.
Statsrådet säger att regeringens ambition är att minska vårdnadshavarnas möjlighet att påverka undervisningen. Det är ett anmärkningsvärt ställningstagande. Föräldrar är de som känner sina barn bäst, och de ska ha särskild insyn i och möjlighet att påverka vad deras barn lär sig i skolan.
Skolans uppdrag är att undervisa, men det betyder inte att den ska få driva pedagogiska metoder utan transparens och utan att föräldrar får veta vad deras barn utsätts för. Det handlar inte om att föräldrar ska bestämma över varje enskild lektion; det är inte detta det handlar om. Det handlar om rätten att få information om och insyn i undervisningen. I dag ser vi exempel på att genuspedagogiska inslag introduceras utan att hemmet informeras. Det skapar oro och minskar förtroendet för skolan.
Utvecklingen är inte unik för Sverige. I Storbritannien har The Times rapporterat om föräldrar som reagerat på att skolor infört genuspedagogiska inslag utan att informera hemmen, vilket har lett till krav på större transparens.
När skolor inför pedagogiska metoder utan dialog med föräldrar riskerar det att skapa motsättningar mellan hem och skola i stället för samarbete.
Fru talman! En välfungerande skola bygger på samverkan mellan lärare, elever och föräldrar. Föräldrar är inte ett störningsmoment i skolan; de är en tillgång. De ska inte ersätta lärarna, men de ska inte heller utestängas från frågor som rör deras barns utbildning.
Att regeringen vill begränsa föräldrarnas inflytande riskerar att försämra elevernas skolgång och skapa en djupare klyfta mellan skola och hem. Lärarna ska ha mandat att undervisa, men det får inte bli en ursäkt för att hålla föräldrar utanför viktiga beslut.
Respekt för lärarna är avgörande, men lika viktig är respekten för att föräldrar är en naturlig del av barnens utbildning. Om vi fortsätter att exkludera vårdnadshavare från skolan, vad händer då med tilliten till skolsystemet? Om föräldrarna upplever att deras åsikter ignoreras minskar förtroendet för skolan, och samarbetet försvagas.
Elever lyckas bäst när skolans arbete backas upp av hemmet. Föräldrar och lärare är inte motparter. De är båda avgörande för barnens skolgång. En skola som begränsar föräldrars insyn underminerar det förtroende som behövs för att skapa en trygg och kunskapsfokuserad skolmiljö.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet: Varför anser regeringen att just denna fråga ska undantas från det inflytande som föräldrar har rätt till?
Anf. 85 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Svenska barn har en absolut rätt till utbildning. Vi fick vår första riktiga folkskolestadga 1842. Det var väldigt viktigt, och det skedde många gånger mot föräldrarnas vilja. Föräldrarna ville ha kvar barnen i jordbruket, till exempel. Men dåtidens politiker sa att skolan var så viktig för barnens utveckling och för det svenska samhället att man var beredd att gå emot föräldrarnas vilja.
För mig handlar det om barnets rättigheter till en god utbildning. I dag har vi ett stort problem med föräldrar som lägger sig i undervisningen på ett sätt som gör att många lärare funderar på att lämna yrket.
Jag blir lite förvånad över Sara Gille. Alldeles nyss hade vi en annan interpellationsdebatt, som handlade om att barn fastar i skolan under ramadan. Jag anser inte att föräldrar ska kunna tvinga sina barn att göra det, och jag tycker inte att föräldrar ska ha ett inflytande på skolan och tvinga skolan att förbjuda barnen att äta.
Det är viktigt att skolan har sin integritet, och det är viktigt att den verksamhet som finns vilar på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet. Det har inte alltid varit så, och det är inte heller alltid så. Men jag tror inte som Sara Gille att ett ökat föräldrainflytande över undervisningen i svensk skola skulle leda till en bättre skola.
Föräldrar har redan i dag en rättighet till inflytande. Elever har också en rättighet till ett reellt inflytande över undervisningen, så som det uttrycks i läroplanen. Det är ett stort problem i svensk skola att föräldrar tar sig rättigheter att lägga sig i lärarnas arbete på ett sätt som gör att vi har ett stort problem med ordning och reda i svensk skola. Vi har ett stort problem med otrygghet, och många lärare känner sig hotade av föräldrar som har åsikter om de egna barnens undervisning.
Regeringen anser att vi måste begränsa både elevers och föräldrars rättighet att lägga sig i undervisningen i svensk skola.
Anf. 86 Sara Gille (SD)
Fru talman! Jag tror att statsrådet tolkar mig lite fel här. Jag menar inte att föräldrarna ska ta sig rättigheter. Det jag pratar om är transparens. Jag håller helt och hållet med statsrådet.
Svensk skola har stora utmaningar. Elevernas kunskaper sjunker, tryggheten i klassrummen är bristfällig, disciplinen har försämrats och respekten för lärarna har urholkats. Alltför många elever lämnar skolan utan att vara tillräckligt förberedda för framtiden.
Samtidigt ser vi att genuspedagogik fortfarande används, trots att det saknas tydliga vetenskapliga bevis för att det leder till bättre skolresultat.
Skolan ska helt enkelt inte vara en plats för experiment. Den ska vara en plats där elever får rätt verktyg för att lyckas i livet, oavsett bakgrund och kön. Det betyder att skolan måste belöna kunskap, uppmuntra hårt arbete och ge varje elev en ärlig chans att utvecklas utifrån sina förmågor.
Statsrådet har i sitt svar hänvisat till Läroplansutredningen och behovet av att förenkla läroplanen. Det är en jättebra början, men det löser inte problemet med ideologiseringen av skolan. Så länge genuspedagogik och liknande metoder tillåts i undervisningen tar de resurser och fokus från skolans verkliga uppdrag: att förmedla kunskap.
Sverigedemokraterna vill ha en skola där undervisningen bygger på beprövade metoder och där lärarna har mandat att upprätthålla ordning och reda.
Anf. 87 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi får en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att se till detta skulle jag säga är skolpolitikens absolut viktigaste roll.
Vi arbetar nu väldigt hårt för att få till stånd exempelvis nya läroplaner inom grundskolan och ett nytt betygssystem samt se till att vi får trygghet och studiero i våra skolor. Allt detta är otroligt viktigt för att elever faktiskt ska få med sig den kunskap de har rätt till. Det är oacceptabelt att 20–25 procent av eleverna inte kan läsa ordentligt, i många fall just för att de varit utsatta för ovetenskapliga experiment eller metoder som inte är vetenskapligt belagda, till exempel för hur man lär små barn att läsa.
Allt detta måste vi göra någonting åt, och detta jobbar nu regeringen dagligdags med.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.