Strategi mot våld mot barn
Interpellation 2024/25:451 av Maj Karlsson (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-21
- Överlämnad
- 2025-02-24
- Anmäld
- 2025-02-25
- Svarsdatum
- 2025-03-11
- Besvarad
- 2025-03-11
- Sista svarsdatum
- 2025-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
I maj 2021 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning för att lämna förslag på en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningens slutbetänkande En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) presenterades för drygt två år sedan, i januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats men i övrigt har inget mer hänt.
Våld mot barn är ett allvarligt samhällsproblem som kräver krafttag och aktiva strukturerade åtgärder. Sverige har också en historia av att vara ett föregångsland när det gäller att bekämpa våld mot barn. Hösten 2024 var Sverige medarrangör för världens hittills största globala ministerkonferens om våld mot barn, i Bogotá, och regeringen pratar om att Sverige fortsatt ska vara ett föregångsland i dessa frågor.
Med tanke på den omfattande kunskap som finns kring att barn som växer upp med våld i hemmet tenderar att utsätta andra för våld i större utsträckning än andra finns det ytterligare skäl att agera kraftfullt och skyndsamt i dessa frågor.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Avser statsrådet att ta initiativ för att gå vidare med förslaget om en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70)?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:451
Webb-tv: Strategi mot våld mot barn
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:81
- Protokoll 2024/25:81 Tisdagen den 11 marsProtokoll 2024/25:81 Svar på interpellation 2024/25:451 om strategi mot våld mot barn
Protokoll från debatten
Anf. 55 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att gå vidare med förslaget om en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70).
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningen En uppväxt fri från våld har förslagit en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Betänkandet, SOU 2022:70, grundar sig på ett gediget utredningsarbete och innehåller många viktiga förslag. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.
Samtidigt har regeringen initierat flera stora reformer som på olika sätt har bäring på våld mot barn. Ett exempel är omläggningen av den statliga barn- och ungdomsvården, där regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation för att säkerställa att barn och unga ges en trygg och kvalitativ vård, skola och behandling. Uppdraget ska redovisas den 25 april i år.
Inom ramen för jämställdhetspolitiken och åtgärdsprogrammet för 2024–2026 genomförs för närvarande även en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot barn.
Ett ytterligare exempel är regeringens beslut om en proposition till en ny förebyggande socialtjänstlag, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Lagen innebär ett paradigmskifte vad gäller en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst och tydliggör barnets bästa i beslutsprocesser. Våld mot barn ska helt enkelt inte förekomma – särskilt inte i det egna hemmet, den plats som ska vara barnets trygga borg. Genom exempelvis uppsökande arbete eller samlokalisering kan socialtjänsten lättare erbjuda både barn och föräldrar stöd och hjälp i ett tidigt skede.
Regeringens stora engagemang i ministerkonferensen i Colombia grundar sig i alla barns rätt till skydd från våld oberoende av territoriella gränser. Precisa former för det förnyade vägvisarskapet, som regeringen är en del av, utarbetas för närvarande hos FN:s specialrepresentant för våld mot barn Najat Maalla M´jids sekretariat.
För att leva upp till barnkonventionens bestämmelse om barnets rätt till frihet från våld är det förebyggande arbetet ett viktigt verktyg. Regeringen har sedan 2023 tilldelat regionerna särskilda medel för att stärka det förbyggande arbetet inom barnhälsovården med utökade hembesöksprogram. År 2022 inrättade regeringen också ett statsbidrag för att stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.
Inom internationell forskning har hembesöksprogram uppmärksammats som en våldspreventiv åtgärd med stor potential. Under 2025 har 145 miljoner kronor avsatts för kommuners och regioners arbete med utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården. Därtill har regeringen genomfört en satsning på förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning i områden där utanförskapet är särskilt stort och avsatt cirka 50 miljoner kronor för detta ändamål under 2025.
Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge och får aldrig förbises till förmån för föräldrarnas behov. För att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar ändrades vid årsskiftet bland annat föräldrabalkens portalparagraf om barnets bästa så att risken för att barnet far illa ges en särskilt framträdande plats vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Regeringen har också gett Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar och i frågor om vårdnad, boende och umgänge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen avser att fortsätta verka för barnets rätt till frihet från alla former av våld.
Anf. 56 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
I min fråga till minister Camilla Waltersson Grönvall undrar jag när den nationella strategin mot våld mot barn ska bli verklighet. I maj 2021 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning för att lämna förslag på en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn. Utredningens slutbetänkande presenterades för drygt två år sedan, i januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats, men i övrigt har inte mycket hänt.
Våld mot barn är ett allvarligt samhällsproblem som kräver krafttag. Sverige har en historia av att vara ett föregångsland när det gäller att bekämpa våld mot barn, en roll vi ska behålla. Med tanke på den omfattande kunskap vi har om att barn som växer upp med våld i hemmet i större utsträckning tenderar att utsätta andra för våld finns ytterligare skäl att agera kraftfullt och skyndsamt i dessa frågor.
Statsrådet räknade i sitt svar upp en rad åtgärder som regeringen vidtar, men hon gav inget besked om när vi får se förslagen i utredningen bli verklighet.
Statsrådet lägger stor vikt vid till exempel de stärkta hembesöken, som i och för sig är en bra insats som kan ge stärkt skydd för barn. Statsrådet får gärna rätta mig om jag har fel, men såvitt jag förstår är det en frivillig insats med en ganska bred inriktning. I utredningen efterfrågas insatser som är specifika och som ska ske i kombination med kunskapshöjande åtgärder.
Utredningen föreslår fem övergripande mål med inte mindre än 59 konkreta förslag för regeringen att gå vidare med. Just det arbetet ser vi än så länge inte så mycket av.
I dag anmäls ungefär 24 500 misshandelsbrott mot barn årligen. Det motsvarar ungefär 29 procent av alla anmälda misshandelsbrott. Sedan 2013 har antalet anmälningar ökat med 39 procent. I Brås kartläggning av våld i nära relation uppskattas att nära 150 000 barn i Sverige lever i hushåll där det förekommer våld. Om vi till detta lägger det sexuella våld som framför allt unga tjejer utsätts för ser vi tydligt att vi har stora utmaningar som kräver snabba insatser.
Vi vet i dag att de största riskerna när det gäller våld mot barn på samhällsnivå är social ojämlikhet, normer och värderingar som accepterar våld mot barn samt brist på lagar och policyer som förbjuder barnmisshandel, barnpornografi och barnarbete. Även fattigdom, hög arbetslöshet, kriminalitet och missbruk innebär ökad risk för våld mot barn. Detta är mycket oroande.
Vi har förvisso lagar som vi ska vara mycket stolta över som förbjuder våld mot barn, men vi har också växande utmaningar. Fattigdomen har ökat, arbetslösheten ligger på över 10 procent och den del av kriminaliteten som ökar utförs av och drabbar i stor utsträckning barn.
Vi accepterar inte våld mot barn i allmänhet, men vi kan se att den brutala våldsvåg som sveper över Sverige i någon mening har skapat en avtrubbning som är mycket illavarslande. Att i detta skede inte agera skyndsamt för att få till stånd en strategi gör mig lite orolig. Statsrådet säger att betänkandet bereds av regeringen, men jag saknar fortfarande svar på när vi får se något konkret förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ställer därför frågan igen: När kommer den nationella strategin mot våld mot barn att bli verklighet?
Anf. 57 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för det varma och hängivna engagemanget för barn som utsätts för våld!
Det faktum att över hälften av alla barn i Sverige någon gång under uppväxten har utsatts för våld är ett helt förfärande faktum, och det är också helt oacceptabelt. Majoriteten av dessa barn har dessutom utsatts för våld av en vuxen.
Antalet barn som dör på grund av dödligt våld i Sverige har ökat. Ett av de mål som finns i Agenda 2030 är att allt våld mot barn ska upphöra före 2030. Vi kan alla vara överens om att Sverige och världen står inför en enorm utmaning.
Det sker dock en hel del. Jag skulle vilja säga att det sker oerhört mycket i Socialdepartementet när det handlar om att arbeta för att barn inte ska utsättas för våld. Jag nämnde Tryggare hem för barn, som började gälla den 1 januari i år. Det kom lagstiftning om till exempel skyddat boende förra året, i april 2024, och det var första gången barn fick egna rättigheter. Barn har nu rätt till skola, trygghet och sjukvård och rätt att inte behöva ha umgänge med en våldsam vårdnadshavare.
I somras började lagen om utvidgat utreseförbud att gälla. Vi arbetar nu bland annat med ett stort familjehemspaket. Vi tar en rad olika förslag från det stora betänkandet och arbetar samtidigt med barn och unga i samhällsvård. Där fanns också en rad olika förslag.
För ganska kort tid sedan fattade regeringen beslut om oberoende barnombud, vilket innebär att vi ska ha just oberoende ombud för barn. De ska arbeta på barns uppdrag, inte kopplat till någon vuxen eller till någon myndighet, vilket kommer att ge utsatta barn en röst och en möjlighet att utkräva sina rättigheter.
Den nya socialtjänstlagen är ett paradigmskifte när det handlar om att förebygga våldsutsatthet och hjälpa barn i olika situationer. Där skrev regeringen in ett utökat barnperspektiv där vi verkligen stärker barns röster – de ska lyssnas till. Man ska också få information beskriven på sin nivå så att man kan få sina rättigheter tillgodosedda. Att vi nu gör alla orosanmälningar sökbara är också ett viktigt steg i att inget barn ska falla mellan stolarna.
Den utredning jag nämnde initialt handlar om att se över hela den statliga barn- och ungdomsvården i Sverige för att säkerställa att det finns en vårdkedja som inte brister i en rad olika delar, så som sker i dag. Det är ett viktigt steg i att kunna möta de mest utsatta barnen.
Familjecentralerna är också något som jag tror på och som behöver utvecklas ytterligare, och i regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att fortsätta att inrätta och organisera familjecentraler. De har en oerhört viktig, stödjande och förebyggande roll.
Hembesöksprogrammen är också viktiga. De har uppmärksammats inom internationell forskning och är ytterligare exempel. Det finns alltså en rad olika konkreta exempel på att situationen för våldsutsatta barn stärks.
Anf. 58 Maj Karlsson (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för engagemanget för barn i utsatthet, men jag känner mig dessvärre inte lugnare när det kommer till sjösättandet av handlingsplanen mot våld mot barn. Det är oroväckande att arbetet verkar gå rätt långsamt när regeringen inom andra områden har visat att man kan agera mycket snabbt.
Det finns ett fenomen som jag både har bevittnat i min yrkesroll, sett som förälder och fått rapporter om från professionen. Det brukar lite slarvigt sägas att man redan på förskolan kan se vilka barn som kommer att få det tufft i livet. Det är inte så konstigt, eftersom de riskfaktorer som jag lyfte upp i mitt förra inlägg ofta följer med från det att barnen är mycket små.
Ofta lyfts oro över omsorgen om barnen upp på olika vis men utan att barnen får riktig hjälp. Åren går, och de barn som man från början larmat om börjar sakta men säkert ge uttryck för hur de mår. De kanske blir stökigare, visar att de mår sämre, är ledsna eller beter sig utåtagerande på annat sätt, fortfarande utan att någon riktigt agerar.
Sedan händer något. Barnen kommer in i tonåren, och deras mående blir därefter. Från att vuxenvärlden har kunnat följa att barnet levt i utsatthet riktas nu blicken mot den unges egna beteende. Barnen har egentligen vädjat om hjälp från det att de var små, men i tonårens tuffa år utvecklas de till att reagera med ilska och besvikelse. Då plötsligt händer det grejer. Då ska det tas i med hårdhandskarna, insatser ska göras och skolan, socialtjänsten och rättsväsendet ska ta i med kraft. Jag har sett många gånger hur de större barnen har fått ta på sig skulden för att vuxenvärlden inte har räckt till.
Det som verkligen oroar mig är att jag tycker att regeringen agerar lite likadant. De senaste åren har de repressiva åtgärderna stått som spön i backen. Utredningar har tillsatts, lagar har införts och inte minst har tonläget varit riktigt högt – allt för att sätta stopp för unga i kriminalitet. Men när det gäller tiden innan kriminaliteten är ett faktum är tempot och tonläget betydligt lägre. Att det har gått två år sedan strategin mot våld mot barn presenterades utan att vi fått se någon verkstad talar sitt eget tydliga språk.
Vi kan i utredningsbetänkandets inledande kapitel läsa att samhällets förmåga att tillgodose barns rätt till skydd, rehabilitering och återanpassning brister i många fall, ofta med allvarliga konsekvenser för det drabbade barnet. Våld utgör således ett utbrett samhällsproblem som hotar barns rätt till hälsa, liv och utveckling. Om vi inte ser till att vårt skyddsnät räcker till för barnen när de är små, hur ska vi då kunna förebygga att barn som utsätts för våld i dag blir förövare i morgon?
Jag och Camilla Waltersson Grönvall delar verkligen engagemanget för barn i utsatthet. Vi är också båda väl medvetna om de enorma brister som finns inom barn- och ungdomsvården. Flera delar av det arbete som regeringen gör och som redovisades i svaret har vi varit pådrivande för och tycker är mycket bra.
Det jag saknar är helhetsgreppet. Vi vet båda två att den nya socialtjänstlagen och arbetet med att reformera ungdomsvården inte kommer att lösa alla problem i en handvändning. Det är just därför den här strategin är så viktig, så hur kommer det sig att den inte verkar lämna Regeringskansliet?
Anf. 59 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack så mycket till ledamoten Maj Karlsson för inlägget!
Som sagt uppskattar jag verkligen det här engagemanget. Jag hoppas att jag ska lyckas förmedla mängden av insatser, för man skulle kunna tro när man lyssnar på ledamoten att det inte sker så mycket i Socialdepartementet. Ingenting kunde vara längre från sanningen. Det sker oerhört mycket – jag skulle vilja påstå att det nog aldrig har hänt så här mycket när det gäller insatser som är kopplade till utsatta barn.
Det går dock inte en dag utan att jag önskar att väldigt mycket mer hade skett tidigare, för då hade vi inte varit i den väldigt utsatta och allvarliga situation som vi befinner oss i just nu. Jag önskar också att ledamoten hade varit ännu mer pådrivande gentemot den regering som hennes parti i högre utsträckning stödde, för att uttrycka sig så.
Jag ska ge uppdrag om ytterligare insatser, där det också handlar om att höja kunskaperna för att barn ska kunna utkräva sina rättigheter och att vi ska kunna arbeta mer effektivt när det gäller våld mot barn. För att barn och unga ska kunna utkräva och göra anspråk på sina rättigheter är det ju viktigt att de känner till vilka rättigheter de har. Då är det viktigt att de professionella som arbetar med barn och unga också känner till barnets rättigheter och har kunskap om våld. Regeringen har gjort en rad olika insatser för att säkerställa att så sker.
Exempelvis fick Barnafrid i december 2024 medel för att sprida information om orosanmälningar i skola och förskola med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck.
Socialstyrelsen har ett pågående spridningsuppdrag i syfte att förebygga våldsutsatthet och våldsutövande bland vuxna och barn vid skadligt bruk och beroende i nära relationer.
Socialstyrelsen har också i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket för det utvidgade utreseförbudet för barn.
Barnombudsmannen slutredovisade den 6 mars 2025 – alltså för bara ett litet tag sedan – sitt uppdrag att kartlägga samband mellan barns utsatthet för våld och involvering och utsatthet i kriminalitet, bland annat genom samtal med barn på institution. Av den här redovisningen framgick det att våld är ett återkommande tema i barnens samtal och i deras liv. Vi vet att det här är någonting som tyvärr sprider sig mellan generationer och över generationer, och därför måste det naturligtvis sättas stopp för.
Skolverket har också fått i uppdrag att bland annat undersöka användningen av digitala enheter i skolan och fritidshemmen för att bland annat göra en analys av i vilken grad elever utsätts för digitala dimensioner av våld, det vill säga kränkningar, våld och hot om våld inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, rasism och intolerans via digitala enheter.
Också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att utveckla och sprida informationsinsatser och kunskapsstöd, bland annat i syfte att förebygga att unga utnyttjas för sexuella och pornografiska ändamål.
Det finns alltså ett stort arbete, och jag har bara nämnt en liten del. Det här handlar om att det i en strategi behöver finnas uppdrag till en rad olika myndigheter som behöver samverka och samordna sina insatser så att barn får förutsättningar att utkräva sina rättigheter, att skyddas från våld och att på olika sätt få stöd i att få en positiv framtid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De lagändringar som vi redan har genomfört är bara början på en hel rad olika lagändringar som kommer att föreslås i den här kammaren.
Anf. 60 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Tack igen, statsrådet, för svaret!
Statsrådet påstod att jag inte tycker att hon gör någonting på det här området. Det var inte riktigt det som var poängen med min fråga. Jag frågade specifikt efter handlingsplanen som bygger på utredningen som handlar om att skapa en strategi mot våld mot barn. Det som är finessen med den här utredningen är att den tar ett helhetsgrepp om frågan. Det är därför det är så viktigt att den sjösätts.
Många av sakerna som ministern lyfter fram är också saker som vi har varit med och varit pådrivande för, oavsett regering. Det är inte det det här handlar om, utan som jag sa handlar det här om helhetsgreppet.
Det som verkligen är alarmerande är att när man har tittat på våra myndigheter och tittat på hur det är för de här barnen har man sett att vi missar våldet. Vi har inte tillräckligt med kunskap. Insatserna finns inte riktigt. Det är just därför vi behöver det här strategiska, och det är det jag efterfrågar.
Jag undrar varför ministern inte ger mig ett svar. Det låter som att man gör jättemycket. Det är jättemånga viktiga saker som man presenterar, men jag får ändå inte riktigt ett svar på varför man inte går vidare med det här. Finns det någonting som skaver här som ministern inte har redovisat?
Jag får fråga en gång till. Varför lämnade strategin inte Regeringskansliet?
Anf. 61 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Maj Karlsson, för en viktig debatt!
I mitt inledningsanförande delgav jag, eller försökte jag delge, skälen till att strategin inte antagits i sin helhet. Man kan i alla de delar jag redovisat i mina olika anföranden här i dag se att delar av strategin är antagen eller på väg att antas.
Det här är ett mycket omfattande betänkande. På Socialdepartementet sker just nu, som jag också har försökt beskriva, flera väldigt stora och väldigt omfattande reformarbeten som ännu pågår och som på olika sätt har bäring på att skydda barn mot våld. Det kan låta pretentiöst, men jag vill verkligen med emfas understryka att just nu pågår så stora reformarbeten att vi med fog kan säga att det är det största socialpolitiska skiftet på 40, kanske till och med 50, år.
Det här är både tids- och resurskrävande. Även om det går fort kan även jag ibland känna en viss frustration över att saker och ting inte går ännu fortare. Men det sker ett stort och omfattande förändringsarbete där den här utredningen finns med som en del.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.