Skogsbrukets framtid
Interpellation 2024/25:427 av Malin Larsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-17
- Överlämnad
- 2025-02-18
- Anmäld
- 2025-02-19
- Svarsdatum
- 2025-03-11
- Besvarad
- 2025-03-11
- Sista svarsdatum
- 2025-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Det finns många aktuella frågor kring skogen som regeringen valt att hantera i olika utredningar. Men det viktiga arbetet kvarstår: att regeringen ska lyckas få ihop utredningarnas förslag och slutsatser till ett långsiktigt fungerande regelverk där man som skogsägare vet vad som gäller.
Skogsutredningen har lämnat sitt delbetänkande, och miljömålsberedningen lämnade sitt betänkande den 14 februari. Men vad som händer med artskyddsutredningen sker mer i det tysta, då detta är en bokstavsutredning som sköts internt på departementet. Denna utredning skulle ha redovisats senast den 31 december 2024.
De stora frågetecknen för skogsägare finns just inom artskyddet, och en stor osäkerhet rör fåglarna. Statsrådets kollega har här svarat att arbetet gällande artskyddet sker fortsatt internt inom Regeringskansliet. Resultatet av bokstavsutredningen och eventuella förslag har vi inte sett ännu. Våra skogsägare fortsätter att leva i ovisshet, och oron fortsätter att gnaga.
En annan central fråga är rätten till ersättning för markägare när de inte får bruka sin mark. Denna fråga har alla tre utredningar hanterat och lämnat förslag på, utifrån vad jag kunnat läsa mig till. Vi behöver förslag för att vi ska ha en lagstiftning som fungerar och som är rättssäker. Alla dessa tre utredningar måste nu synkroniseras med varandra.
Skogen har byggt vårt land och har en avgörande roll framåt i omställningen när vi ska ersätta våra fossila produkter och lyckas nå våra miljö- och klimatmål. Europa drabbades hårt av värmen under 2024, som blev det varmaste året som hittills uppmätts i Europa. Samtidigt som skogen är en del av lösningen i omställningen ska skogen också klara det förändrade klimatet.
Utifrån detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
- Hur kommer arbetet gällande utredningarna rörande skogen att ske framåt, och när kan vi vänta oss färdiga förslag?
- Hur avser ministern att agera för en hållbar och långsiktig skogspolitik?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:427
Webb-tv: Skogsbrukets framtid
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:81
- Protokoll 2024/25:81 Tisdagen den 11 marsProtokoll 2024/25:81 Svar på interpellation 2024/25:427 om skogsbrukets framtid
Protokoll från debatten
Anf. 83 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur arbetet gällande utredningarna rörande skogen kommer att ske framåt, när vi kan vänta oss färdiga förslag samt hur jag avser att agera för en hållbar och långsiktig skogspolitik.
Fru talman! Skogen och svenskt skogsbruk är en strategisk resurs för både klimatet och svensk konkurrenskraft. En hållbar skogspolitik måste samtidigt kunna förena konkurrenskraftiga ekonomiska villkor med en god miljöhänsyn. Tillräcklig tillgång till biomassa är nödvändigt för att vi ska kunna förverkliga ett skifte bort från fossila material och bränslen. Regeringen bedömer därför att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. I uppdraget ingår även att ge förslag för en effektiv, enkel och väl fungerande tillsyn av skogsbruket och ett effektivare miljömålsarbete i skogen. Syftet är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. De jämställda skogspolitiska målen – miljömålet och produktionsmålet – ska ligga fast.
Utredningen redovisade i december 2024 sitt delbetänkande Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). Slutbetänkandet ska redovisas senast den 31 augusti 2025.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Regeringen anser att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna. Processen för att markägaren ska få den ersättning som han eller hon har rätt till är både oförutsägbar och tidskrävande. I augusti 2024 fick en så kallad bokstavsutredare i uppdrag att lämna förslag på nya bestämmelser kring nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare vid inskränkningar på grund av fridlysningsbestämmelser av både nationellt och europeiskt skyddade arter.
Miljömålsberedningen lämnade den 14 februari sitt delbetänkande om att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, LULUCF.
Beredningen av ovan nämnda underlag och frågor pågår i Regeringskansliet, och jag kan i dagsläget inte lämna en exakt tidsplan för det samlade arbetet. Det är regeringens avsikt att återkomma med tydliga förslag för en framtida ändamålsenlig skogspolitik.
Anf. 84 Malin Larsson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!
När vi debatterar skog och skogsbruk här i kammaren brukar vi lyfta fram skogen som vårt gröna guld som byggt vårt land, och så är det. Men det viktiga nu är hur vi framöver tar till vara de möjligheter som skogen faktiskt ger.
Här i Sverige har vi turen att ha mycket skog. Vårt land består till 70 procent av skog. Den växande och välskötta skogen binder koldioxid och bidrar med produkter som kan ersätta fossila. De jämställda målen mellan naturvård och skogsbruk har lett till en fantastisk utveckling av vårt skogsbruk.
För första gången på hundra år visar dock ny statistik från Riksskogstaxeringen på en minskad tillväxt i skogen. Vi ser också allt fler sågverk som stoppar sin produktion och aktivister ute i skogarna som blockerar skogsmaskiner från att utföra det skogsbruk de är där för. Vi ser också återigen en ovanligt mild vinter som orsakar utmaningar för skogen och skogsbruket.
Det väcker såklart en oro i mig när skogen växer mindre, när sågverksarbetare riskerar att bli av med jobbet, när konfliktnivån eskalerar och när klimatförändringarna påverkar vår skog i allt större omfattning, eftersom det riskerar att få stora konsekvenser både för ekonomin och för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.
Det är glädjande att intresset för skogen har ökat alltmer, men det har också bidragit till målkonflikter. Därför behövs samverkansytor där man kan dela kunskap och erfarenheter. Ska man stärka skogsbrukets roll och främja skogens roll i en växande bioekonomi behövs kunskap, breda lösningar, innovation, långsiktighet och samverkan. Det är en balans mellan brukande och bevarande, olika intressen och olika hänsyn. Många är det som påverkas. Det handlar om arbetstillfällen och ekonomi, men ofta är det den enskilda skogsägaren som vårdat sin skog i generationer som kommer i kläm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skogspolitik är inte kvartalspolitik. Varenda skogsägare vet att skogspolitik handlar om långsiktighet så att skogsägarna ska veta hur spelreglerna ser ut så långt fram som möjligt. Det är också därför som engagemanget från oss i oppositionen är stort i dessa frågor.
Den konfliktnivå och polarisering som vi ser kring skogen i dag tjänar ingen på. Vi behöver en hållbar och långsiktig skogspolitik, och därför vill jag fråga statsrådet hur han avser att agera för att minska den konfliktnivå som vi ser kring de skogliga frågorna i dag.
Anf. 85 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! För det första är regeringen tydlig med att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i frågor om ersättning vid inskränkningar av skogsbruk till följd av artskyddet. Bland annat därför har regeringen initierat den tidigare nämnda bokstavsutredningen, som nu är i sin slutfas. Även den skogspolitiska utredningen har i sitt delbetänkande förslag om generell ersättningsrätt för skogsägare som av naturskäl drabbas av inskränkningar i sitt brukande, utöver det ansvar och de miljöhänsyn som redan åligger skogsägaren enligt skogsvårdslagen.
Både det arbete som nu görs inom Regeringskansliet och skogsutredningens redan redovisade förslag är tänkt att stärka både äganderätten och incitamenten för aktivt naturvårdsarbete. Bokstavsutredningen har inte bara som uppgift att säkerställa att skogsägarna får den ersättning de har rätt till, utan i utredningen ingår också att se över regelverket kring nationella fridlysta arter.
Som jag inledningsvis betonade är skog och skogsbruk en oerhört strategisk resurs för både klimat och konkurrenskraft, och vi behöver öka tillgången till biomassa samtidigt som vi värnar vår biologiska mångfald. Det är just det vi försöker att få till genom de olika utredningarna och det politiska nytag som regeringen nu tar kring skogspolitiken, för det är bara att konstatera att det har varit en glidande skala under en alldeles för lång tid. Det har varit för stora osäkerheter i skogspolitiken och i det regelverk som vi har och hur det har applicerats.
Jag ser därför mycket fram emot att vi får alla de här utredningarna på plats så att vi kan ta ett ordentligt tag och staka ut en riktning som självklart, liksom skogen, ska vara långsiktig. Jag hoppas på en fortsatt god dialog i kammaren kring detta.
Anf. 86 Malin Larsson (S)
Fru talman! Tack till ministern för svaren så långt! Oron fortsätter ändå att gnaga i mig, och den gäller framför allt artskyddet, som även ministern var inne på i sitt svar.
Markägare fortsätter att få brev från Skogsstyrelsen efter avverkningsanmälningar med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder. De kan inte avverka sin skog, och de får ingen ersättning. Denna osäkerhet, som inte enbart är en följd av svensk lagstiftning utan också är påverkad av nya rättsfall som tolkar EU-reglerna, skapar utmaningar för skogsägare och myndigheter. Fridlysta arter har varit en högaktuell fråga ända sedan dessa domar skapade den nya ordningen som vi har för skogen i dag.
Regeringen valde här att hantera frågorna gällande artskyddet i en så kallad bokstavsutredning på departementet. Det är en utredning som sker i det fördolda, där vi i oppositionen inte har någon insyn och inte kan få svar på våra frågor. Det får inte heller organisationer eller medier som söker svar. När vi frågade varför man inte hanterade allt som rör skogen i en enda utredning, alltså att även artskyddsfrågorna skulle ingå i skogsutredningen, fick vi till svar att det var bråttom och att man därför lyfte ut artskyddet och hanterade det i en bokstavsutredning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man väntade dock i ett och ett halvt år innan man tillsatte denna bokstavsutredning, och sedan har den inte blivit klar inom utsatt tid. Den skulle vara klar vid årsskiftet, men jag vet inte om den är klar än.
Flera ledamöter har vid olika tillfällen här i kammaren efterfrågat vad som händer med Artskyddsutredningen. Det gäller inte bara oss från oppositionen, utan även ledamöter från ministerns eget parti undrar samma sak: Varför händer det ingenting? Varför dröjer regeringen med besked i den här viktiga frågan, som det ju var så bråttom med?
Senast var svaret att artskyddsutredningen inte var klar än – den utredning som det var bråttom med och som därför inte lades samman med skogsutredningen. Nu har det gått tre månader sedan den skulle vara klar. Vad som händer vet vi inte.
En annan oro jag har kopplat till det här gäller hur man tänker hantera fåglarna. I en annan interpellation gällande skogen och artskyddet här i kammaren nyligen kunde man tolka svaret från klimat- och miljöministern som att regeringen tänker hantera den frågan genom att betala för de områden där fåglar hindrar skogsbruk. Jag ser en enorm risk med att det blir stora markarealer i Sverige som inte kommer att kunna brukas och som i stället kommer att kosta stora belopp i ersättningar.
Vi socialdemokrater hade gärna sett att man hanterat helheten. Vi hade också gärna varit med mer i utredningarna, just för att få långsiktighet och samsyn, hålla dialogen levande och bolla de här frågorna. Men nu är vi där vi är. Jag undrar var detta har fastnat och varför regeringen inte levererar på den viktigaste och mest akuta frågan om artskyddet för våra skogsbrukare. Vem kommer att ta ansvar för helheten kring alla de utredningar som har skett kring de skogliga frågorna? Det är mycket i görningen och även mycket som har levererats. Men helheten, vem tar ansvar för den?
Anf. 87 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att uttrycka min glädje över engagemanget för skogen. Jag tror att det bådar gott för framtida stabilitet i en viktig och långsiktig fråga som den svenska skogen och det svenska skogsbruket.
Precis som ledamoten tidigare nämnde är ju skogsbruket ett företagande som nästan alltid sträcker sig över generationer. Dagens skogsägargeneration planerar inte bara för sina barn utan också för deras barn – sina egna barnbarn – och så vidare.
Jag är väldigt stolt över skogsägarna runt om i landet och den enorma diversitet som vi ser i de svenska skogarna. Det handlar om lite olika brukningsmodeller och ett stort ansvarstagande på viktiga områden där man sparar miljömässigt eller av exempelvis affektionsskäl. Det gör att vi har ett skogslandskap med stor mångfald. Det kommer från ägandet. Jag vill återkomma till det. Regeringen utgår från äganderätten som oerhört viktig när vi tar oss an de här frågorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men skogsområdet är ju inte utan utmaningar. Som nämndes finns det nationella regler men också EU-regler som trots att skog inte är en EU-kompetens många gånger kliver in i den nationella politiken och dikterar villkoren. Det har vi försökt att arbeta aktivt med och även rönt viss framgång med på EU-nivå.
Framåt gäller det att hålla hög takt och framför allt att få de här utredningarna på plats. De olika perspektiven behöver jämkas samman, och när det väl är gjort kommer det ju att komma förslag på riksdagens bord. Jag ser fram emot den dialog som vi då kan ha.
Artskyddsutredningen är en bokstavsutredning, som hanteras lite annorlunda jämfört med en vanlig SOU. Processen blir därför något mer intern. Jag vidhåller att vårt sätt att lägga upp detta gör att vi snabbare kommer fram till ett gemensamt beslut. Vi går fram på flera fronter samtidigt.
Skogsutredningen har förvisso presenterat ett delbetänkande, men slutbetänkandet dröjer till augusti. Det är en ganska stor och omfattande utredning. Så lång tid kommer inte artskyddsutredningen att pågå.
Anf. 88 Malin Larsson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaren! Men jag kan konstatera att ministern lite grann undviker att svara på mina frågor. Jag kan tolka det som att artskyddsutredningen i alla fall kommer att levereras innan augusti, men vad som händer med fåglarna hörde jag inte.
Jag skulle också vilja passa på att lyfta fram vikten av forskning kopplad till skogen. För mot bakgrund av den konfliktnivå vi faktiskt ser och den polariserade samhällsdebatten kopplad till skogen är vetenskapen viktigare än någonsin. Vi behöver ha rätt fakta – och samma fakta – på bordet.
Skogen har byggt vårt land, som jag var inne på. Men vilka möjligheter finns i skogen framåt? Där är forskningen också otroligt viktig. Hur kan vi skapa ännu mer värde av varje träd? Jag tror att skogsdebatten skulle tjäna på mer dialog, inte mindre.
Dessutom är det alltid bra att mötas på plats i skogen när man diskuterar skogsbruk, artskydd och andra skogliga frågor och att man bildar sig tillsammans. Då kan man se hur skogsbruk går till, vilka hänsyn som tas, vilka arter som lever där och så vidare. Vi har många kunniga skogsägare, skogsarbetare och entreprenörer som besitter en otroligt lång erfarenhet här i vårt land. Kompetensförsörjningen inom skogsnäringen och den skogliga forskningen kommer att vara viktig för oss som land framåt.
Utifrån forskningspropositionen väcks dock min oro på nytt, då regeringen väljer att satsa på excellent forskning vid några få, stora universitet. Det innebär att forskningen vid mindre universitet i skogslänen riskerar att påverkas. Hur ser statsrådet på vikten av den skogliga forskningen i hela landet?
Anf. 89 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Min prioritet är att utforma en skogspolitik med grunden i förvaltarskapstanken. Förvaltarskap innebär inte att man bara lämnar något därhän utan att man aktivt tillvaratar något med fokus på att kunna överlåta det till kommande generationer. Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara bedöms vara den högsta långsiktiga klimatnyttan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förnybar råvara från skogen behövs för att ersätta fossilintensiva resurser både i Sverige och i andra länder. För att öka skogens klimatnytta, såväl för substitution som för ökat nettoupptag, bedöms insatser för ökad tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi behövas.
Som skogsägare har man stor frihet att välja hur man vill bruka sin skog, vilket borgar för stor variation i skogarna. Det är bra. Avverkning sker utifrån skogsägarens behov och planer givet de möjligheter och ramar som ges av vår nationella lagstiftning.
Det är min förhoppning att det omfattande utredningsarbete som nu pågår ska resultera i många goda förslag som regeringen kan ta vidare med syfte att skapa en ändamålsenlig skogspolitik för framtiden.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.