Missbruk av arbetstillstånd
Interpellation 2024/25:418 av Patrik Lundqvist (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-13
- Överlämnad
- 2025-02-14
- Anmäld
- 2025-02-18
- Sista svarsdatum
- 2025-02-28
- Svarsdatum
- 2025-03-21
- Besvarad
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Den 3 december avslöjade tidningen Arbetet i en artikel hur ett bageri i Stockholm tvingar människor att arbeta upp till 18 timmar per dag i långa perioder, hur de anställda känner sig övervakade om de behöver gå på toaletten och hur de inte får betalt för all övertid de gör. En tidigare anställd vittnar om hur löften om en framtida fast anställning gjort att hen accepterat långa övertidspass utan betalning men att personen ändå tvingats lämna landet för anställningen avslutades i stället och arbetstillståndet då gick ut.
På samma bageri – inte helt oväntat, eftersom brott och misskötsel ofta sker över hela linjen när de sker så här grovt – slarvas det rejält med hygienen, och råttor och möss är ett återkommande problem på bageriet, så pass att de anställda på rutin skramlar med bakplåtar för att skrämma bort dem på morgonen.
På samma tema har bageriet utsatts för brandattentat vid minst två tillfällen, och fordon har brunnit vid två till, vilket ju gör att det går att misstänka någon form av kriminella kopplingar eller åtminstone utpressning från kriminella.
Företaget har också använt sig av så kallade papperslösa, vilket de fått betala 100 000 kronor i böter för.
Utan att veta exakt vad som är förhållandena här i det enskilda fallet ser det i många avseenden ut som ett typiskt fall av arbetslivskriminalitet. Om det är så får vidare utredning och rättsväsendet naturligtvis hantera och bedöma. Men så här ser det ofta ut.
Med en kärna av utnyttjande av systemen för arbetstillstånd från tredjeland bryter företag mot alla regler och lagar de tycker står i vägen för att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt – fullt medvetna om att de anställda inte kan göra särskilt mycket utan att bli skickade tillbaka till landet de kommer från. Med det hotet och löftet att framtiden kommer bli bättre bara man gör det här nu kan en fattig människa tvingas slita rätt hårt för att få den lön de trots allt får ut.
Och grunden för problemen är ju att oseriösa företag har rätten i Sverige att själva göra bedömningen om det råder brist på arbetskraft eller inte. Det samtidigt som vi har en allvarlig arbetslöshetskris med många här i Sverige som borde kunna göra de här jobben på ett seriöst företag med sjysta villkor och bra löner i stället.
Så kan vi inte ha det i Sverige.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Johan Forssell:
Vad avser statsrådet att göra för att begränsa möjligheterna för missbruk av arbetstillstånd och utnyttjande av människor på svensk arbetsmarknad av mer eller mindre kriminella företagare?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:418
Webb-tv: Missbruk av arbetstillstånd
Dokument från debatten
- Fredag den 21 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:88
- Protokoll 2024/25:88 Fredagen den 21 marsProtokoll 2024/25:88 Svar på interpellation 2024/25:418 om missbruk av arbetstillstånd
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Patrik Lundqvist har frågat mig vad jag avser att göra för att begränsa möjligheterna för missbruk av arbetstillstånd och utnyttjande av människor på den svenska arbetsmarknaden av mer eller mindre kriminella företagare.
Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är naturligtvis oacceptabelt. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.
Regeringen genomför förändringar av det svenska systemet för arbetskraftsinvandring, bland annat genom höjt försörjningskrav för arbetstillstånd. Höjningen har bidragit till färre uppehållstillstånd för arbete inom branscher där det varit stora problem med fusk och missbruk. Migrationsverket tillämpar också högre utredningskrav på områden där risken för missbruk är extra stor.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att förhindra, upptäcka och åtgärda alla typer av missbruk av migrationssystemen. Av Migrationsverkets regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten ska förstärka sin kontrollverksamhet för att motverka fusk och missbruk. Migrationsverket ska fortsätta prioritera arbetet med återkallelseärenden. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska också öka och bli effektivare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen arbetar vidare med förslag i SOU 2021:88 om arbetskraftsexploatering och SOU 2024:15 om nya regler för arbetskraftsinvandring. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition som bland annat innehåller förslag om att Migrationsverket ska få utökade möjligheter till kontroller av arbetsgivare i samband med ansökningar om arbetstillstånd och om nya straffbestämmelser kopplade till utnyttjande av utländsk arbetskraft.
Samverkan mellan myndigheter är centralt för att motarbeta arbetslivskriminalitet. I september förra året förstärkte och förlängde regeringen uppdraget till de nio myndigheter som samverkar för att motverka arbetslivskriminalitet till och med 2026. Myndigheterna ska fortsätta att bedriva och utveckla arbetet mot arbetslivskriminalitet och arbetet vid arbetslivskriminalitetscentren. Arbetet ska också utvecklas för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering i arbete.
Regeringen följer utvecklingen noga och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att migrationssystemen missbrukas och att personer med arbetstillstånd i Sverige utnyttjas.
Anf. 16 Patrik Lundqvist (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för att han är här och för svaret!
Det är såklart inte alls acceptabelt att människor som kommer hit för att arbeta utnyttjas. Men, fru talman, det är lite att spela ned problemen när man uttrycker sig som statsrådet gör. Verkligheten är ju att människor tas hit med utgångspunkten att de ska utnyttjas. De vet det. Företagen som rekryterar och sköter deras ansökan och tillståndshantering vet det, och alla vi som jobbar med frågorna vet det också. Det handlar alltså inte om att människor söker sig hit för att jobba men att det sedan slutar med att de blir utnyttjade.
Fru talman! Jag ser såklart fram emot vad som ska komma ur de två utredningar som ministern nämner – en del har redan kommit. Att regeringen inte har kommit i mål med utredningen från förra året kan man förstå; det finns ju en del att göra, och det handlar trots allt om något ganska nytt. Men att det fortfarande ligger kvar saker från 2021 års utredning som regeringen arbetar med och som inte har blivit till förslag och verklighet får man väl säga inte riktigt rimmar med orden om att det är oacceptabelt att folk utnyttjas på svensk arbetsmarknad.
Det är såklart vällovligt att regeringen jobbar med att Migrationsverket och andra myndigheter ska arbeta hårdare med kontroller, återkallelse och annat. Detta behövs självklart. Men det är beklämmande att den största åtgärd som egentligen införts för att stävja problemet är en inkomstgräns. Detta låter kanske bra och har självklart en viss effekt, men problemet är att effekten inte träffar rätt. De som rekryterar människor och har ett ärligt uppsåt och agerande kommer naturligtvis att dra ned på antalet anställda om de inte kan motivera de löner som krävs i en viss bransch. Detta kan vi, som ministern säger, också se.
Men det här är en pyrrhusseger, fru talman. Vi får alla betala priset för att det uppstår brist på arbetskraft i företag och verksamheter där den verkligen behövs och där arbetsgivaren är ärlig medan de kriminella med enkelhet klättrar runt reglerna genom att göra precis det de gjorde innan försörjningskravet på 80 procent av medianlönen infördes. Det handlar om det som Sara Persson på Ekobrottsmyndigheten säger angående lönekravet: ”Om det betalas ut en lön, och den anställde sedan måste betala tillbaka en viss del av lönen, då kan vilken lön som helst sättas.”
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns såklart dessutom fler och mer avancerade upplägg som gör det möjligt att betala människor mindre pengar än det ser ut som att man gör, och det har redan tidigare funnits ett stort intresse hos alla dessa företag av att inte dra uppmärksamheten till sig.
Grundproblemet är att alliansregeringen ändrade reglerna så att företag enskilt kan slå fast att det råder arbetskraftsbrist. Det var ett misstag att släppa arbetsmarknadsprövningen till företagen. Förblindade av att göra det enklare för företag att rekrytera och naiva inför vad kriminella kunde använda reglerna till släppte man kontrollen över vem som får bestämma över när och var människor får komma hit och arbeta, och nu står vi här med resultatet. Visst blev det enklare för företagen, men vad hjälper det när de sedan blir utkonkurrerade av dem som utnyttjar reglerna för att slå undan benen för alla dem som håller sig till regelverken i Sverige?
Självklart måste det arbete som görs av regeringen med myndighetssamverkan och effektivare kontroller göras, men så länge vi låter detta system vara kvar och inte ändrar på det som är grundproblemen kommer detta att fortsätta. Vi har nog med problem med arbetsmarknaden inom EU, där folk också utnyttjas.
Anf. 17 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Interpellanten lyfter en viktig fråga. Av någon märklig anledning har vi haft en ordning där man importerat lågkvalificerad arbetskraft till Sverige medan hundratusentals människor i Sverige gått arbetslösa. Något som framkommit gång på gång är att det är inom de lågkvalificerade yrkena som fusk och missbruk ofta förekommer.
Då undrar man varför Socialdemokraterna under de åtta år de hade makten behöll ett lönekrav på endast 13 000 kronor, som praktiskt taget uppmuntrade lågkvalificerad arbetskraftsinvandring från länder utanför Europeiska unionen. Ett sådant lågt lönekrav har inneburit ett perfekt upplägg för oseriösa arbetsgivare och kriminella, som vetat att de kunnat utnyttja människor utan risk.
Nu är det nya tider. Under den här mandatperioden har lönekravet höjts till 80 procent av medianlönen, vilket motsvarar 28 480 kronor. Detta har resulterat i att arbetskraftsinvandringen nästan har halverats. Just inom de yrken där fusk och missbruk varit omfattande har arbetskraftsinvandringen minskat.
Det kommer alltid att finnas människor som på något sätt vill utnyttja andra människor. Detta borde Socialdemokraterna ha vetat när de under åtta år lät lönekravet för arbetskraftsinvandring ligga på 13 000 kronor. Självklart kommer sådana regler att leda till att vissa tar hit människor som får arbeta i låglöneyrken och utnyttjar dessa människor.
Men nu har vi för första gången på länge en regering som driver ett arbete för att motverka dessa problem. Och Migrationsverkets utvärdering av det nya lönekravet visar att regeringen har lyckats. En höjning av lönekravet har resulterat i att arbetskraftsinvandringen till olika låglöneyrken där arbetskraftsexploatering förekommer har minskat. Den här regeringen har alltså faktiskt lyckats med det som de rödgröna regeringarna inte lyckades med under åtta år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tidöpartierna nöjer sig inte med detta utan har kommit överens om en ytterligare höjning av lönekravet, vilket gör att arbetskraftsinvandringen kommer att bli ännu mer inriktad på högkvalificerad arbetskraft och att fusket kommer att minska ännu mer.
Vad är då det andra alternativet? Vad är det Socialdemokraterna erbjuder? Socialdemokraterna vill regera med tre partier som vill avreglera arbetskraftsinvandringen. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet vill antingen tillbaka till lönekravet på 13 000 kronor eller inte ha något lönekrav över huvud taget.
Vad kommer det att resultera i? För det första kommer vi att få en mångdubbling av arbetskraftsinvandringen. Det blir massinvandring igen. För det andra kommer arbetskraftsinvandringen att öka för alla dessa låglöneyrken där arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet förekommer.
Detta är det enda som Socialdemokraterna egentligen har att erbjuda. Därför tycker jag att det är märkligt att interpellanten ställer denna fråga till en regering som faktiskt har tagit tag i de problem som Socialdemokraterna i nästan ett decennium negligerade.
Anf. 18 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag ska inleda med att säga att missbruk av migrationssystemet är väldigt allvarligt, precis som anges både i interpellationssvaret och i många andra sammanhang där vi redogör för vår politik. Det ska vara ordning och reda i hela migrationspolitiken.
En förändring som regeringen har gjort är att Sverige har gått från att vara ett land med stor asylinvandring, så som det var under den tidigare regeringen, till att bli ett land där vi i dag snarare har invandring av arbetskraft men även av studenter och forskare.
Det är viktigt att vi alltid ser till att lagar efterlevs, att det inte finns arbetslivskriminalitet, att människor inte far illa och att vi alltid tar krafttag när vi ser att det finns problem. För det finns problem – det är uppenbart – och det är förklaringen till att den här regeringen på detta område genomför åtgärder som är större än vad någon annan regering har gjort tidigare.
Jag tycker att interpellanten från Socialdemokraterna ska fundera lite över sitt eget ansvar i detta. Vi hade en socialdemokratisk regering under åtta år. Vad gjorde den egentligen kopplat till dessa frågor?
I januariavtalet skrev Socialdemokraterna under på att dagens regelverk ska värnas. Det står i punkt 21. Det hände alltså inte mycket alls, utan problemen växte. Nu kommer en moderatledd regering och tar tag i problemen, och det gör väldigt mycket.
Flera förändringar pågår, till exempel ett höjt försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring. Det finns flera skäl till det, men det bidrar till att det blir färre uppehållstillstånd för arbete i branscher där vi vet att det har funnits – och kanske fortfarande finns – problem med fusk och missbruk.
Migrationsverket ska förstärka sin kontrollverksamhet för att motverka både fusk och missbruk. Men det handlar inte bara om det, utan det måste också leda till en konkret åtgärd. Därför har vi uppdragit åt Migrationsverket att prioritera återkallelseärenden så att tillstånd som beviljats på felaktiga grunder och där det finns fusk och missbruk återkallas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta handlar inte bara om Migrationsverket, utan det är en lång rad myndigheter som vittnar om att de ibland kommer i kontakt med den här typen av problem. Vi har förlängt och förstärkt uppdraget till inte mindre än nio olika myndigheter som samverkar för att motverka arbetslivskriminalitet. Vi kommer också att återkomma gällande utökade kontroller och nya straffbestämmelser, vilket också är centralt kopplat till utnyttjande av arbetskraft.
Fru talman! I den här regeringen sopar vi inte problemen under mattan, utan vi tar tag i dem. Det är inte bara läpparnas bekännelse, som har varit principen tidigare, utan nu genomför vi stora förändringar.
Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det ska vara ordning och reda i migrationspolitiken. Den som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet ska utredas för det, och det ska vara stränga straff. Vi ska säkerställa att människor aldrig far illa på svensk arbetsmarknad. Det gäller naturligtvis inte merparten av alla som arbetar som arbetskraftsinvandrare. Men det finns problem, och varje fall är ett fall för mycket.
Fru talman! Nu genomför vi stora förändringar, och jag har goda förhoppningar om att det ska leda till mer ordning och reda på arbetsmarknaden och mindre fusk och utnyttjande, som regeringen ärvde av den tidigare regeringen.
Anf. 19 Patrik Lundqvist (S)
Fru talman! Man kan konstatera att det som vi fått höra här i talarstolen inte stämmer. Det är ganska enkelt. Den utredning som ministern hänvisade till i sitt första inlägg tillsattes 2021, alltså av den tidigare regeringen. Att man inte gjorde något utan bara hänvisade till läpparnas bekännelse, som ministern uttryckte det, stämmer helt enkelt inte.
Likaså, när det gäller akrimcenter, stämmer det som ministern sa att det krävs många myndigheter, inte bara Migrationsverket, för att stävja problemen på svensk arbetsmarknad.
Den tidigare debatten handlade bland annat om ekonomisk brottslighet. Gunnar Strömmer var här och pratade om att den ekonomiska brottsligheten har gått om narkotikan som huvudförsörjning för de kriminella organisationerna. Till grund för denna brottslighet ligger bland annat problematiken med utnyttjande av tillstånd.
Vi vet att människor utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Till exempel tar man hit och anställer människor som har barn med olika problematik, och lönen är att deras barn får åtgärder från samhället, till exempel LSS, och kan klara sig. Man utnyttjar dessa människor grovt genom att se till att de i stället för lön får hjälp till sina barn. Detta kan man göra ganska enkelt genom att tala om för dem att om de bråkar, anmäler eller gör något annat får både de och deras barn åka härifrån och bli av med stödet. Det här är hemskt, fru talman, och något behöver göras åt det.
Det är jättebra att Migrationsverket gör extra kontroller av just sådana situationer, men det stävjar inte grundproblemet. Som ministern själv, och Gunnar Strömmer före honom, var inne på har vi stora problem även på den europeiska arbetsmarknaden. Då vore det väl smart att stävja problematiken med arbetskraftstillstånd innan den ens har kommit till, i stället för att använda de resurser vi har för att kontrollera arbetsmarknaden och lägga dem på det. Då kan man fokusera på andra problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi hörde också här att problemen har minskat sedan lönekraven kom till, i alla branscher som har problem, eller hur man nu uttryckte det. Problemet är att vi har problem med kriminalitet i precis varenda bransch.
Vi har just nu en lågkonjunktur som högst troligt bidrar till att det finns mindre möjligheter i till exempel byggbranschen att få uppdrag där man kan utnyttja människor, vilket bidrar till att färre kommer hit. Frågan är om problemen minskar i relation till den övriga branschen, där vi faktiskt inte ser de effekterna, och om det verkligen är så som ledamoten tidigare hänvisade till – att det blir stora effekter.
Då kan man också fråga sig: Vilka är det egentligen som far med läpparnas bekännelse eller symbolpolitik? De kriminella drabbas inte, men de seriösa drabbas ganska hårt av att inte kunna ta hit arbetskraft. Det behöver vi göra något åt.
Anf. 20 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Arbetskraftsinvandringen har under lång tid varit ett av de största kryphålen i det svenska migrationssystemet. Det har utnyttjats av kriminella arbetsgivare, skuggsamhället och människor som aldrig haft för avsikt att återvända till sitt hemland. Men nu har Tidöregeringen tagit itu med detta. Lönekravet har höjts kraftigt, vilket har minskat fusket och exploateringen.
I förra veckan beslutade riksdagen att avskaffa spårbytet. Det hindrar att personer som fått avslag på sin asylansökan kan stanna kvar genom att skaffa ett jobb med usla villkor.
Låt oss vara tydliga med vad spårbyte innebar i praktiken. En asylsökande kunde få avslag, men i stället för att lämna Sverige kunde personen få uppehållstillstånd genom att skaffa ett lågavlönat jobb. Det skapade ett system där desperata personer accepterade slavliknande arbetsvillkor och där skumma arbetsgivare kunde utnyttja dem.
År 2022 visade en rapport från Riksrevisionen att spårbytet ökar arbetslivskriminaliteten, men ändå vill Vänsterpartiet och Miljöpartiet behålla systemet. De vill återinföra spårbytet om de får politiskt inflytande.
Socialdemokraterna säger sig vilja bekämpa arbetslivskriminalitet, men deras samarbetspartier vill avskaffa lönekravet och återinföra spårbytet. Hur går det ihop?
Det är inte den här regeringen som interpellanten borde ställa sin fråga till. Interpellanten borde fråga Socialdemokraternas samarbetspartier Miljöpartiet och Vänsterpartiet varför dessa partier vill föra en politik som ökar arbetslivskriminaliteten.
Anf. 21 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag får väl korrigera mig, då – det stämde inte som jag sa att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting på åtta år. Man tillsatte en utredning. Det var facit efter åtta år.
Om det är de krafttag mot kriminalitet som Socialdemokraterna talar så högt om i den här frågan låter jag vara osagt, fru talman. Men man kan såklart ställa att på åtta år ha tillsatt en utredning i kontrast mot alla de reformer som den här regeringen genomför nu när vi tar tag i problemen.
Jag räknade upp en lång rad olika reformer i mitt tidigare svar, men det handlar inte bara om det. Vi gör också en budgetsatsning på 250 miljoner kronor kopplad till samarbetet mellan olika myndigheter så att vi kan hitta de problem med missbruk som vi vet finns här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som nämndes här av Nima Gholam Ali Pour slopade vi bara häromdagen systemet med spårbyte – också det någonting som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade kunnat göra om man hade velat, om man hade orkat och om man hade tagit problemen på allvar. Det gjorde man inte, men nu gör i stället en moderatledd regering det.
Det finns också en statsrådsgrupp med flera statsråd, däribland jag själv, som träffas för att utbyta information om de här problemen.
Det handlar i och för sig inte bara om arbetslivskriminaliteten och de problem som finns med att människor lever i utsatthet och far illa. Tyvärr finns det ju också andra exempel på det kopplat till andra uppehållstillstånd – parallella samhällen och att människor lever i stor nöd och utsatthet. Det är naturligtvis först och främst väldigt sorgligt för dem som far illa, men det undergräver också tilltron till den reglerade invandringen och principen om den reglerade invandringen, som den här regeringen tar på stort allvar.
Från regeringens sida, fru talman, begränsar vi oss inte till bara de här reformerna. Vi vet nämligen från svenska företag att det också finns brist på arbetskraft i många sektorer och många grupper. Det är viktigt att komma ihåg det. Vi genomför just nu ett skifte, kan man säga, från det tidigare fokuset på mycket av lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till mer av att hitta internationella topptalanger och fler högkvalificerade personer. Det kan vara en läkare, en programmerare, en sjuksköterska, en forskare eller en tekniker. Det finns i dag många grupper som svenskt näringsliv, stora och små företag, letar efter med ljus och lykta.
Det är klart att när det finns en sådan arbetskraftsbrist och vi inte kan rekrytera inifrån landet, då drabbar det oss alla. Det drabbar oss i form av lägre tillväxt och sämre tillväxtmöjligheter, lägre skatteintäkter och så vidare.
Här gäller det alltså att hitta en balans. Vi tar krafttag mot fusket och skärper kontrollerna. Men vi hör också att många små, medelstora och stora företag letar efter vissa kompetenser med ljus och lykta. Där behöver vi snarare göra mer för att till exempel fler läkare, tekniker och forskare ska kunna komma till Sverige. Det är en balans som den här regeringen genomför precis just nu.
Anf. 22 Patrik Lundqvist (S)
Fru talman! Ja, det är precis det som statsrådet pratar om i den avslutande delen av sitt senaste inlägg som är kärnan i det här, tycker jag. De åtgärder som genomförs just nu vad gäller arbetstillstånd leder till lägre tillväxt och mer kriminalitet. Det drabbar de företag som vill göra rätt för sig medan de som ända från början inte vill det har lätt att ta sig igenom systemet – runda det, klättra förbi det eller vad man nu vill kalla det.
En viss lönenivå stoppar inte dem som, oavsett vilken summa man sätter, inte har ambitionen att göra rätt för sig och betala lönen till dem som är anställda. Det är kärnan i den kritik som jag har. Däremot drabbar det de företag som vill göra rätt för sig och har behov av att rekrytera men inte klarar av det. Det spelar ingen roll vilka löner man sätter där.
Jag kan också konstatera att tonläget är väldigt högt. Det kanske beror på att man själv känner att det här kanske inte riktigt räcker till. Vi tillsatte till exempel akrimcentren, som ministern pratade om som en bra insats här, och vi vidtog andra åtgärder. Det var inte bara att tillsätta en utredning. Men så kan det ju låta när man själv känner att det inte riktigt räcker till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har flera gånger stått här i talarstolen och diskuterat med ledamoten Gholam Ali Pours partikollega Magnus Persson. Han efterfrågar faktiskt precis det som jag talar om här snarare än det som Sverigedemokraterna och regeringen nu levererar, nämligen arbetsmarknadsprövning. Frågan är varför han nu kritiserar det i stället för att ställa upp bakom sin partikamrat.
Anf. 23 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag förstår att Patrik Lundqvist tycker att det är jobbigt att tala om det här eftersom man under åtta år inte gjorde de reformer som man nu efterlyser och tycker är så viktiga. Jag förstår det. Det kan inte vara helt lätt att i realiteten inte ha gjort så mycket alls och nu se att det kommer en moderatledd regering och tar tag i de här problemen.
Vi har redan genomfört mycket mer än den tidigare regeringen gjorde under åtta års tid, en lång rad reformer, och vi är inte klara. Det är en hörnsten för oss att rätt ska vara rätt. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det ska vara ordning och reda i migrationspolitiken överlag.
Samtidigt ska vi passa oss för att stämpla alla personer som kommer till Sverige och arbetar som kriminella eller säga att de inte sköter sig. Det finns ju väldigt många högkvalificerade personer i Sverige som arbetar i bristyrken. Många företag skulle inte klara sig utan till exempel programmerare och tekniker.
Jag vet inte om Patrik Lundqvist har besökt ett större svenskt företag i dag. När jag gör det hör jag väldigt många språk och bakgrunder på arbetsplatserna. Väldigt många världsledande svenska företag tycker att det är viktigt att det finns goda möjligheter att rekrytera utifrån när de inte kan hitta kompetensen i Sverige.
Det är klart att om man skulle genomföra reformer där man stänger ned allt detta skulle vi alla bli fattigare. Då kommer vi att ha lägre tillväxt, och det kommer att finnas mindre pengar till vård och omsorg och skola. Det vore naturligtvis en väldigt dålig utveckling för Sverige.
Fru talman! Jag vill tacka Patrik Lundqvist för den här debatten, där vi kan konstatera att det nu sker större förändringar än någonsin tidigare på det här området – och det är en moderatledd regering som genomför dessa förändringar för mer ordning och reda.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.