Analys av geografiska förutsättningar och behov i försvarsplaneringen
Interpellation 2024/25:412 av Lena Johansson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-12
- Överlämnad
- 2025-02-13
- Anmäld
- 2025-02-14
- Sista svarsdatum
- 2025-02-27
- Svarsdatum
- 2025-03-11
- Besvarad
- 2025-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Det pågående kriget i Ukraina har på ett brutalt sätt illustrerat hur avgörande ett fungerande civilförsvar är för att skydda en nation och dess befolkning under kris och krig. Från städer som Kiev och Charkiv till landsbygden i västra Ukraina har landet behövt mobilisera sina resurser på alla nivåer men på olika sätt. Kriget ser olika ut i olika delar av Ukraina. Det är svåra militära strider i vissa områden och luftvärnsattacker i andra, medan det på vissa platser nästan inte finns någon militär närvaro eller strid.
Med det sagt så har olika delar olika utmaningar och uppgifter beroende på vilken geografisk del man befinner sig i. Trots de fruktansvärda konsekvenserna har Ukraina visat en imponerande förmåga att anpassa sig och lära i realtid – erfarenheter som vi i Sverige bör analysera och dra lärdom av. Detta är en viktig del i beredskapsplaneringen av Sverige. Vem gör vad och var? Vilka utmaningar kan man förvänta sig att ens egen kommun eller region kan komma att stå inför?
Min fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin är:
Har statsrådet och regeringen gjort denna analys eller gett någon myndighet i uppdrag att göra en sådan analys, och om ja, vilka åtgärder har regeringen vidtagit?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:412
Webb-tv: Analys av geografiska förutsättningar och behov i försvarsplaneringen
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:81
- Protokoll 2024/25:81 Tisdagen den 11 marsProtokoll 2024/25:81 Svar på interpellation 2024/25:412 om analys av geografiska förutsättningar och behov i försvarsplaneringen
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Lena Johansson har frågat mig om jag och regeringen, med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina, har gjort en analys av geografiska förutsättningar och behov inom ramen för försvarsplaneringen eller givit någon myndighet i uppdrag att göra en sådan analys och, om svaret är ja, vilka åtgärder regeringen har vidtagit.
Låt mig börja med att säga att Sverige och Europa befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge där ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade inte kan uteslutas. Precis som Lena Johansson framhåller är lärdomarna från kriget i Ukraina en viktig del i Sveriges totalförsvarsplanering. Såväl Försvarsberedningens rapporter som totalförsvarsbeslutet för 2025–2030 grundar sig till stor del på erfarenheter från Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina.
I december fastställde regeringen sammanlagt tre inriktningsbeslut som syftar till att omsätta totalförsvarsbeslutet i konkreta åtgärder hos såväl myndigheter för det militära försvaret som beredskapsmyndigheter inom det civila försvaret. Av inriktningsbeslutet för det civila försvaret framgår att beredskapsmyndigheterna ska bidra till att uppnå målet för det civila försvaret, vilket innefattar säkerställandet av de viktigaste samhällsfunktionerna och skydd av civilbefolkningen.
Vidare anges vad myndigheterna ska göra under försvarsbeslutsperioden. Till exempel ska beredskapsmyndigheterna inom ramen för respektive myndighets uppgifter verka för att aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet säkerställer tillgång till nödvändiga varor och tjänster samt skapar möjlighet att upprätta eller ställa om produktion samt distribuera nödvändiga varor och tjänster.
Regeringen har även givit Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Försvarsmakten ett gemensamt uppdrag att fortsätta främja en utvecklad och samordnad planering inom totalförsvaret. Syftet är att stödja beredskapsmyndigheterna och myndigheterna inom det militära försvaret i deras planering och förberedelser för att nå det övergripande målet för totalförsvaret. En del i uppdraget är att definiera antaganden avseende möjliga händelseutvecklingar inför och vid höjd beredskap, inklusive konsekvenser för samhället.
Regeringen har också givit MSB och länsstyrelserna i uppdrag att göra en övergripande planering av skyddsåtgärder för att stärka skyddet av civilbefolkningen. De skyddsåtgärder som ingår i uppdraget är primärt skyddsrum, utrymning och tillhörande inkvartering. För att kunna genomföra denna övergripande planering behövs en geografisk prioritering, bland annat utifrån vilka områden som bedöms utgöra sannolika mål vid ett väpnat angrepp. Myndigheterna ska med utgångspunkt i den geografiska prioriteringen identifiera vilka skyddsåtgärder som är lämpliga för respektive område. Uppdraget kommer att delredovisas i slutet av mars och slutredovisas i december.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan avslutningsvis konstatera att regeringen i regleringsbreven för 2025 har givit en majoritet av beredskapsmyndigheterna i uppdrag att säkerställa förmågan att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna även utbilda och öva sin personal samt se till att stärka en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav ett krig ställer. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur väl myndigheterna lever upp till detta uppdrag.
Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har visat att civilbefolkning och civil infrastruktur målmedvetet attackeras. Sveriges totalförsvarsplanering omfattar hela samhället och bygger på att vi alla gemensamt bidrar till samhällets motståndskraft.
Anf. 112 Lena Johansson (S)
Herr talman! Tack, statsrådet, för ett väldigt utförligt svar!
Jag noterar dock att ministern hänvisar till beslut, uppdrag och dokument som redan är kända, till exempel Försvarsberedningens rapporter, totalförsvarsbeslutet och olika inriktningsbeslut. Men det jag efterlyser är inte regeringens generella arbete med totalförsvar utan om det faktiskt, i ljuset av kriget i Ukraina, har gjorts en tydlig analys av de geografiska förutsättningar och behov vi har i vårt land.
Vi vet att geografin spelar en avgörande roll i modern krigföring. Det handlar inte bara om vilka platser som är sannolika mål utan om vilka platser som är kritiska för försörjningsberedskap, logistik, evakuering och skydd av civilbefolkning samt samhällsviktig infrastruktur.
I svaret nämns att MSB och länsstyrelserna ska göra en geografisk prioritering av skyddsåtgärder – det har jag alltså fått svar på – och att delredovisningen kommer först om några veckor. Det är därmed ett pågående, inte ett genomfört, arbete, men man har i varje fall börjat med det. Då är dock frågan: Hur har regeringen vägt in de geografiska risk- och behovsanalyserna i de beslut som är fattade fram till nu? Utan sådana grundriskbedömningar är det nämligen svårt att veta om åtgärderna faktiskt gör skillnad där de behövs som mest.
Det finns också en fara i att regeringen kanske slår sig till ro med att det pågår en massa arbete när det egentligen behövs tydlig styrning, prioritering och uppföljning. Det gäller inte minst i en tid då tiden är knapp. Statsrådet har ofta citerats gällande det han sagt om att det är fara i dröjsmål och att tid för handling är nu. Det har ändå gått en viss tid, och även om man har gjort mycket är frågan om man har gjort det geografiskt korrekt i och med att den geografiska bedömningen inte har gjorts än.
Anf. 113 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är lite oklart exakt vad som var frågan. Jag upplever att interpellanten far efter flera olika spår samtidigt.
Man anför att regeringen ska berätta om sådant som ännu inte är känt. Det är naturligtvis svårt för mig att veta vad som är känt och inte för riksdagsledamoten, men jag har försökt ge en förhållandevis fullödig beskrivning av det arbete som pågår på olika håll. Det gäller både det som kopplar an till det tidigare beslutade, alltså det nu gällande, försvarsbeslutet och det som kopplar an till de tilläggsuppdrag som MSB har haft om att väga in geografin som en komponent och en planeringsförutsättning. Det är naturligtvis viktigt och angeläget att få det här på plats så snart som möjligt, och det är därför myndigheten har till uppgift att delredovisa det redan i mars.
Låt mig dock även ta tillfället i akt att reflektera och säga att jag tror att det är viktigt att vi förstår att vi behöver höja nivån i det civila försvaret över hela geografin. Även om man kan göra antaganden utifrån geografiska planeringsförutsättningar, som kan vara väl underbyggda, krävs det nämligen att vi har en grundläggande robusthet i hela samhället för att vi ska kunna så att säga absorbera det faktum att verkligheten inte alltid gestaltar sig så som planverket ger vid handen. Det är det vi försöker uppnå i det här försvarsbeslutet.
För att instämma i det interpellanten säger, herr talman: Jag är sällan nöjd med tempot. Jag tycker att det borde gå ännu snabbare med det mesta, och det tycker jag mot bakgrund av hur allvarligt säkerhetsläget i vår omvärld är. Men det man kan konstatera är glädjande här är att förmågan i det svenska civila försvaret nu börjar öka påtagligt. I MSB:s senaste förmågebedömning, som kom i februari, konstaterar MSB att man har genomfört dubbelt så många förmågeskapande åtgärder i det civila försvaret under 2024 som under 2023. Det är i grunden bra. Förmågan ökar i alla tio beredskapssektorer, även om det går för långsamt i många av dem.
Det skulle alltså behöva gå ännu snabbare. Det tror jag att vi har politisk samsyn kring, och vi kommer naturligtvis att fortsätta arbeta med det.
Anf. 114 Lena Johansson (S)
Herr talman! Jag tror absolut att vi har samsyn i fråga om att det är brådskande. Vi har också samsyn gällande att det behöver göras mer, och vi har samsyn gällande att den geografiska analysen är superviktig.
Det finns två delar i detta. Den ena har påbörjats. Den finns inte än, men ändå har kommuner, regioner, näringsliv, civilförsvarsorganisationer och civilsamhälle fått en uppmaning att arbeta. Jag tycker att denna uppmaning blir lite problematisk om man inte vet exakt vad man ska göra. Man ska naturligtvis bli vid sin läst; det är vi överens om. Det som fungerar i normalläget ska fungera också i kris och krig.
Om man däremot, apropå den andra delen, tittar på Ukraina – det var detta som var mitt utgångsläge – ser man att det inte blir samma situation över hela landet. Vi har ett ganska avlångt land. Vi har till exempel Mälarregionen och Norrland, som har olika geografiska förutsättningar och olika befolkningstäthet. Alla kan inte göra samma sak, utan olika regioner och kommuner och olika områden i landet behöver göra olika saker.
Min fråga blir därför: Fokuserar man i dag på rätt sak? Det kostar pengar för kommuner att göra vissa saker. Jag vet inte om Skinnskatteberg är den första kommun som behöver bygga skyddsrum, om statsrådet förstår vad jag menar. Det kan finnas variationer mellan olika kommuner när det gäller behovet av beredskapshöjande insatser. Jag tror på den geografiska analysen, för då kan MSB och länsstyrelserna hjälpa till att göra analysen och bistå på ett annat sätt.
Anf. 115 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Utan att upprepa mig alltför mycket vill jag säga att jag håller med om att detta är en viktig komponent. Jag tror dock att man begår ett stort misstag om man tror att man behöver det här svaret för att sätta igång och arbeta.
I många avseenden behöver alla göra ungefär samma sak när det gäller kontinuitetsplanering för den verksamhet man i normalfallet har ansvar för, till exempel omsorgsverksamhet eller barnomsorgsverksamhet. Sedan kan lösningarna se olika ut beroende på vilken typ av kommun det handlar om. Om man är en liten kommun kan man samarbeta med omkringliggande mindre kommuner.
I individuella fall – för respektive kommun – kan lösningarna se olika ut, men den övergripande uppgift som kommunerna måste ta sig an står och faller inte med den geografiska analysen. Det är klart att vi vill kunna bidra med ytterligare precision i planeringsförutsättningarna, men många kommuner har fortfarande inte kommit tillräckligt långt med de åligganden de har enligt dagens lagstiftning när det gäller den fredstida krisberedskapen.
Jag tror att man gör det alltför lätt för sig om man ser detta som ett skäl att inte sätta igång och arbeta. Min bild är att budskapet att man bör sätta igång och arbeta med sin egen kris- och krigsorganisation och med sin egen kontinuitetsplanering börjar nå ut. Vi ska naturligtvis trumma på ännu hårdare för att så ska bli fallet.
Anf. 116 Lena Johansson (S)
Herr talman! Jag förstår precis – det är klart att Skinnskatteberg ska ha skyddsrum för sina äldre om det är detta som behövs. Det är klart att man ska ha livsmedelsförsörjning och att man ska ta hand om sina äldre om krisen kommer. I den delen är vi överens.
Min fråga gäller snarare om det på totalen finns någon form av rörelse i samhället som man redan i dag har gjort någon form av analys av och som skulle bistå kommuner, regioner och näringsliv. Det handlar om hamnar, infrastruktur och flera andra saker.
Statsrådet nämnde några saker i uppdragen till vissa myndigheter. Vi har 61 beredskapsmyndigheter, om jag kommer ihåg rätt. Det är många. Blir det någon samlad syn på detta, och blir det någon samlad rådgivning? Har varje beredskapsmyndighet möjlighet att rapportera till MSB och länsstyrelserna? Hur är detta tänkt att bli begripligt på aggregerad nivå, så att man kan skjuta till och avsätta resurser på ett annat sätt? Jag vet inte om det här var begripligt!
Anf. 117 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag är inte helt säker på att jag uppfattade frågan rätt. Det man kan säga övergripande är att den generella inriktningen för planeringen av totalförsvaret finns i inriktningsbesluten för det militära försvaret, det civila försvaret och totalförsvaret. Jag vågar påstå att detta är unikt tydligt när det gäller målbild, intentionsdjup och ambitionsnivå i förhållande till det förra försvarsbeslutet. Det torde inte råda något tvivelsmål om vad som är målet i arbetet för alla beredskapsansvariga myndigheter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.