Rätt ersättning vid sjukdom
Interpellation 2024/25:406 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-10
- Överlämnad
- 2025-02-11
- Anmäld
- 2025-02-12
- Svarsdatum
- 2025-02-25
- Besvarad
- 2025-02-25
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Försäkringskassans och Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) rapporter visar att en betydande andel av dem som får avslag på sin ansökan om sjukersättning hamnar i en svår ekonomisk situation. Många av dessa personer tvingas fortsätta i sjukpenning trots att deras arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt, medan andra helt står utan ersättning och saknar försörjning.
Samtidigt ser vi att antalet beviljade sjukersättningar har sjunkit under en längre period och att kraven för att få ersättningen har blivit allt svårare att uppnå. ISF:s rapport från 2023 visar att upp till 9 procent av de som får avslag står helt utan inkomst. Det här är en mycket oroande utveckling, då det innebär att personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att hamna i fattigdom och social utsatthet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje följande:
- Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att personer med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga inte fastnar i sjukpenningen utan får den sjukersättning de har rätt till?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att färre personer ska bli helt utan försörjning efter avslag på sjukersättning?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:406
Webb-tv: Rätt ersättning vid sjukdom
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:76
- Protokoll 2024/25:76 Tisdagen den 25 februariProtokoll 2024/25:76 (forts.) Svar på interpellation 2024/25:406 om rätt ersättning vid sjukdom
Protokoll från debatten
Anf. 49 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att personer med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga inte fastnar i sjukpenningen utan får den sjukersättning de har rätt till och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att färre personer ska bli helt utan försörjning efter avslag på ansökan om sjukersättning.
För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. När det bedöms hur nedsatt arbetsförmågan är ska Försäkringskassan beakta den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Den 1 september 2022 infördes nya bestämmelser om ersättning till äldre personer i förvärvsarbetande ålder, de så kallade äldrereglerna. Reglerna har inneburit att nybeviljandet av sjukersättning har ökat. Nybeviljandet har även ökat bland dem som inte omfattas av äldrereglerna. Antalet personer i åldrarna 19–59 år som nybeviljades sjukersättning har ökat från cirka 4 300 år 2021 till cirka 6 400 år 2024.
Som regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) behöver åtgärder vidtas för att motverka att långtidssjukskrivna som bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i normalt förekommande arbeten passivt kvarstår i sjukpenningsystemet. Därför har regeringen i regleringsbreven för 2025 gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett uppdrag om att tillvarata arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Försäkringskassan ska inom ramen för uppdraget utveckla arbetet avseende hur arbetsförmåga i förvärvsarbeten på arbetsmarknaden, till exempel arbeten med stöd från Arbetsförmedlingen, ska utredas och tas till vara. Arbetsförmedlingen ska vidare inom ramen för sitt befintliga uppdrag se över hur myndigheten kan bistå Försäkringskassan i detta arbete. De som får avslag på sin ansökan om sjukersättning kan om de har en sjukpenninggrundande inkomst ha rätt till sjukpenning i stället.
Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för dem som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga samtidigt som den behöver vara utformad så att arbetsförmåga tas till vara i så stor utsträckning som möjligt. Det är viktigt ur såväl ett mänskligt som ett samhälleligt perspektiv.
Anf. 50 Jessica Rodén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Statsrådet nämner i sitt svar att fler får sjukersättning och att äldrereglerna har lett till en positiv utveckling. Det är helt riktigt. Men låt oss vara ärliga: Det var vi socialdemokrater som införde dessa förbättringar och avskaffade stupstocken.
Sjukförsäkringen måste hänga ihop. I dag ser vi att olika bedömningar av arbetsmarknadsbegreppet gör att människor som har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga ändå inte beviljas sjukersättning. Det är ett systemfel.
Vi ser att en stor del av dem som får avslag på ansökan om sjukersättning hamnar i ekonomisk utsatthet. Därför behöver vi ställa oss frågan vad det egentligen är vi vill uppnå. Är det rimligt att människor som aldrig kommer att kunna arbeta igen ska leva i fattigdom?
Herr talman! I dag prövas rätten till sjukersättning mot förvärvsarbete på arbetsmarknaden, men vad betyder det i praktiken? Jo, att människor som har en uppenbart stadigvarande nedsatt arbetsförmåga får avslag eftersom man hävdar att de kan ta ett jobb – som knappt existerar. Det är ovärdigt och orimligt. Därför anser vi socialdemokrater att rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen. Ingen ska behöva söka jobb som inte finns. Ingen ska skickas ut i ovisshet och fattigdom. Och låt oss vara tydliga: Ingen blir frisk av att göras fattig.
Att personer nekas sjukersättning trots att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt leder inte till mirakulösa tillfrisknanden. Det leder till stress, psykisk ohälsa och urholkad tilltro till välfärdssystemet. Vi ser det tydligt i Inspektionen för socialförsäkringens rapport. Det står att 9 procent av dem som nekas sjukersättning blir helt utan försörjning. De har varken sjukpenning, arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd. Det är människor som arbetat, betalat skatt och gjort rätt för sig men som lämnas utanför. Det är ett svek.
Min fråga till statsrådet är om regeringen är beredd att förändra arbetsmarknadsbegreppet så att rätten till sjukersättning prövas mot faktiska jobb och inte teoretiska.
Anf. 51 Jonathan Svensson (S)
Herr talman! Tack till min kollega Jessica Rodén, som har tagit initiativ till den här väldigt viktiga och angelägna debatten! Den handlar om hur människor som befinner sig i en utsatt situation ska kunna få en försörjning som man kan leva på.
I sin interpellation lyfte min kollega framför allt fram två grupper. Först var det den grupp som stannar kvar i sjukpenningen trots stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Det är givetvis en väldigt underlig konstruktion, som behöver styras upp. Min kollega lyfte också fram den grupp människor som får avslag, blir helt utan ersättning och sedan saknar försörjning. Anledningen till att man blir utan försörjning kan givetvis variera. Det kan exempelvis handla om att man på olika sätt fallit ur socialförsäkringssystemet. Det är den gruppen jag skulle vilja ta upp i den här interpellationsdebatten.
En människas möjliga ersättningsnivå bygger ju som bekant på en fastställd sjukpenninggrundande inkomst, SGI. På så vis kan man få en ersättning som är relaterad till ens ordinarie inkomst. Vårt socialförsäkringssystem är konstruerat med vetskapen om att människors liv förändras. Det finns därför möjlighet att skydda sin SGI i olika sammanhang, exempelvis om du väljer att studera eller blir arbetslös. Det är jättebra att den flexibiliteten finns i systemet. Däremot finns det brister i vårt system som kan leda till att folk faller ur sjukförsäkringen oavsiktligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En tyvärr inte helt ovanlig situation som kan uppstå är när statliga myndigheter gör olika bedömningar av den enskilda människans arbetsförmåga. Bedömningarna görs ofta utifrån korrekta grunder men gentemot olika regelverk, vilket kan leda till att den enskilde hamnar i kläm. Exempelvis kan en enskild bli bedömd som oförmögen att arbeta av Arbetsförmedlingen samtidigt som Försäkringskassan utifrån sina regelverk bedömer människan som frisk nog att arbeta.
Om den enskilde inte i direkt samband med sin sjukskrivnings slut skriver in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, med allt vad det innebär i form av aktivitetsrapportering och sökande av tjänst, riskerar man att få en nollad SGI och därmed falla ur sjukförsäkringen.
Det finns exempel på människor som varit sjukskrivna som under tiden blivit av med sin tjänst och första dagen efter sjukskrivningens slut inte har skrivit in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Detta har då resulterat i nollad SGI och att den personen fallit ur sjukförsäkringen.
Herr talman! Givetvis ska de beslut som handläggare på statliga myndigheter fattar fattas utifrån de gällande regelverken, men att enskilda människor som befinner sig i en utsatt situation – som en sjukskrivning ofta är – på grund av exempelvis okunskap eller faktisk sjukdom förlorar sin möjlighet till ersättning inom sjukförsäkringen är olyckligt. Extra olyckligt är det just nu när vi befinner oss i riktiga dyrtider när på tok för många har svårt att sätta mat på bordet och få ekonomin att gå runt.
Jag vill därför ta chansen att fråga statsrådet hur hon ser på den grupp människor som oavsiktligt och på olyckliga sätt faller ur sjukförsäkringen och ifall hon avser att vidta några åtgärder för att minska risken för att så sker.
Anf. 52 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Som jag inledde med att konstatera har alltså nybeviljandet av sjukersättning till personer i åldrarna 19–59 år ökat med nästan 50 procent mellan 2021 och 2024. Det är raka motsatsen till vad ledamoten antyder i sin interpellation, och just därför uppehåller jag mig vid dessa siffror.
Inkluderas även de som är mellan 60 och 65 år var det något över 11 000 nybeviljade ersättningar i sjukersättningen förra året. Sist siffrorna var så här höga var runt 2014. Givet att Försäkringskassans beviljanden är korrekta betyder det, för att använda ledamotens egna ord i interpellationen, att risken för att personer med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga fastnar i sjukpenningen utan att få den ersättning de har rätt till inte har varit så låg sedan sist vi hade en moderatledd regering.
Vi har ett regelverk, och det ska följas. Den som är stadigvarande sjuk och har rätt till sjukersättning ska få det. Men jag är också väldigt mån om att hjälpa och stötta och att tillvarata varje människas arbetsförmåga när det är möjligt. Därför är bland annat Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens uppdrag att tillvarata arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden en viktig del.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen avsatte i budgeten för 2025 närmare 100 miljoner kronor bara för att finansiera en rad åtgärder för att stärka återgången i arbete, bland annat ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av ökade möjligheter till studier för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning.
För regeringen är det mycket prioriterat att fortsätta verka för att alla som kan arbeta och kan stå till arbetsmarknadens förfogande också får möjlighet att göra det genom rätt stöd och rätt möjligheter till återgång. Detta vill jag inte gå ifrån.
Anf. 53 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Regeringens politik fungerar inte på sina egna villkor. Trots att regeringen säger att den främsta prioriteten har varit att bekämpa inflationen fortsätter inflationen att gräva hål i människors ekonomi. Matpriserna är höga, och boendekostnaderna skenar. Arbetslösheten ligger just nu på över 10 procent. Det betyder att vi har hundratusentals människor i vårt land som står utan jobb.
Vi har också människor som är för sjuka för att arbeta men som nekas sjukersättning. Det handlar inte om arbetslösa som behöver utbildning eller matchning. Det handlar om personer som läkare har bedömt som varaktigt oförmögna att arbeta men som ändå förväntas göra det.
Herr talman! Vi vet att dagens regelverk skapar problem. Vi vet att bedömningen av arbetsförmåga är stelbent och ibland direkt verklighetsfrånvänd, och vi ser att människor fastnar i sjukpenning i stället för att få den sjukersättning de borde ha rätt till.
I utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 föreslås att bedömningen av arbetsförmåga ska bli mer verklighetsförankrad. I dag kan människor nekas sjukersättning med hänvisning till att de skulle kunna utföra ett arbete som knappt existerar i praktiken. Utredningen är tydlig med att arbetsförmågebegreppet måste ta hänsyn till den faktiska arbetsmarknaden och att det ska förändras i takt med hur arbetsmarknaden förändras. Det är också därför samma utredning föreslår att arbetsmarknadsbegreppet inom sjukpenning respektive sjukersättning ska harmoniseras. Det här är viktiga förslag, herr talman.
Jag blir väldigt nyfiken på en sak som statsrådet nämner i sitt svar. Statsrådet berättade att ett nytt uppdrag getts till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att tillvarata arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Jag undrar, herr talman, hur det skulle hjälpa de människor som av läkare anses för sjuka för att kunna arbeta. Statsrådet får gärna utveckla det lite.
Anf. 54 Jonathan Svensson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Statsrådet nämner att alla som kan arbeta ska arbeta. Det tror jag att vi är rörande överens om i den här kammaren. Självklart ska all möjlig arbetsförmåga tas till vara. Men det ska ske inom rimliga gränser.
Jag upplevde inte riktigt att statsrådet svarade på mina frågor. Hur ser hon på den grupp som jag lyfter fram, alltså människor som riskerar att falla ur sjukförsäkringen av misstag? I Sverige är vi nog ganska överens om att vi har ett starkt och förhållandevis väl fungerande socialförsäkringssystem, även om det finns saker som vi kan behöva skruva på, exempelvis de saker som jag och min kollega lyfter fram här i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill återkomma lite till hur vi ska hantera den här frågan. Jag upplever inte att statsrådet svarar på mina frågor om hur hon ser på den grupp som jag väljer att lyfta fram här i dag och huruvida hon avser att vidta några åtgärder för att stoppa människor från att under olyckliga omständigheter falla ur sjukförsäkringen.
Det tycker jag är beklagligt, eftersom detta är en angelägen fråga som behöver hanteras. En förhållandevis enkel åtgärd hade exempelvis varit att ge ett riktat uppdrag till berörda myndigheter om att göra en riktad informationsinsats gentemot de berörda grupperna. Det är ett exempel.
Jag tänker inte begära att statsrådet på stående fot ska ha en lista på åtgärder att vidta, men jag vill ge statsrådet chansen att svara på om man överväger att vidta några åtgärder.
(forts.)
Anf. 55 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Det är alltid lite märkligt när debatten blir avbruten i två timmar. Men jag ska försöka att finna mig i den intressanta och viktiga debatt som vi förde tillsammans här.
Ledamoten har i sin interpellation tagit upp en skrivelse från 2023 som ledamoten hänvisar till. Den uppges ange att upp till 9 procent av dem som fått avslag står helt utan inkomst. Det sägs i samma andetag som ledamoten påstår att de beviljade sjukersättningarna har sjunkit under en längre period. Vi har redan konstaterat att så inte är fallet, fru talman.
Jag vill bara påpeka för ledamöterna att det inte finns någon ISF-rapport som inlämnades 2023 och heller inte något annat år som har visat på att 9 procent av dem som har fått avslag på ansökan om sjukersättning stod utan inkomst.
Vad gäller sjukersättningen är frågan om var gränsen ska gå för vem som ska kunna få förmånen särskilt viktig eftersom sjukersättning kan lämnas för en lång tid. Den kan lämnas fram till månaden innan man fyller 66 år. Legitimiteten för sjukersättningen bör därför vara hög. Det gäller både för den beslutet gäller och för omprövningens skull.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är i sammanhanget värt att nämna den rättspraxis som finns. Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering överlämnade sitt betänkande i augusti 2021. Enligt utredningens bedömning bör uttolkningen av reglerna ha underlättat för den enskilde att just beviljas sjukersättning.
Det är också viktigt att komma ihåg att de som har fått avslag på sin ansökan om sjukersättning kan ha rätt till sjukpenning i stället. Det betyder att få personer hamnar helt utan ersättning vid avslag på ansökan om sjukersättning.
I de fall det skulle kunna förekomma att personer exempelvis saknar sjukpenninggrundande inkomst kan de personerna i stället få ekonomiskt bistånd. Om de får försörjningsstöd skulle det i statistiken kunna räknas som att de står utan inkomst. Allt detta varierar från person till person och från fall till fall.
Även handläggningen av ansökan om sjukpenning ska vara rättssäker och ske enligt gällande regelverk. Har man rätt till sjukpenning ska man få det. Är man inte nöjd med sitt beslut kan man överklaga detta. Under 2023 inkom 2 196 överklaganden till förvaltningsrätten. Samma år var andelen ändrade beslut 13 ½ procent.
ISF har visat att en majoritet av dem som fick avslag på ansökan om sjukpenning återgick till arbete eller studier. Att människor går till arbete eller studier i stället för att uppbära ersättning från sjukförsäkringen måste ses som något positivt.
Sedan måste såklart ersättningen för varje individ prövas från fall till fall. Det är den övergripande delen som ledamotens fråga och den här interpellationen handlar om.
Anf. 56 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag hade hoppats på ett tydligare svar från statsrådet vad gäller harmonieringen av arbetsmarknadsbegreppet i reglerna om sjukpenning och sjukersättning.
Jag hade också önskat att statsrådet, som jag bad om i mitt tidigare anförande, hade kunnat utveckla lite mer hur det nya uppdraget om att tillvarata arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden skulle hjälpa den målgrupp som vi talar om i dag.
Fru talman! Sjukförsäkringen är inte ett bidrag. Det är en försäkring som vi betalar till genom vårt arbete som ska finnas där när vi blir sjuka. Det är en central del av den svenska modellen och en förklaring till varför Sverige historiskt har haft ett högt arbetskraftsdeltagande.
Trygga människor kan fokusera på att bidra till samhället. Otrygghet skapar motsatsen. Tack för debatten!
Anf. 57 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för interpellationen och debatten som rör en väldigt viktig fråga.
Våra ersättningssystem är väldigt viktiga och är en väldigt viktig del av vårt välfärdssamhälle. Hur de bäst utformas och hur vi bäst hjälper människor som har tillfälligt eller stadigvarande nedsatt arbetsförmåga är viktigt och en av de tydligaste och synligaste delarna av vår välfärdsstat.
Att alla tillfälligt kan få nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är vi nog alla överens om. Det händer ofta, och det fungerar dessutom oftast väldigt väl. Vi har alla genomlidit en tillfällig feber, eller för den delen en global pandemi enbart de senaste åren. Där har sjukförsäkringen verkligen fungerat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många minns också den tid då människor med både vilja och förmåga att fortsätta vara en aktiv del av arbetsmarknaden och samhället systematiskt förtidspensionerades. Man förtidspensionerade människor på löpande band fastän de hade både vilja och arbetsförmåga kvar.
Människor gömdes och glömdes i systemen i stället för att få chansen att återkomma till arbete eller för den delen studier. Detta var ett enormt svek mot de människor som fortfarande hade mycket att ge, mycket kunskap att bidra med och framför allt en vilja att kunna fortsätta. Det var ett enormt slöseri med deras kunskap, deras kompetens och deras förmåga. Det var alldeles oavsett om den låg på 20, 30, 40, 50 eller 60 procent.
Där vill jag aldrig hamna igen. Just därför är det så viktigt att se till arbetsförmågan och att fortsätta jobba med de delarna. Att gömma och glömma människor i statistiken kommer jag aldrig att ägna mig åt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.