God välfärd i hela landet
Interpellation 2024/25:344 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-21
- Överlämnad
- 2025-01-22
- Anmäld
- 2025-01-23
- Svarsdatum
- 2025-01-30
- Besvarad
- 2025-01-30
- Sista svarsdatum
- 2025-02-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Alla kommuner och regioner får nu otillräckliga resurser för att klara sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Kommuner på landsbygden drabbas särskilt. De särskilda resurserna till gles- och landsbygdskommuner tas också bort, samtidigt som statens service och närvaro minskar. Detta kommer att påverka livet för alla de som lever och verkar på landsbygden. Den SD-styrda regeringens prioriteringar är tydliga: De prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste i storstadsområden framför en förbättrad välfärd och service för människor på landsbygden.
Socialdemokraterna vill gå en annan väg. Vi prioriterar satsningar på en god välfärd för alla människor i hela landet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:
- Hur förklarar statsrådet att särskilda resurser till gles- och landsbygdskommuner tas bort samt att service och närvaro minskar?
- Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:344
Webb-tv: God välfärd i hela landet
Dokument från debatten
- Torsdag den 30 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:65
- Protokoll 2024/25:65 Torsdagen den 30 januariProtokoll 2024/25:65 Svar på interpellation 2024/25:344 om god välfärd i hela landet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Eva Lindh har frågat civilministern hur han förklarar att särskilda resurser till gles- och landsbygdskommuner tas bort samt att service och närvaro minskar och hur han avser att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Regeringens mål är att hela Sverige ska fungera. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges landsbygder. Att det sker förändringar i hur politiken för landsbygderna är utformad innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet.
Det särskilda tidsbegränsade statsbidrag som under sju års tid tilldelats 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland som har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv avslutas nu enligt plan. Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt arbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.
När det gäller Statens servicecenter har regeringen inom ramen för arbetet med budgetpropositionen för 2025 gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor - detta utifrån bland annat vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.
God välfärd, statlig närvaro och tillgång till både offentlig och privat service i hela landet är viktigt för att hela Sverige ska fungera. Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 angett att myndigheten ska förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. Vi har också under 2023 och 2024 satsat 300 miljoner kronor för att stärka vården på landsbygderna, en satsning som fortsätter under 2025. Regeringen har också beviljat Norra sjukvårdsregionförbundet medel för åren 2019-2025 för det pågående projektet "Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv" - ett gemensamt projekt mellan 15 kommuner och 4 regioner i norra Sverige.
Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.
Flygskatten avskaffas den 1 juli i år efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025, något som förbättrar möjligheterna att behålla mindre flygplatser och de flyglinjer som är viktiga för näringsliv och boende i hela landet. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser runt om i landet har dessutom fördubblats från och med 2024.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Regeringen har föreslagit en ny reduktionsplikt där de höjda inblandningsnivåerna kombineras med förändrade skattenivåer för att motverka en höjning av priset på drivmedel. Sammantaget är detta något som särskilt gynnar boende på våra landsbygder som ofta har längre sträckor att köra och sämre tillgång till kollektivtrafik.
Vi föreslår i budgetpropositionen också att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, exempelvis i glesbygd, införs, förutsatt kommissionens godkännande. Stödet beräknas omfatta 800 miljoner kronor årligen, där 75 procent finansieras av EU:s sociala klimatfond.
Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för ett incitament till kommuner med vindkraftsetableringar. I sin helhet motsvarar ersättningen i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner. Den närmare utformningen av incitamentet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Jag vill även nämna att den parlamentariska Utjämningskommittén i sitt slutbetänkande (SOU 2024:50) har lämnat förslag som bland annat tar hänsyn till och värnar gles- och landsbygdskommuner. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.
Anf. 2 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag vill börja med att ge en bakgrund till varför jag har lämnat in den här interpellationen, för jag tror att statsrådet kan ha undrat. Vi hade ju en debatt ganska nyligen. Regeringen hade i sin budget beslutat att dra in resurser som skulle gå särskilt till välfärden i småkommuner på landsbygden. Då var min utgångspunkt att jag skulle ställa frågor om det.
Jag hade ställt också den interpellationen till civilministern, men jag hänvisades till landsbygdsministern. Då sa han att han inte hade några svar. Sedan skrev jag en ny interpellation, för jag ville ha svar från civilministern. Då hänvisades jag också till landsbygdsministern.
Vän av ordning kan säga att det kan vara jag som har formulerat mig väldigt illa eftersom det blev så här. Men jag tänker att jag ska ta tillfället i akt att diskutera dessa väldigt viktiga frågor, som jag också brinner för, som handlar om förutsättningarna för att leva i hela landet.
Jag ville bara ge den bakgrunden. Nu har jag lämnat in en ny för att försöka få svar på just den frågan.
Landsbygdsministern sa förra gången att han inte riktigt hade svar utan hänvisade till civilministern. Därför ska jag inte pusha för mycket när det gäller detta. Jag tänker att vi kan prata om landsbygdsfrågor som en helhet.
Jag ber om ursäkt för den långa inledningen om detta.
Alla kommuner och regioner får nog otillräckliga resurser till välfärden. Det är min bestämda mening att de neddragningar som nu sker i sjukvården, äldreomsorgen och skolan inte hade behövt ske om regeringen hade gjort mer satsningar på kommuner och regioner för den välfärd som de flesta tycker är väldigt viktig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Detta drabbar särskilt gles- och landsbygdskommunerna - på flera sätt. Vi vet att de ofta har väldigt tuffa utmaningar, med allt vad det innebär. Det var också därför som den tidigare, socialdemokratiskt ledda, regeringen beslutade att avsätta särskilda resurser till gles- och landsbygd och de kommuner som är mindre - eftersom man vet att de har de här utmaningarna.
Nu tar regeringen bort dem i denna budget. Man tar också bort en del resurser som landsbygdsministern har tagit upp. Detta bekymrar mig och många andra väldigt mycket. Därför är jag tacksam för att landsbygdsministern faktiskt har gett ett väldigt uttömmande svar på det som åtminstone landsbygdsministern tolkade som min fråga, även om den också handlade om andra saker.
Det här är viktigt. Då vill jag bara säga några saker som en reaktion på det svar som landsbygdsministern har gett.
Den budget som regeringen har lagt fram kommer att innebära att vart fjärde servicekontor kommer att läggas ned. Det är bekymmersamt för många kommuner. Det som också påverkar detta är att regeringen har lämnat över beslutsfattandet om vilka servicekontor som ska finnas kvar till tjänstepersoner. Det innebär att man inte längre styr efter behov, alltså var servicekontoren behövs mest.
Jag vill fråga varför man valde att ta bort de särskilda resurserna till välfärden, för det påverkar mycket. Jag vill också fråga om Utjämningskommittén som landsbygdsministern nämnde. Varför kommer man inte fram med ett besked och en proposition?
Anf. 3 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Som Eva Lindh nämner har vi haft den här diskussionen tidigare, och jag har absolut inga problem att diskutera dessa oerhört viktiga frågor igen.
Jag tycker också att det är intressant att sätta landsbygdspolitiken i olika politiska perspektiv. I mitt initiala svar redogjorde jag för ganska omfattande satsningar som jag är stolt över att vi har kunnat prioritera, inte minst att vi generellt har förstärkt kommunernas och regionernas ekonomi med väldigt stora resurser, sett till budgetutrymmet.
Detta var absolut nödvändigt mot bakgrund av den situation som Sverige befann sig i med ett oerhört högt inflationstryck med en ganska omfattande påverkan både i den kommunala och i den privata ekonomin och kanske extra mycket i kommuner och regioner med stora pensionsåtaganden, där stora pengar helt enkelt räknas upp utan att gå till den direkta verksamheten på skolor, förskolor, sjukhus och så vidare. Ett oerhört viktigt arbete för att stärka kommunernas ekonomi har därför varit att göra så mycket vi har kunnat för att bekämpa inflationen. Jag tror att vi båda ser dessa orsakssamband och är helt överens i sak.
Sedan är det också skillnad när det gäller vad vi väljer att prioritera. Budgetering är alltid en prioriteringsfråga. Vi har velat driva på reformer som stärker företagande och som ger mer livskraftiga företag, både på skattesidan och genom andra reformer. Jag tror att avskaffandet av flygskatten kommer att vara viktig för stora delar av landet, och jag tror även att det ökade stödet till regionala flygplatser, vilket som sagt har fördubblats, kommer att vara viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
När man pratar om landsbygdspolitik får man heller aldrig glömma det många gånger viktigaste företagandet på landsbygden, nämligen jordbruket, och vi har i den här budgeten klarat av att prioritera fram 746 miljoner ytterligare till stöd för dessa så viktiga jordbruksföretag.
En mjölkgård på landet sysselsätter inte bara dem som jobbar direkt på gården och förser oss med livsnödvändiga livsmedel utan även många andra personer och företag runt om. Att vi har ett starkt jordbruk är oerhört viktigt för utvecklingen på våra svenska landsbygder.
Om det går bra för företagen och man kan leva på sin verksamhet på landet skapar det också utrymme för den där lilla butiken som man så gärna vill ha kvar, och det skapar utrymme för att man ska ha ett underlag för att kunna ha skolan kvar.
Här tror jag helt ärligt att socialdemokrater och kristdemokrater har olika syn på vad som ska vara drivkraften. Från socialdemokratiskt håll hamnar man oftare i bidrag och stöd medan jag ofta försöker hitta lättnader och regelförenklingar så att människors egen drivkraft, utan statliga pekpinnar, kan få vara det som utvecklar områdena.
Jag återkommer till servicecentren i mitt nästa inlägg.
Anf. 4 Eva Lindh (S)
Herr talman! Som socialdemokrat brinner jag för att hela landet ska leva och inte bara vissa delar, och därför tycker jag att det är ganska upprörande att rätt mycket av regeringens politik inte riktar sig till människor som bor och lever på landsbygden. Den stora satsningen som regeringen tycker sig ha råd med är ju att göra enormt stora skattesänkningar riktade till dem som redan har. Det handlar om prioriteringar, precis som statsrådet är inne på. Till vad prioriterar vi pengarna?
Jag tycker att det är lite beklagligt att inflationen återkommer som förklaring varje gång vi pratar om regeringens satsningar. Vi är helt överens om att det var en väldigt viktig insats. Vi måste bekämpa inflationen. Men de flesta ekonomer är också eniga om att inflationen inte riskerar att drivas på för att man satsar på välfärden. Vi socialdemokrater har därför fortsatt att prioritera välfärden hela vägen, och det kommer vi också att fortsätta att göra.
Statsrådet säger att man tillsatte en del generella statsbidrag. Men det är ju noll kronor mer i generella statsbidrag för nästa år. Vilka drabbar det? Det drabbar välfärden. När man underprioriterar välfärden - och det är min absoluta mening att man underprioriterar och underfinansierar välfärden - och dessutom tar bort pengar som är särskilt riktade till mindre kommuner blir effekten att en undersköterska som jobbar i äldrevården i en mindre kommun får springa ännu snabbare än övriga. Man kommer inte att klara av att göra de insatser som man är där för att göra. De som jobbar inom äldreomsorgen vill ju göra ett gott jobb och ge en god omsorg till de äldre.
Det är så märkligt att man inte prioriterar den undersköterska som jobbar i en mindre kommun utan i stället prioriterar de rika, framför allt i storstadsområden. Då ekar allt tal om hjärtlandet lite tomt.
När det gäller övriga satsningar nämner statsrådet att man har 300 miljoner för att stärka sjukvården i glesbygd. Det kanske man har, men om man tar bort mycket av grundbemanningen och försätter sjukvården i en kris, som vi har på många håll i landet, blir det ju som att sätta på ett plåster. Om man försätter sjukvården i en stor brist på pengar och lägger till lite på ett annat sätt förbättras ju inte sjukvården av det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Jag håller vidare inte med om att vi inte skulle prioritera näringsliv och företagande. Det är otroligt viktigt också för oss socialdemokrater. Vi vet att en ökad tillväxt och människor i jobb är grunden för att vi ska få in medel för att kunna stärka välfärden och göra det som vi verkligen vill.
Detta var också ett av skälen till att vi tillsatte de resurser som har gett goda effekter och som statsrådet också nämner i sitt svar. Därför är det förvånande att man tar bort de insatser som man ändå hänvisar till har gett effekt i form av bättre företagande i samverkan med näringslivet.
Anf. 5 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Jag tvivlar inte på att vi båda brinner för att hela Sverige ska fungera bättre. Det jag försökte beskriva var att det beroende på ideologi finns olika vägar till det målet. Jag tror att de flesta kan se, generellt sett, att det skiljer sig åt om det är en socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Jag tror mer på näringslivets drivkraft och att underlätta i form av skattelättnader och så vidare.
Det kan också vara värt att påminna om att även Socialdemokraterna en gång hade principen att människor ska få behålla hälften av sin lön. Det var något som man stod upp för ganska hårt. Så har det inte varit på ganska länge, och så är det inte nu heller. Som statsministern ofta säger är det ett mål att människor som arbetar ska få behålla hälften av sin lön, och det är ett mål som även jag står bakom.
Vad gäller servicekontoren har jag förstått det som att Statens servicecenter har tagit kontakt med berörda kommuner och länsstyrelser om de sex utpekade orter som är aktuella för avveckling. Myndigheten har analyserat konsekvenserna utifrån sitt perspektiv och vill nu samråda med berörda aktörer om den fortsatta processen.
Servicekontoren har byggts ut, men antalet besök har inte ökat i samma utsträckning. Mycket beror på att allt fler använder myndigheters digitala tjänster. Mot den bakgrunden behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Men jag kan, vill och bör inte föregripa myndighetens arbete i de här frågorna utan hänvisar till Statens servicecenter under tiden arbetet pågår.
Eva Lindh säger att Socialdemokraterna absolut står bakom näringslivet. Det tror jag säkert, men i praktiken när det gäller landsbygdsföretagande, exempelvis jordbruk, har de inte utnyttjat de politiska möjligheterna när det har gjorts så kallade valutaförändringar och ändringar i valutaförordningen. Vad gäller EU-medlen vi tar hem i och med att jordbrukspolitiken är EU-gemensam har Socialdemokraterna inte sett till att de gått till jordbruksföretagarna. De har gått till annat i statens budget. Det har regeringen ändrat på. Vi ser nu till - genom att inte minska den svenska medfinansieringen - att de pengar som kommer utifrån att valutan förändrats hamnar där de faktiskt hör hemma. Drygt tre kvarts miljard kommer att göra skillnad för jordbrukare. Man kommer att våga göra mer investeringar.
Jag tror att bland annat den förändrade politiska inställningen gentemot jordbruk och lantbruksföretagare också har gjort att man nu för första gången på väldigt länge har en framtidstro och optimism i lantbrukarkretsen. Det finns en framtidstro inom alla produktionsgrenar. Det var länge sedan det såg ut så, och jag är övertygad om att när investeringar kommer och vi får fler mjölkkor runt om i vårt vackra land kommer det också att märkas vad gäller sysselsättning och i förlängningen service på landsbygden.
Anf. 6 Eva Lindh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Herr talman! Jag tycker också att mjölkkor, jordbruk och annat är väldigt viktiga näringsgrenar, och jag tycker verkligen att vi behöver satsa på företagande på landsbygden. Det är en mycket viktig del i att få landsbygden att fortsätta leva - och inte bara leva, utan utvecklas.
Jag brinner också för det andra, det vill säga det som är viktigt för oss alla. Det ska finnas en fungerande äldreomsorg, skola och välfärd även för de människor som bor i mindre kommuner i glesbygden och på landsbygden. Därför har vi föreslagit ett kraftfullt glesbygds- och landsbygdspaket i vår budgetmotion. Vi vill se till helheten och att det ska vara möjligt och gå bra att leva på landsbygden.
Det här handlar om prioriteringar. Jag tycker därför att det är väldigt upprörande att se att förutsättningarna för att bedriva välfärd och driva företag är dåliga på landsbygden samtidigt som regeringen lägger enorma skattesänkningar på människor som redan har det gott ställt och som framför allt bor i storstadsområden. Det är signalpolitik när regeringen prioriterar det, eller hur? Vi som står här och debatterar i dag får ju ganska stora skattesänkningar varje månad. De som har låg lön får däremot en väldigt liten skattesänkning. Det menar jag är orättvist.
Jag tycker att vi gemensamt behöver komma överens där vi kan komma överens för att förbättra förutsättningarna, men jag kommer att fortsätta kämpa för bra förutsättningar för att man ska kunna leva och utvecklas i hela Sverige.
Anf. 7 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Förutsättningarna och möjligheterna på landsbygden ser olika ut i olika delar av landet, och därför krävs många olika insatser inom flera politikområden.
Eva Lindh och jag tycks dela målsättningen att hela Sverige ska fungera. Vi delar även uppfattningen att man behöver stärka förutsättningarna för dem som bor och verkar på landsbygden. Det är mycket bra. Däremot är vi inte helt överens om vägen dit, och det finns garanterat också ideologiska skäl till det.
Regeringen fokuserar på att förenkla vardagen för både företag och människor på landsbygden genom att göra regelförenklingar och ge mer utrymme i hushållens ekonomi. Socialdemokraterna säger däremot oftast nej till sänkt skatt på drivmedel, nej till sänkt inkomstskatt och nej till sänkt skatt på sparande. I stället vill de införa mer bidrag, mer byråkrati och mindre egenmakt. Det tror inte jag är lösningen för en mer levande landsbygd.
Jag återkommer gärna och fortsätter diskutera de här viktiga frågorna, för landsbygden är oerhört central för att hela Sverige ska funka.
Svar på interpellation
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.