Internmoms
Interpellation 2024/25:342 av Marie Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-01-21
- Överlämnad
- 2025-01-22
- Anmäld
- 2025-01-23
- Sista svarsdatum
- 2025-02-14
- Svarsdatum
- 2025-03-18
- Besvarad
- 2025-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
EU-domstolens förhandsavgörande om internmoms för civilsamhället förväntas meddelas under våren 2026. Skulle EU-domstolen komma fram till en restriktiv tolkning kommer det att kosta civilsamhället många miljoner kronor varje år.
Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande gällande internmoms för delade tjänster för organisationer inom civilsamhället. Just detta fall handlar om huruvida Studieförbundet Vuxenskolans riksorganisation ska betala internmoms för delade tjänster eller inte. Studieförbundet Vuxenskolan menar att de inte ska betala internmoms och Skatteverket hävdar att de ska betala. För Studieförbundet Vuxenskolan handlar det om 4 miljoner kronor per år de i sådana fall ska betala i moms för de delade tjänster de har i sin organisation i form av till exempel HR-avdelning och löne- och IT-enhet. Utifrån att varje lokalavdelning inom Studieförbundet Vuxenskolan är en egen juridisk enhet hävdar Skatteverket att det ska betalas internmoms för dessa interna tjänster.
Många organisationer i Sverige är uppbyggda på samma sätt som Studieförbundet Vuxenskolan. Det finns en centralorganisation som har stödfunktioner för de avdelningar eller liknande som finns ute i landet. Dessa centrala stödfunktioner har skapats för att organisationerna lokalt ska kunna ägna sig åt verksamhet och få stöd centralt utifrån behov. De lokala organisationerna är i de flesta fall egna juridiska enheter med egna organisationsnummer.
EU-domstolens förhandsavgörande kommer med största sannolikhet att bli prejudicerande och är därför av stor vikt för civilsamhället i Sverige. Beslutar EU-domstolen enligt Skatteverkets bedömning, att internmoms ska erläggas, kommer det att slå hårt mot många organisationer. Det kommer att flytta pengar från för medborgarna viktiga verksamheter och i stället gå till statskassan. Det kommer exempelvis att bli ännu färre replokaler i Sverige än det redan har blivit på grund av regeringens politik.
När en begäran om förhandsavgörande lämnas in till EU-domstolen erbjuds alla EU-länders regeringar möjligheten att lämna in yttrande. Den svenska regeringen har hittills sagt att man kommer att avstå från att yttra sig och kommer därmed inte att stå upp för det svenska så viktiga civilsamhället.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- På vilka grunder avstår den svenska regeringen från att yttra sig i en sådan för det svenska civilsamhället principiellt viktig fråga?
- Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att säkerställa att civilsamhällets organisationer inte ska behöva betala internmoms?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:342
Webb-tv: Internmoms
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:85
- Protokoll 2024/25:85 Tisdagen den 18 marsProtokoll 2024/25:85 Svar på interpellation 2024/25:342 om internmoms
Protokoll från debatten
Anf. 8 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Marie Olsson har frågat mig dels på vilka grunder den svenska regeringen avstår från att yttra sig i en för det svenska civilsamhället sådan principiellt viktig fråga, dels om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att säkerställa att civilsamhällets organisationer inte ska behöva betala internmoms.
Frågan är ställd mot bakgrund av att Sverige haft möjlighet att ge ett skriftligt yttrande i EU-domstolens mål T-558/24. Det rör två frågor från Högsta förvaltningsdomstolen om hur mervärdesskattedirektivets bestämmelse om undantag från skatteplikt för tillhandahållande av tjänster inom fristående grupper, så kallad internmoms, ska tolkas.
Regeringens roll när det gäller skattelagstiftningen är att lämna förslag på regler som, om de antas av riksdagen, blir svensk lag. När en skattelag har antagits och trätt i kraft är det normalt Skatteverket som tillämpar lagen.
De svenska reglerna om den så kallade internmomsen ändrades den 1 juli 2023 för att fullt ut anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagstiftningen fick en i princip identisk ordalydelse med motsvarande regel i direktivet. Syftet med ändringen var bland annat att de svenska reglerna inte ska tillämpas snävare än direktivets regler när det gäller grupper, föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse.
Det finns inte särskilt mycket praxis från EU-domstolen om hur undantaget ska tolkas. Därför har Högsta förvaltningsdomstolen nu begärt ett förhandsavgörande i fråga om de tjänster som målet handlar om omfattas av undantaget för interna tjänster.
Det förekommer att Sverige yttrar sig i mål om förhandsavgöranden från EU-domstolen. Det görs en bedömning från fall till fall om det finns behov av att regeringen yttrar sig. Vid bedömningen måste flera faktorer beaktas, exempelvis hur den svenska lagstiftningen är utformad i förhållande till EU-rätten och om en svensk myndighet redan är part i målet.
I det här fallet rör frågan inte om den svenska lagstiftningen är förenlig med EU-rätten utan hur EU-rätten ska tolkas och tillämpas. Eftersom den svenska lagstiftningen redan är identisk med det aktuella direktivet påverkar målet inte heller möjligheten för Sverige att utforma den svenska lagstiftningen på området. Det saknas därför även behov av att klargöra syftet med just den svenska regeln.
Det som regeringen utifrån sin roll i skattelagstiftningen skulle kunna yttra sig om tillför alltså inte mycket till målet. Vid en samlad bedömning har regeringen kommit fram till att det inte finns tillräckliga skäl att lämna ett yttrande i detta mål.
Vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av EU-domstolens framtida dom är för tidigt av yttra sig om. Sverige är dock skyldigt att följa EU-rätten som den tolkas av EU-domstolen.
Anf. 9 Marie Olsson (S)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på interpellationen.
I slutet av april 2023 beslutade riksdagen om en ny momslag. I beslutet rådde stor enighet i riksdagen om att förenkla bestämmelserna om moms som tas ut på samarbete inom civilsamhällesorganisationer, det som vi kallar internmoms.
Innan dess hade civilsamhällets organisationer under många år kämpat för att internmomsen skulle avskaffas. Miljoner och åter miljoner kronor som hade kunnat gå till ideell verksamhet har i stället gått tillbaka till statskassan – allt beroende av om en organisation är en eller flera juridiska personer på nationell, regional och lokal nivå.
Efter beslutet om den nya momslagen i riksdagen gick regeringen ut med att frågan skulle vara löst och att internmomsen var avskaffad. Men glädjen bland civilsamhällets organisationer över beslutet i riksdagen blev ganska kortvarig. Efter beslutet meddelade Skatteverket att lagstiftningen inte innebar någon förändring för hur de skulle tillämpa momslagen. Kort sagt skulle internmomsen, enligt Skatteverket, vara kvar i den form som den haft fram till dess.
Det var en stor besvikelse för många ideella krafter som länge längtat efter en lindring. Internmomsen kostar civilsamhället hundratals miljoner om året och försämrar möjligheten att använda resurserna på bästa sätt.
Ideella föreningar som idrottsrörelsen, studieförbunden, fackförbunden, arbetsgivareförbunden och trossamfunden är normalt inte skattskyldiga för moms. De är inte momsregistrerade och kan inte heller göra momsavdrag. De ska alltså enligt Skatteverket betala internmoms men kan inte dra av någon moms. Skatteverket uppger att de tolkar lagen utifrån EU-rätten så som Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till. Den nya lagstiftningen har inte ändrat tolkningen.
Fru talman! Självklart ska Sverige följa de direktiv som vi är överens om inom EU. Men Sverige kanske inte alltid behöver tillämpa dem på striktast möjliga sätt. I Danmark, som på många sätt liknar Sverige, har man inom ramen för samma EU-direktiv inte några problem med internmomsen för det civila samhällets organisationer. Om det är möjligt i Danmark borde det vara möjligt i Sverige. Den politiska viljan finns, det vet vi. Vi har hittills varit helt överens om avskaffande av internmomsen.
Statsrådet säger bland annat i sitt svar att det förekommer att Sverige yttrar sig i mål om förhandsavgöranden från EU-domstolen och att det görs en bedömning från fall till fall om det finns behov av att regeringen yttrar sig.
Vidare svarar statsrådet att det vid bedömning finns flera faktorer som måste beaktas, exempelvis hur den svenska lagstiftningen är utformad i förhållande till EU-rätten och om en svensk myndighet redan är part i målet. I det här fallet är en svensk myndighet part i målet. Det är myndigheten Skatteverket, som har tolkat EU-direktivet och den svenska lagstiftningen på ett sätt som inte är förenligt med den politiska viljan i den här kammaren.
Statsrådet svarade att det den svenska regeringen skulle kunna yttra sig om inte tillför mycket till målet och att det inte finns tillräckliga skäl att lämna ett yttrande. Min fråga blir då hur regeringen efter beslutet i riksdagen kunde gå ut och säga att frågan om internmomsen var löst och att internmomsen var avskaffad. Varför påtalar regeringen inte problemen för EU-domstolen nu när man faktiskt har möjlighet att yttra sig?
Anf. 10 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar Marie Olsson för en viktig fråga, som jag vet är av intresse för många. Vi är mer än många andra länder ett föreningsland. Civilsamhället är starkt och stort och gör stor nytta. Därför är frågan också viktig för oss i regeringen. Jag ska vara väldigt rak. Jag försökte vara det även i det förra inlägget.
Grunden är att vi fattade beslut om lagstiftningen här i kammaren sommaren 2023. Nu gäller det att tolka lagstiftningen. Vi är lagstiftare, och nu ska detta prövas i EU-domstolen. I det fallet spelar det ingen roll vad Sverige som lagstiftare säger. Vi har stiftat lag som vi uppfattar momsdirektivet. Vi har dessutom sett till att inte överimplementera utan tvärtom göra det så bra som det bara går för det svenska civilsamhället.
Nu görs prövningen, och den får avgöra vem som har rätt i det här fallet. Det kommer också att gälla för Danmark, för övrigt. Detta blir alltså viktigt att följa. Men att i det här läget när lagen precis har stiftats och tolkningen av lagen prövas lämna in någon särskild synpunkt kände vi inte var rimligt. Det är tolkningen som är i fokus nu.
Anf. 11 Marie Olsson (S)
Fru talman! Många organisationer inom civilsamhället har det oerhört tufft ekonomiskt. Vi kan ta studieförbunden som exempel, för den här frågan i EU-domstolen handlar om Vuxenskolan, som är ett studieförbund. Regeringen har dels genomfört stora neddragningar av statsbidragen, dels nu avstått från att yttra sig i en för de här organisationerna mycket viktig fråga. Det sker dessutom i ett säkerhetsläge när studieförbunden och andra organisationer inom civilsamhället skulle kunna spela en oerhört viktig roll i uppbyggnaden av och folkbildningen om kriser och den civila beredskapen.
Folkbildningen och andra organisationer i civilsamhället har ett kontaktnät ute bland befolkningen i hela landet som staten, regionerna och kommunerna inte kommer i närheten av. I detta läge har vi i Sverige en regering som väljer att minska anslagen ordentligt.
Det ärende som lyfts till EU-domstolen handlar om studieförbundet Vuxenskolan. Många organisationer i civilsamhället har, precis som Vuxenskolan, valt att centralisera vissa funktioner för att kunna arbeta både kostnadseffektivt och säkert i hela organisationen. Det kan handla om gemensam lönefunktion, ekonomihantering eller personalfunktion. Det sättet att organisera verksamheter innebär många gånger en trygghet för lokalföreningar där man inte själv har möjlighet att bygga upp den kompetensen.
Det skulle dessutom vara problematiskt utifrån en demokratisk synvinkel om momslagstiftningen skulle styra hur civilsamhällets organisationer organiserar sig. Då blir det inte det som är bäst och mest effektivt för organisationerna och deras verksamhet lokalt som får styra utan det som är bäst utifrån momslagstiftningen.
Fru talman! De flesta organisationer i civilsamhället är beroende av bidrag från staten, regionerna eller kommunerna. Tanken kan då inte vara att vi ska höja bidragen till de organisationerna för att de i nästa steg ska betala tillbaka pengarna till staten i form av internmoms.
De organisationer som har organiserat sig på det sätt som gör att Skatteverket kräver att de ska betala internmoms är uppbyggda så att de har en central organisation, regionala organisationer och lokala organisationer. De har olika organisationsnummer men ser sig själva som en organisation. Jag tror att vi är många fler än Vuxenskolan som ser Vuxenskolan som en organisation – inte som en massa organisationer.
Utifrån allt det här är det anmärkningsvärt att regeringen väljer att avstå från att yttra sig till EU-domstolen. Man har möjlighet att yttra sig men väljer att avstå. Ärendet rör visserligen hur EU-rätten ska tolkas i det här fallet, men det borde inte hindra regeringen från att yttra sig när man faktiskt har möjlighet att göra det, speciellt med tanke på att det finns total enighet i frågan här i kammaren.
Ett förhandsavgörande från EU-domstolen inför avgörandet 2026 är juridiskt bindande och räknas som en dom. Så snart det publiceras blir det del av EU-rätten. Utgången i just det här fallet kan därför inte bara komma att påverka större riksorganisationer i Sverige utan också civilsamhället i andra EU-länder. Min fråga blir då varför regeringen inte åtminstone kan framföra sin oro för hur den tolkning Skatteverket gör i hög grad påverkar ekonomin för många organisationer i civilsamhället.
Anf. 12 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Man kan naturligtvis ha olika åsikter om när en stat och en regering ska gå in och intervenera eller skicka in olika typer av underlag. Jag tror att detta är viktigt. Ledamoten – som sitter i skatteutskottet, om jag har förstått saken rätt – vet hur till exempel momsdirektivet fungerar. Sverige implementerar lagstiftning efter beslut här. Vi såg till att inte överimplementera. Jag vet att många partier i riksdagen tycker att överimplementering är en väldigt dålig idé.
Skatteverket har kommit med sin syn på det hela och gjort sin tolkning, och nu prövas den synen i EU-domstolen. Det handlar alltså om tolkning av en ny och förändrad lagstiftning. Jag tror faktiskt att grundinställningen hade varit densamma om några andra hade suttit i regering. Det är sällan Sverige yttrar sig om den här typen av mål. I det här fallet, när det så tydligt handlar om en ny lagstiftning som ska tolkas, menar vi att det inte finns tillräckliga skäl att göra det. Man kan naturligtvis tycka olika om den saken.
Precis som Marie Olsson säger blir det väldigt intressant att följa detta eftersom det inte bara påverkar svenskt föreningsliv utan även civilsamhället runt om i hela Europa – inklusive det danska, såklart. Det här kommer att bli en viktig fråga. Men när vi får domen eller uttalandet får vi utgå från det. Om avgörandet inte skulle bli till vår fördel finns det all anledning att fortsätta diskutera frågan. Kommissionen består ju av människor – minst 27 stycken. Det är ett system som självklart kan förändras, men vi menar att lagstiftningen är bra och i grund och botten gynnar det svenska civilsamhället.
Vi vet alla att en del föreningar växer och blir väldigt stora. Det finns också en gränsdragning då, enligt direktivet och lagstiftningen, vad gäller om frågan om internmoms är tillämplig eller inte.
Anf. 13 Marie Olsson (S)
Fru talman! Det är ju ändå så att man som regering har möjlighet att yttra sig till EU-domstolen. Därför blir jag lite förvånad när statsrådet inte bedömer att det finns någon anledning att göra det i en sådan här viktig fråga.
Jag konstaterar att regeringen inte anser sig ha något intresse av att yttra sig och av att stödja de organisationer inom civilsamhället som drabbas av Skatteverkets tolkning. Det är organisationer som vill lägga så mycket pengar som möjligt på verksamhet för medborgare runt om i hela vårt avlånga land. Det är organisationer som har valt att organisera sig för att få ut mesta möjliga nytta för medborgarna och för sina medlemmar. Jag kan inte nog understryka hur viktigt deras arbete är, har varit och kommer att vara framöver – men de får kanske utföra det med mindre pengar än de hade kunnat ha.
Jag kan inte heller nog understryka vikten av dessa organisationer i det läge vi i Sverige i dag befinner oss i.
Jag hade önskat att regeringen såg styrkan i Sverige som ett land byggt på föreningar. I föreningar får många människor i hela landet möjlighet att utöva sina intressen. De kan få folkbildning, personlig utveckling och mycket mer. Många av oss har dessutom fått vår demokratiska skolning i föreningar. Det är av ännu större vikt i dag att vi kan fortsätta få det.
Jag hoppas att denna interpellationsdebatt i alla fall leder till att regeringen arbetar vidare med att hitta andra åtgärder för att säkerställa att civilsamhällets organisationer inte ska behöva betala internmoms och fullföljer det löfte man gav om att internmomsen skulle avskaffas. Jag hoppas också att regeringen förstår hur viktig frågan är för ekonomin i många organisationer inom civilsamhället. Det är viktigt att man uppfyller löftet om att avskaffa internmomsen för föreningar. Det finns en enig vilja om det här i kammaren.
Anf. 14 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! När jag är ute och talar både i och utanför landet berättar jag ofta om den resa som Sverige gjorde under hundra år, från att ha varit ett av världens fattigaste länder till att vara ett av de rikaste. Det finns många ingredienser i detta, så jag ska inte ägna många minuter åt just det här.
En viktig faktor är precis det som interpellanten nämner, det vill säga Föreningssverige, med alltifrån nykterhetsrörelsen till frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Det finns hur många rörelser som helst, som under en period blommade ut. De har bidragit enormt till Sveriges framgångar.
Dessutom inser vi att vi gör saker och ting tillsammans i Sverige. Vi har ganska platta organisationer, och vi kan alla bidra. Och här spelar civilsamhället fortfarande en stor roll. Även om Sverige ser annorlunda ut nu är detta fortfarande en väldigt viktig del. Många av oss är eller har varit aktiva på olika sätt i ideella föreningar.
Att dra slutsatsen att regeringen inte bryr sig om civilsamhället för att vi inte har lämnat in ett yttrande är att dra det hela väldigt långt. Det handlar i grund och botten om att den lagstiftning som finns på plats ska tolkas. Och det är inte regeringen som gör tolkningar, utan det gör myndigheter. I detta fall ska det prövas i en högre instans. Jag hoppas på en bra utgång. Det spelar stor roll för Sverige och för många andra länder.
Jag tackar för att ledamoten lyfte upp frågan. Vi får hoppas att vi på många sätt får en bra utgång.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.