Bekämpning av arbetslivskriminalitet
Interpellation 2024/25:243 av Hanna Westerén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-27
- Överlämnad
- 2024-11-28
- Anmäld
- 2024-11-29
- Sista svarsdatum
- 2024-12-12
- Svarsdatum
- 2025-01-28
- Besvarad
- 2025-01-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sverige ska vara ett land där människor kan känna sig trygga på sina arbetsplatser, där konkurrens sker på lika villkor och där våra skattemedel används för att bygga ett starkare samhälle – inte för att göda kriminalitet. Men så ser det inte ut i dag. Arbetslivskriminaliteten breder ut sig, och rot- och rutavdragen i sin nuvarande form göder brottsligheten.
Svarta löner, fusk med arbetsgivaravgifter och falska fakturor är numera affärsmodeller som vissa företag byggt hela sin verksamhet på. För arbetarna som utför jobben handlar det om osäkra anställningar, låga löner och ibland exploatering och ren människohandel. Det drabbar inte bara de som utnyttjas, utan det drabbar också seriösa företag som sköter sig och betalar svenska löner enligt kollektivavtal men som nu riskerar att konkurreras ut av de företag som fuskar.
En granskning utförd av Riksrevisionen visar att rotavdraget hjälpt något när det gäller att minska efterfrågan på svartarbete, men effekterna på arbetsutbud och inkomster är begränsade. Dessutom visar granskningen att svartarbete och kriminalitet faktiskt ökar i byggbranschen.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning för att se över hur rut- och rotsystemen kan reformeras för att ställa hårdare krav och undersöka om det är möjligt att utesluta de företag som missköter sig. Den utredningen är nu ute på remiss. Det finns utrymme att agera – men det kräver handlingskraft av regeringen.
Jag vill därför ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Vad avser ministern och regeringen att göra för att rut- och rotavdragen inte ska göda arbetslivskriminalitet?
- Kommer ministern och regeringen att vidta åtgärder för att stärka kontrollen och ställa tydligare krav på de företag som använder dessa avdrag?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:243
Webb-tv: Bekämpning av arbetslivskriminalitet
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:63
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att rut- och rotavdragen inte ska göda arbetslivskriminalitet samt om vi kommer att vidta åtgärder för att stärka kontrollen och ställa ytterligare krav på de företag som använder dessa avdrag. Peder Björk har frågat mig vilka konsekvenser jag bedömer att det får för Skatteverket när mindre aktiebolag inte omfattas av revisionsplikten. Han har också frågat mig om jag avser att ge Skatteverket i uppdrag att utreda konsekvenserna av att regeringen valde att inte gå vidare med att återinföra revisionsplikt för mindre aktiebolag.
Regeringen genomför just nu en kraftsamling för att strypa den kriminella ekonomin. Anledningen är att det är pengar som göder gängen och den organiserade brottsligheten. Det handlar om flera insatser - vi genomför bland annat en folkräkning. Vi gör det enklare att ta gängens brottsvinster, stärker våra myndigheters befogenheter och motverkar att företag används som brottsverktyg.
En viktig del i kraftsamlingen mot den kriminella ekonomin är att bekämpa arbetslivskriminalitet, inte minst inom rot- och rutsystemet. Här har regeringen genomfört förslag som gör det lättare för myndigheter, akassor och kommuner att utbyta information och därmed genomföra fler gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Regeringen har också remitterat betänkandet från 2022 års skatteförfarandeutredning, som innehåller flera förslag som effektiviserar Skatteverkets kontrollmöjligheter av företag som genomför rot- och rutarbete.
När det kommer till revisionsplikten skulle ett återinförande för små företag innebära tydligt negativa konsekvenser för Sveriges näringsliv samtidigt som det inte är säkert att det skulle vara en träffsäker åtgärd. I en internationell jämförelse är också de svenska kraven på revisionsplikt redan högt ställda. Regeringen har därför beslutat att revisionsplikten inte ska återinföras för små företag.
För att motverka att företag används som brottsverktyg genomför regeringen i stället andra åtgärder. I budgetpropositionen för 2025 lämnades exempelvis förslag om förändringar på Fskattens område. Bland annat införs ett nytt hinder för godkännande för Fskatt och en ny grund för återkallelse av Fskatt för den som inte har följt ett beslut om återbetalning av felaktigt utbetalat belopp i samband med rut- och rotarbeten. Det kommer att bli ett effektivt verktyg både i arbetet med att motverka att företag används som brottsverktyg och för att stoppa arbetslivskriminalitet vid rut- och rotarbeten.
Anf. 2 Peder Björk (S)
Fru talman! I Sverige i dag finns det omkring 1,2 miljoner företag, och ungefär 700 000 av dem är aktiebolag. Företagen har som uppgift att utveckla, producera och leverera varor och tjänster till sina kunder. Men företagen har också grundläggande betydelse för att samhället faktiskt ska fungera. De bidrar till innovation, skapar arbetstillfällen och ger skatteintäkter som i sin tur är en förutsättning för välfärden.
Men under senare år har det uppmärksammats alltmer att företag också används för brottsliga ändamål, särskilt kopplat till den grova organiserade brottsligheten. Syftet med företagen är i de fallen helt enkelt att bryta mot regelverken för att tjäna pengar eller tvätta pengar. Företagen kan då användas för att undanhålla skatter och avgifter eller för att tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på helt felaktiga grunder.
I det här fallet går dessutom samhället miste om betydande skatteintäkter, och vanliga hederliga näringsidkare som driver företag löper risk att slås ut när de konkurreras ut av dem som fuskar och använder företag i brottsliga syften.
Dessutom finns det många företag som är kopplade till grovt kriminella verksamheter. Då använder man bolag för att finansiera den här kriminella verksamheten, som oftast bedrivs i olika former av nätverk.
Fru talman! För att komma till rätta med eller minska omfattningen av problemen som jag nu inledningsvis har nämnt krävs det en rad olika insatser på flera områden, och en av dem menar jag är att se över revisionsplikten för mindre aktiebolag.
Den generella revisionsplikten avskaffades 2010, och i dag saknar 500 000 av de 700 000 aktiebolagen en revisor.
I ljuset av att företag används för brottslighet av olika slag och att så många saknar en revisor valde jag att ställa den här interpellationen till finansministern. Men, fru talman, när jag tar del av svaret känns det som att finansministern vill blanda bort korten och inte fullt ut vill diskutera det här med revisionsplikt - inte minst utifrån att min interpellation har slagits samman med min kollegas interpellation trots att de faktiskt handlar om helt väsensskilda saker även om båda rör ekonomisk brottslighet.
Dessutom, fru talman, saknade jag svar på mina konkreta frågor när jag tog del av interpellationssvaret. Jag ställde två väldigt konkreta frågor till finansministern som finansministern valde att inte svara på.
Jag skulle uppskatta om finansministern nu tog tillfället i akt att åtminstone försöka svara på en av de här konkreta frågorna. Den lyder helt enkelt så här: Vilka konsekvenser för Skatteverkets verksamhet och effektivitet bedömer ministern att det får när mindre aktiebolag inte omfattas av revisionsplikten?
Anf. 3 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Den minnesgode minns säkert att finansministern och jag har mötts i den här kammaren i den här frågan tidigare. Anledningen till att jag nu är här igen är att regeringens arbete för att bekämpa arbetslivskriminalitet dessvärre inte imponerar.
Redan i tidigare debatter lyfte jag fram det djupt problematiska i att regeringen ångade på och ökade inflödet av pengar i rut- och rotsystemet utan att vidta ytterligare åtgärder för att motverka fusk, missbruk och svartarbete.
Riksrevisionen uttryckte det så här: Rotavdraget är inte effektivt utformat. För att öka kostnadseffektiviteten bör regeringen sänka gränsen för hur stora avdrag som får göras samt använda effektivare sätt för att motverka svartarbete och annan arbetslivskriminalitet.
Med anledning av det uttryckte jag det själv så här i en av våra tidigare debatter - jag ber om ursäkt för att jag citerar mig själv: "Den som säger sig vilja försvåra för gängen och driva bort organiserad brottslighet - vilket jag och mina kollegor vill och vilket jag tror att finansministern ganska många gånger har sagt sig vilja - måste också bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det är där det händer. Att höja taket för avdrag utan att också adressera riskerna för fler arbetsplatsolyckor, fler som exploateras och utnyttjas, fler skattebrott, mer dubbel bokföring och en eroderande legitimitet för skattesystemet är ärligt talat djupt oansvarigt."
Fru talman! Jag vidhåller det jag sa då. Det är inte heller så att gängkriminaliteten har tryckts tillbaka sedan vi senast debatterade arbetslivskriminalitet. Sedan dess har det dessutom kommit signaler från Skatteverket om att man, parallellt med att regeringen skjuter till medel för att bekämpa arbetslivskriminalitet, har ett internt sparbeting som i princip utraderar regeringens satsning. Jag undrar därför stilla hur prioriterat arbetet mot arbetslivskriminalitet faktiskt är.
I höstas gjorde regeringen stor sak av att man ska öka trycket mot bidragsfusk. Det är alldeles utmärkt. Det vill jag ha sagt. Men varför inte göra en motsvarande kraftsamling mot skattefusk och mot fusk och missbruk av rut och rot?
Arbetslivskriminaliteten skördar ju nya offer hela tiden - många sedan vi sågs här sist. Offren är många och av olika sort. Det handlar om människor som far illa, seriösa företag som går omkull och offentliga verksamheter som dräneras på resurser.
Det måste inte vara så här. Det går att vrida av kranen, och det går att strama upp. Vad vill regeringen? Hur ämnar finansminister Elisabeth Svantesson bekämpa arbetslivskriminaliteten när delar av hennes reformer faktiskt riskerar att göda den?
Anf. 4 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack till båda interpellanterna för två väldigt viktiga frågor. Jag vill hedra Hanna Westerén, som bad om ursäkt för att hon citerade sig själv. Det gjorde hon helt rätt i - alltså i att citera sig själv!
Jag delar kanske inte den bild Peder Björk har av att det här är väsensskilda frågor. Det är precis vad de inte är, och ledamöterna vet väldigt väl att det här är två sidor av ett mynt som tyvärr har alldeles för många sidor och där vi ser att den organiserade brottsligheten växer på olika sätt.
Låt det inte finnas något som helst tvivel om att en av den här regeringens absolut viktigaste prioriteringar är att strypa kranarna till den kriminella ekonomin.
Jag fick en fråga om vad vi har gjort, och det sades att vi inte har tagit dessa frågor på allvar. Låt mig bara nämna några saker som har skett på två år. Vi har ökat anslagen och kraftsamlat resurser hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Vi har inrättat en utbetalningsmyndighet. Vi har stärkt Tullverkets befogenheter så att man har helt andra verktyg. Vi kommer nu med förslag om att kriminalisera utförsel av stöldgods.
Vi genomför en folkräkning, och vi har aldrig haft en så bra bild över befolkningen i Sverige som vi har just nu. Detta ledde också till att Skatteverket i alla dessa arbeten avskrev tiotusentals människor som var korrekt folkbokförda.
Vi utreder också biometri, alltså hur fingeravtryck ska kunna sparas och användas på fler sätt, till exempel i folkbokföringen. Bit för bit och steg för steg tar vi tag i de problem som finns, och som har funnits, för att verkligen strypa kranen. Det är en prioriterad uppgift.
Det finns alltid många olika politiska förslag man måste överväga. Vi har övervägt många. Jag nämnde några saker vi har gjort.
När det gäller revisionsplikten vill jag svara kort på det. Om vi hade kunnat backa tillbaka till 2010 tror jag inte att vi hade gjort samma sak i dag eller att den hade haft samma bestämmelser. Men som det ser ut nu ska man fråga sig vad som är kostnad och nytta. När det gäller det har vi också gjort en noggrann analys och haft samtal med både Skatteverket, företagare och andra.
Vi ser att det här inte är tillräckligt effektivt. Vi jobbar på andra sätt nu, till exempel inom Skatteverket, för att gå vidare med förslaget om Fskatt - det vill säga att det ska bli svårare att återkalla det. Detta är ett väldigt viktigt verktyg som på många sätt kommer att hjälpa Skatteverket.
Vilka effekter detta får för Skatteverket är kanske inte den fråga jag ställer mig varje dag. Jag ställer mig frågan hur vi kan strypa kranarna så att dessa gäng inte har pengar. Det är ju det som göder mördandet, dödandet, våldet och sprängningarna. Hur skruvar vi åt de kranarna?
Ett sätt är just genom att göra det svårare att använda företag som brottsverktyg. Där delar jag helt interpellanternas bild. Ett sätt att göra det är att använda Fskattsedel och se till att det blir lättare nu för Skatteverket.
Det är dock inte Skatteverket som står i fokus här, utan det är alla svenskar som nu drabbas av det brutala våldet. Vi vill inte lämna över detta till nästa generation.
Vi har en nära relation till Skatteverket. De ska få de resurser de behöver för att göra sitt jobb. Vi har också nära samtal om vilka verktyg som är effektiva.
Jag får återkomma till arbetslivskriminaliteten eftersom jag ser att min talartid springer iväg, men det är ju en otroligt viktig fråga. Jag vill säga att vi under den här regeringen har sett till att myndigheter får dela information med varandra. Det har de inte fått förut. Detta gör att vi kan komma åt kriminaliteten. Det är otroligt viktigt.
Den andra frågan som interpellanten var inne på gällde rut- och rotarbete. När det gäller den utredning vi tog emot, och som vi remitterat, kom remissinstanserna in med svar i december. Vi arbetar för fullt med detta just nu och kommer att återkomma när vi har bestämt exakt hur och vad vi ska gå vidare med i den utredningen.
Anf. 5 Peder Björk (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för att hon trots allt tar in Skatteverket i den här diskussionen om revisionsplikten. Eftersom finansministern är ansvarig för den myndigheten utgick jag från att finansministern hade rätt mycket fokus på just Skatteverket som myndighet.
Jag noterar också att finansministern upprepar att revisionsplikt inte skulle vara en tillräckligt träffsäker åtgärd. Det är ett direkt eko av det Svenskt Näringsliv framför i diskussionen om revisionsplikt. Men finansministerns egen myndighet har faktiskt en helt annan bild.
Jag citerar ur Skatteverkets remissvar på propositionen om bolag och brott. Skatteverket skriver följande: "Skatteverkets uppfattning är att avsaknad av revisor är en riskfaktor som underlättar användning av bolag som brottsverktyg och för skatteundandraganden. En revisors granskning har en preventiv effekt både för att förebygga oavsiktliga och avsiktliga fel."
Skatteverket ser alltså helt enkelt detta som en ytterst träffsäker åtgärd. Det är inte nog med att bara Skatteverket framhåller detta, utan man får dessutom stöd av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket. De förespråkar alla en återinförd revisionsplikt.
I nästan alla andra politiska diskussioner och samtal framhåller SD-regeringen gärna att man ska vara hård mot brott och att man ska vara hård mot ekonomisk brottslighet. Ingen åtgärd tycks vara för liten för att genomföras. När det gäller revisionsplikt för mindre aktiebolag tycks detta dock inte gälla.
Fru talman! I november sa riksdagen ja till propositionen om bolag och brott. Den baserades på en utredning som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till. Då hade man möjlighet att justera revisionsplikten. Även om man inte vill gå tillbaka till situationen före 2010, då alla aktiebolag omfattades av revisionsplikten, finns det ju varianter man kan genomföra.
Skatteverket hade i sitt remissvar på denna proposition ett förslag om att utvidga - inte återinföra - revisionsplikten. Man skulle då komma åt fler små aktiebolag, och de skulle tvingas ha en revisor. Bland annat skulle man kunna tänka sig att sänka gränsvärdena avseende anställda i ett bolag som skulle få revisionsplikt, eller för den delen se över gränsvärdena för omsättningen i företagen för att man skulle behöva ha en revisor.
Min fråga till finansministern, fru talman, är: I ljuset av att det faktiskt kommer allt fler rapporter om att kriminella gäng finansierar verksamheten med hjälp av just företag, är finansministern beredd att ompröva tidigare ställningstaganden och gå vidare och titta på någon form av utvidgad revisionsplikt för de mindre aktiebolagen?
Anf. 6 Hanna Westerén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag hör finansministern prata om kraftsamling. Jag hör finansministern säga att hon ska vrida av - strypa - kranarna. Jag funderar febrilt och antecknar som en tok för att försöka förstå hur det här hänger ihop.
Finansministern nämner betänkandet från den utredning som min regering tillsatte och som nu är ute på remiss, men jag förstår inte fullt ut vad finansministern faktiskt vill. Vad har finansministern för förhoppningar för Sverige? Vill finansministern, likt den tidigare regeringen aviserade, utesluta företag som missköter sig? Vill finansministern ställa hårdare krav när det gäller rot- och rutavdragen? Det är oklart.
Vi vet att rut och rot inte är vattentäta i sin utformning. Vi vet att fusk och missbruk grasserar. Ändå har regeringen flåsat på med ett högre tak för rut och rot - utan att skärpa upp enligt Riksrevisionens rekommendationer. Därför måste jag ställa frågan varför det här fusket inte verkar anses lika fult och varför det inte är lika prioriterat att bekämpa.
Jag undrar också över tågordningen när det nu ska kraftsamlas och vridas av - strypas - kranar. Hade man inte kunnat vänta med att flåsa på med ett högre tak för rut och rot tills man hade det åtgärdspaket på plats som man nu ändå säger att man har?
Jag drar mig till minnes en tidigare debatt som jag och finansministern hade. Då sa finansministern att den här höjningen var högst tillfällig, under ett enda år, för att stötta byggbranschen i en svår tid. Det skulle göra skillnad för byggbranschen på riktigt.
Där lever jag uppenbarligen i en helt annan verklighet, för jag tror att det som skulle göra skillnad för svensk byggindustri på riktigt - det som skulle få byggbranschen att glöda - är att bygga bostäder i Sverige. Vi saknar tusentals och åter tusentals bostäder i Sverige. Men i stället prioriterar den här regeringen renoveringar av badrum. Det ska också städas, framför allt i hus. I lägenheterna hemma hos mig på Gotland, eller i Grums eller Gårdsten, blir det inte så mycket vare sig rut eller rot.
Jag tycker att det är alldeles utmärkt att myndigheterna får dela information; det applåderar jag. Det är fantastiskt om vi har ett myndighetsutbyte som gör att färre lyckas fuska eller undandra pengar från våra gemensamma system. Riskerna med att fortsätta ösa in i de här inte vattentäta systemen är dock uppenbara. Därför undrar jag: Varför ska inte den kranen vridas av? Varför ska inte den kranen få ett förändrat flöde?
Utöver riskerna för olyckor och död i arbetslivskriminalitetens spår och dränerade offentliga resurser har vi också en ökande ojämlikhet, och den späs på av att vi öser in pengar i ett ofullständigt system. Bekymrar inte det finansministern?
Anf. 7 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar båda interpellanterna för inläggen.
Är det någonting som bekymrar mig är det att barn skjuter barn och att det sprängs runt om i Sverige. Helt oskyldiga människor drabbas hårt. Vi vet att en drivande faktor bakom detta är den kriminella ekonomin, och därför har jag från dag ett i det här jobbet arbetat väldigt hårt tillsammans med justitieministern för att ordentligt täppa till varje litet hål där det nu rinner ut pengar.
Man börjar ju alltid med det som är de största problemen, och man börjar alltid med det som i någon bemärkelse är enklast. Ibland finns det målkonflikter, som när det gäller revisionsplikten. Jag kommer tillbaka till den. Men steg för steg gör vi det som ingen annan regering har gjort.
Låt mig säga följande: På två år - jag nämnde siffran förut - har vi exempelvis åstadkommit informationsutbyte. Det lät på interpellanten som att det är en ganska liten sak, men det är en av de viktigaste åtgärderna som vi nu går vidare med. Alla myndighetschefer - hos polisen, Skatteverket och alla andra - har ropat efter det.
Fru talman! Jag ska berätta om ett möte som jag hade ganska tidigt när jag var minister. Jag kom då in i ett rum med många just myndighetschefer, som själva hade organiserat sig under ett par år för att verkligen arbeta tillsammans mot den kriminella ekonomin. Jag fick med mig en lista därifrån. Det var en lista som mycket kloka myndighetschefer lämnade till mig och justitieminister Gunnar Strömmer. Den listan, tillsammans med annat, jobbar vi väldigt hårt med just nu. Vi jobbar mellan departementen och kammar igenom allt som behöver göras för att strypa den kriminella ekonomin.
Då kommer vi till de två frågorna, och jag börjar med rut och rot.
Självklart är allt fusk med skattepengar lika dåligt. Det är väl alldeles självklart. Nu har vi tagit emot utredningen, och vi ska gå igenom förslagen. Vi har dock även gått vidare med förslaget om Fskattsedeln. Underskatta inte detta med Fskattsedeln i kombination med att man nu får utbyta information; det är otroligt viktigt för att komma åt fusket!
Det här handlar ofta om människor som utnyttjas, ibland i trafficking och ibland på sätt som inte är fullt så illa som trafficking även om människor utnyttjas på olika sätt. Vi måste komma åt det av så många skäl. Konkurrensen snedvrids, och därför går vi vidare - till exempel med Fskattsedeln, och vi jobbar nu också med den utredning vi har tagit emot.
När det gäller revisionsplikten delar jag helt interpellantens bild av att det är ett problem. Men ibland har vi också avvägningar att göra. Jag vet att Socialdemokraterna under åtta år inte gjorde någonting åt detta. Jag har respekt för det, eftersom det är en svår fråga. Men man gjorde ingenting på åtta år.
Å ena sidan vill vi att det ska vara lätt att driva företag, men å andra sidan vill vi inte att det ska vara lätt att vara kriminell. Därför har vi att göra den där avvägningen, och där har vårt förstaval inte varit att förändra revisionsplikten. Men som jag sa: Den hade inte sett ut så i dag om den inte hade ändrats 2010. Vi hade inte gått vidare på det sättet. Det är mycket som är annorlunda nu. Jag tycker att man kan erkänna det, och jag gör det.
Här har vi målkonflikter, och vi jobbar just nu även på annat sätt för att komma åt att de grovt kriminella sitter runt om i Sverige eller utomlands och driver företag som på papperet ser ut att vara helt hederliga men där man egentligen tömmer våra välfärdssystem på olika sätt och lurar äldre. Man lurar våra system. Det ska vi komma åt. Med de verktyg som nu har börjat ta form och som har börjat gälla har jag gott hopp om att vi kan skruva åt detta.
Vi kommer också att göra mer, för vi är inte nöjda och inte klara. Jag hoppas också att Socialdemokraterna ska börja rösta lite mer med oss och lite mindre mot oss när det gäller straffskärpningar på det här området och många andra områden.
Anf. 8 Peder Björk (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tvivlar inte en sekund på finansministerns engagemang, men jag tvivlar lite grann på förmågan att vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Hade det inte varit för en socialdemokratisk regering hade det inte funnits en proposition om bolag och brott att ta ställning till, för den utredningen tillsattes av just en socialdemokratisk regering.
Fru talman! Vi måste få stopp på den här ekonomiska brottsligheten, och när flera expertmyndigheter nu pekar på att en utvidgad revisionsplikt skulle vara ett bra verktyg tycker jag faktiskt att vi måste lyssna på det. Vi socialdemokrater är beredda att gå vidare med en utvidgning av revisionsplikten för de mindre aktiebolagen. Jag förstår inte vad finansministern och SD-regeringen är så himla rädda för, fru talman. Låt oss använda de verktyg som finns! Låt oss sätta stopp för användningen av företag för kriminella aktiviteter och som ett sätt att finansiera kriminella organisationer.
I går sa statsminister Kristersson - visserligen i ett helt annat sammanhang, som gällde hans bästa kompis säkerhetsrådgivarens avgång - att det är viktigt att inte slarva och inte göra fel. När det gäller revisionsplikten tycker jag att SD-regeringen både slarvar och gör fel. Finansministern borde lyssna mindre på Svenskt Näringsliv och mer på finansministerns egen myndighet Skatteverket, så att vi kan få på plats ytterligare ett verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet och på så sätt också strypa finansieringen av de kriminella gängen.
Anf. 9 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Det låter ju upplyftande och hoppingivande när finansministern säger att hon vill täppa till varje litet hål. Detta låter mycket bra. Problemet är att det uppenbarligen, givet det vi har pratat om här i dag, inte är sant.
Rut och rot i nuvarande utformning dränerar våra gemensamma system på resurser. Rut och rot i nuvarande utformning möjliggör fusk och svartarbete. Dessa hål täppte regeringen inte till innan man höjde taket och därmed vred på både kallt, varmt och lite bubbel i kranen.
Elisabeth Svantesson nämnde målkonflikter. Ja, det får man väl ändå kalla det. Arbetslivskriminaliteten grasserar. Ojämlikheten ökar. Att skärpa rut och rot skulle vara en relativt enkel men mycket viktig åtgärd för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, men regeringen hanterar detta väldigt slarvigt. Precis som jag aviserade i början av debatten, och givet det finansministern har föredragit här i dag, anser jag att regeringens inställning till bekämpning av arbetslivskriminaliteten alltjämt är djupt oansvarig.
Anf. 10 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för debatten. Det är otroligt viktigt, även för dem som lyssnar, att lyfta fram den problematik som finns runt om i vårt land, där människor med olika motiv utnyttjar och bedrar våra gemensamma system. Det kan handla om skattepengar eller välfärdstjänster.
Detta är en fråga vi kommer att fortsätta arbeta med. Jag kommer att jobba varje dag och göra allt jag kan för att täppa till de hål som finns - genom Utbetalningsmyndigheten, genom mer resurser till de myndigheter som nu jobbar väldigt hårt mot de kriminella, genom att ta brottsvinster, genom en folkräkning och genom mycket annat. Vi ser nu också över frågan om att biometri ska kunna sparas. Dessa saker, fru talman, är några väldigt viktiga delar i detta.
Jag tackar för debatten. Vi kanske återkommer i frågan men hoppas att vi inte behöver göra det. Vi ska göra allt vi kan för att strypa detta, men det kan dröja ett tag. Vi kanske återkommer.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.