Statliga bidrag och den offentliga debatten
Interpellation 2024/25:200 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-13
- Överlämnad
- 2024-11-14
- Anmäld
- 2024-11-15
- Svarsdatum
- 2024-11-28
- Besvarad
- 2024-11-28
- Sista svarsdatum
- 2024-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Enligt RFSL:s årsredovisning från 2023 består 76 procent av RFSL:s verksamhetsintäkter av bidrag som mottagits direkt från statliga myndigheter. Om man även tar med de medel som indirekt delas ut till RFSL från staten genom organisationer som ForumCiv fick RFSL 92 procent av sina verksamhetsintäkter från staten. Utan alla skattemedel som RFSL mottar skulle RFSL:s verksamhet ha varit en bråkdel av vad den är i dag. Ett sådant beroendeförhållande till staten väcker också frågan om RFSL verkligen tillhör ett oberoende civilsamhälle eller om det handlar om kvasistatlig verksamhet.
RFSL Stockholm brukar årligen dela ut priset Rosa tisteln för att skambelägga en person eller organisation. I år fick den välkända läkaren och professorn Agnes Wold motta priset för att hon kritiserat den nya könstillhörighetslagen.
Riksdagen debatterade den nya könstillhörighetslagen i mer än sex timmar. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna samt en moderat och en socialdemokrat röstade emot förslaget. Det fanns en livlig debatt både i samhället och inom de politiska partierna. Att RFSL hänger ut en person och skambelägger henne för att hon deltog i denna debatt och hade en åsikt, precis som många andra, är vedervärdigt och väcker frågor om RFSL:s syn på det demokratiska samtalet.
Om en organisation genom skambeläggning som gränsar till trakasserier försöker tvinga personer att ansluta sig till organisationens politiska agenda kan det ifrågasättas om skattemedel överhuvudtaget ska beviljas till en sådan organisation.
Med tanke på att staten finansierar RFSL har staten ett visst ansvar för att en organisation som får tiotals miljoner kronor från staten varje år inte använder sin organisation till att skambelägga människor för att de inte tycker som organisationen.
Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Paulina Brandberg svara på följande frågor:
- Avser statsrådet att verka för att organisationer som direkt eller indirekt mottar statliga bidrag inte ska ägna sig åt skambeläggning av personer som deltar i den offentliga debatten?
- Avser statsrådet att verka för att organisationer som direkt eller indirekt mottar statliga bidrag inte ska begränsa det demokratiska samtalet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:200
Webb-tv: Statliga bidrag och den offentliga debatten
Dokument från debatten
- Torsdag den 28 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:39
- Protokoll 2024/25:39 Torsdagen den 28 novemberProtokoll 2024/25:39 Svar på interpellation 2024/25:200 om statliga bidrag och den offentliga debatten
Protokoll från debatten
Anf. 125 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för att organisationer som direkt eller indirekt mottar statliga bidrag inte ska ägna sig åt skambeläggning av personer som deltar i den offentliga debatten samt om jag avser att verka för att organisationer som direkt eller indirekt mottar statliga bidrag inte ska begränsa det demokratiska samtalet.
Inledningsvis vill jag understryka att ett starkt civilsamhälle är en grundbult i den svenska demokratin. Stödet till föreningslivet bidrar till att ge alla människor samma grundläggande möjlighet att vara aktiva i civilsamhället och på så sätt vara delaktiga i det svenska samhället. En central princip i politiken för det civila samhället är att beakta civilsamhällets självständighet och oberoende, vilket bland annat uttrycks genom att värna en hög andel generella icke styrande statsbidrag.
Samtidigt är det viktigt för regeringen med moderna och rättssäkra villkor för statlig bidragsgivning. I våras beslutade regeringen om propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen föreslog regeringen ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och stöd ur Allmänna arvsfonden.
Regeringen gjorde även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället, om det inte är obehövligt.
Riksdagen beslutade i juni i år att anta förslagen i propositionen (bet. 2023/24:KrU7 rskr. 2023/24:271). Utifrån detta pågår en översyn av relevanta förordningar i Regeringskansliet.
Anf. 126 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Jag har ställt en fråga som berör hur RFSL - en organisation som nästan helt och hållet finansieras av staten och skattebetalarna - skambelägger personer som råkar ha en annan åsikt än RFSL.
Självfallet kan man håna, skambelägga och vara allmänt elak i debatten om man så önskar. Det är upp till var och en, men det blir ett problem om en verksamhet beter sig på det sättet när den är finansierad av skattebetalarna. Då innebär det att staten är med och främjar en verksamhet som egentligen begränsar en mångfald av åsikter, och det är mycket problematiskt i demokratier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det exempel jag använder mig av i min interpellationsfråga är ett pris som RFSL Stockholm delar ut och som kallas Rosa tisteln. Det är ett pris som varje år går till en person eller organisation som under året har gjort något som RFSL uppfattar har varit negativt för hbtqi-personers rättigheter.
RFSL skriver på sin hemsida att priset kan tilldelas någon som aktivt har motarbetat hbtqi-gemenskapens rättigheter, uttryckt homofobi eller transfobi, missgynnat hbtqi-personer eller varit feg eller likgiltig inför hbtqi-personers rättigheter. Det är med andra ord ett pris där organisationer eller personer pekas ut som homofober.
En och annan kan tycka att det är bra att homofober pekas ut offentligt, men de som pekas ut är ju inte homofober. Under åren har både Dagens Nyheter och Aftonbladet fått detta pris, och såväl borgerliga som socialdemokratiska ministrar har fått det. Priset har även gått till Sverigedemokraterna, Högsta domstolen och migrationsdomstolen.
Det handlar om ett pris till en person eller en organisation som tydligt pekas ut för att aktivt ha motarbetat hbtqi-personers rättigheter, men om man tittar på vilka som har fått priset genom åren och vad motiveringen har varit ser man att det ofta handlar om personer som på ett politiskt plan inte håller med RFSL.
Många av dem som har tagit emot priset har under flera år arbetat för mänskliga rättigheter, men eftersom de inte håller med RFSL i vissa frågor hängs de ut som homofober.
Ett oberoende samhälle ska kritisera makthavare så som det vill. Det får vara elakt. Men nu har RFSL beslutat att inte vara oberoende. Om staten skulle dra tillbaka sina medel från RFSL skulle 92 procent av RFSL:s intäkter försvinna. Utan statens stöd skulle endast en bråkdel av RFSL:s verksamhet finnas kvar.
RFSL är alltså inte en oberoende organisation, utan staten finansierar större delen av dess verksamhet. Därmed bär också staten ett ansvar för att RFSL inte med olika metoder tystar andra röster, vilket är vad de årligen gör genom det pris som de delar ut.
Det är viktigt att staten tar sitt ansvar och ser till att de verksamheter som finansieras av staten inte begränsar demokratin.
Anf. 127 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Det är tydligt att jag och interpellanten har väldigt olika syn på vad som kan tänkas begränsa demokratin.
Som jag sa i mitt inledande anförande ser jag det som en styrka i Sverige att vi har ett starkt civilsamhälle. Vi har många civilsamhällesorganisationer som gör ett otroligt betydelsefullt arbete. Många av dessa organisationer får statliga bidrag. Samtidigt ägnar de sig åt ganska omfattande kritik, ibland mot mig, ibland mot oppositionen och ibland mot enskilda personer.
Jag tycker att det skulle vara en farlig väg att gå att begränsa utrymmet för civilsamhället genom att villkora pengar till civilsamhället utifrån den kritik som man kan tänkas rikta utifrån de intressen som man företräder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Utöver den generella bild som jag vill trycka på vill jag säga att statsbidrag i allmänhet fördelas av myndigheter utifrån förordningar som innehåller bestämmelser för bidragen. Det är också myndigheterna som ansvarar för uppföljning av bidragen. Jag vill vara tydlig med att jag har fullt förtroende för myndigheternas förmåga att hantera både bidragsbeslut och uppföljning.
(Applåder)
Anf. 128 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Det är stor skillnad på kritik mot makthavare och offentlig förnedring, vilket är vad RFSL ägnar sig åt.
Det här året delades Rosa tisteln ut till Agnes Wold. Hon råkade ha en annan åsikt i frågan om en ny könstillhörighetslag. Hon framförde sina åsikter i Expressen och argumenterade för sin sak. Hon var inte ensam om att vara kritisk till lagen. Frågan diskuterades i sex timmar här i riksdagens kammare. Flera läkare var kritiska till lagen.
Många personer hade synpunkter, precis som man får ha i en demokrati. Men RFSL valde ut Agnes Wold som en person som skulle stigmatiseras offentligt och pekas ut som fientlig mot hbtqi-personer. Motiveringen var att hon hade en åsikt i en fråga som rätt många personer har en åsikt i.
Det blir märkligt när en statsfinansierad organisation skambelägger människor för deras åsikter. Dessutom är det inga extrema åsikter utan åsikter som finns bland både sakkunniga och folkvalda politiker. Det är tydligt att det handlar om att tysta vissa människor som inte tycker som RFSL. Vad vi då har är inte längre en verksamhet som främjar och stöder hbtqi-personer, utan då har vi i stället en organisation som bedriver lobbyism för vissa åsikter. Denna lobbyism finansieras av staten.
Den första frågan som uppstår är: Vad är syftet med sådan lobbyism? Vad är syftet med en organisation som vill begränsa mångfalden av åsikter i samhället? Varför skulle staten vilja finansiera något sådant? Jag skulle till och med säga att det är farligt med ett sådant förfarande.
Det är en sak att partier som har stöd bland svenska folket får partistöd för att bedriva politisk verksamhet, men hur rättfärdigar man att skattemedel går till organisationer som inte har brett folkligt stöd, som bedriver aggressiv lobbyism och som försöker tysta sina meningsmotståndare?
Om skattemedel ska användas för opinionsbildning ska det ju stärka demokratin, inte begränsa den, och det får absolut inte bli praxis att människor som bara yttrar sin åsikt hängs ut som dåliga människor av en statsfinansierad organisation. Det är ju indirekta påtryckningar från staten på olika individer för att de råkar ha en viss åsikt.
Man måste ha i åtanke att detta har pågått i mer än 35 år. Rosa tisteln delades ut första gången 1986. RFSL:s verksamhet har varit finansierad av staten rätt länge, och under flera decennier har man fortsatt att skambelägga olika personer och organisationer som bara velat säga sin åsikt i en demokrati.
Det är inte rätt. Även inom hbtqi-frågor finns det olika perspektiv och synpunkter. Det finns nyanser. RFSL står inte för en sanning som alla måste anpassa sig till. Det verkar de själva inte förstå när de år efter år ägnar sig åt offentlig skambeläggning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är faktiskt inte för mycket begärt att kräva att RFSL slutar att försöka tysta människor, med tanke på att man får 92 procent av sina intäkter från skattebetalarna. Där tycker jag att statsrådet har en skyldighet att förtydliga att verksamhet som finansieras av skattemedel inte ska verka för att människor blir rädda för att yttra sina åsikter.
Anf. 129 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag tänker inte upprepa det jag sa i mitt förra anförande. Min syn är att det är viktigt att vi har ett civilsamhälle som har stort utrymme att rikta kritik åt flera olika håll och att detta är en viktig del i demokratin. Att man riktar kritik mot någon, menar jag, är inte samma sak som att man försöker tysta någon.
När det gäller statsbidrag är det klart att det är skattebetalarnas pengar och att vi behöver ha ett regelverk som bestämmer vad vi ska lägga skattemedel på. Just därför är jag glad att vi nu har en översyn av villkoren utifrån demokrativillkor. Det är nämligen viktigt att vi inte ger statsbidrag till organisationer som försöker driva på i en riktning som inte ligger i linje med grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter, jämställdhet, hbtqi och så vidare. Den lagstiftningen tycker jag att det är viktigt att vi går fram med.
Regeringen tycker dock att vi ska ha ett starkt civilsamhälle och att civilsamhället fortfarande ska kunna driva på i frågor. Det ska kunna kritisera och vara aktivt mot både makthavare och andra personer, och det ska kunna uttrycka konkret kritik.
(Applåder)
Anf. 130 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för samtalet i dag.
Man brukar säga att polarisering är ett stort problem i samhället. Jag skulle nog säga att polariseringen är symtomet på ett problem, inte själva problemet. Det grundläggande problemet är att man har slutat prata med och i stället demoniserar varandra. Man har olika epitet som man sätter på olika personer och organisationer, och sedan slutar man samtala. Det är uppenbart att vi under dessa förutsättningar får ett polariserat samhälle.
Jag anser att staten inte borde bidra till ett polariserat samhälle. RFSL:s pris Rosa tisteln, som varje år pekar ut människor och organisationer som homofober, är ett renodlat bidrag till polariseringen i samhället. Det blir ingen diskussion eller samtal, utan man förklarar helt enkelt att en viss person eller organisation är homofob på grund av hans eller hennes åsikter. Det är ingenting som borde stödjas med skattemedel.
Vi får också polarisering när en organisation som RFSL tror sig stå för en viss sanning. Verkligheten är mer komplicerad än så. Vi måste kunna ha diskussioner där en mångfald av åsikter kommer fram; det är så man gör i en demokrati. Demokratins spelregler måste också accepteras av organisationer som finansieras av skattemedel.
Min förhoppning är att RFSL nästa år inte delar ut ett pris vars enda syfte är att förnedra den som mottar priset. Jag hoppas också att statsrådet kan vara tydlig med att organisationer som tar emot statliga bidrag ska stärka demokratin, inte begränsa den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har faktiskt ingenting emot kritik, men offentlig förnedring av enskilda personer och organisationer är något helt annat.
Anf. 131 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Det här har varit en debatt som har tydliggjort att vi helt enkelt har olika syn på frågan, och den typen av debatter behövs också. Jag vill därför tacka för debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.