Svenska elpriser
Interpellation 2024/25:143 av Birger Lahti (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-23
- Överlämnad
- 2024-10-24
- Anmäld
- 2024-10-25
- Sista svarsdatum
- 2024-11-14
- Svarsdatum
- 2024-11-25
- Besvarad
- 2024-11-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Elpriserna har varit historiskt höga på senare år och riskerar att åter bli det. Det svenska elsystemet är sammankopplat med det europeiska, vilket innebär att de svenska elpriserna påverkas av den europeiska prisutvecklingen. Minskad elproduktion i vissa länder och svårigheter att importera från andra har lett till att efterfrågan från Europa ökat och därmed pressat upp de svenska elpriserna. Sverige exporterar mer el än vad vi importerar. Under 2023 importerade Sverige 7,3 terawattimmar och exporterade cirka 35,8 terawattimmar. Det innebär att Sverige hade en nettoexport av el på 28,5 terawattimmar.
För ett hushåll som förbrukar 2 500–4 999 kilowattimmar per år, vilket motsvarar en medelstor till stor lägenhet, var genomsnittspriset 175,61 öre per kilowattimme för andra halvåret 2022, enligt statistik från SCB, att jämföra med 38,22 öre per kilowattimme för motsvarande period 2015. När elpriserna var som högst under 2022 låg de dock på flera hundra öre per kilowattimme.
I takt med omställningen och den ökade elektrifieringen behövs det omfattande investeringar, bland annat i elnäten för att stärka överföringskapaciteten samt medel för utveckling av lagring och förnybara energikällor. För att få kontroll över priserna måste vi ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden. Offentliga investeringar i svensk elproduktion riskerar annars att i praktiken bli subventioner till grannländernas bristfälliga insatser.
Vänsterpartiet har sedan tidigare föreslagit Sverigepriser på el, där de svenska elpriserna frikopplas från de höga exportpriserna. Med vår modell får vi betydligt lägre elpriser för hushållen och snabbar på klimatomställningen. Samtidigt kan vi fortsätta exportera el som i dag.
Under frågestunden den 13 juni 2024 sa energi- och näringsministern att ”Sverigepriser är ett käckt namn, men det är inte realiserbart i praktiken”. Vi menar att vår modell visst är realiserbar och inte bryter mot några EU-regler. Även andra EU-länder har börjat reglera sina energimarknader på olika sätt. Och även om det finns en misstanke om att EU-regler skulle stå i vägen vore det rimligt att pröva dem. Sveriges regering har länge förhållit sig passiv gentemot EU och sällan skyddat svenska intressen så som den borde. Den stundande energikrisen är ett alltför stort hot för att fortsätta vara passiv.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vad baserar ministern sitt uttalande på om att förslaget om Sverigepriser på el inte är realiserbart?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:143
Webb-tv: Svenska elpriser
Dokument från debatten
- Måndag den 25 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:36
- Protokoll 2024/25:36 Måndagen den 25 novemberProtokoll 2024/25:36 Svar på interpellation 2024/25:143 om svenska elpriser
Protokoll från debatten
Anf. 8 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Det är många interpellationer i dag, så det gäller att hitta rätt interpellationssvar och rikta mig till rätt interpellant!
Birger Lahti har frågat mig vad jag baserar mitt uttalande på om att förslaget om Sverigepriser på el inte är realiserbart. Birger Lahtis och Vänsterpartiets förslag handlar alltså om att de svenska elpriserna ska frikopplas från höga exportpriser. Jag prövar nu att göra en beskrivning, så får vi se om vi har samma bild av vad Vänsterpartiets förslag går ut på. Meningen är att det ska ge oss ett lägre Sverigepris på el som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden.
Till att börja med har vi en gemensam inre marknad med resten av EU, där handel med el ingår. Elmarknadens resurser optimeras på en dagen före-marknad, som det heter, i en och samma gemensamma auktion. Såväl elpriserna i varje elprisområde inom EU som elutbytet mellan elområden och länder är ett resultat av den auktionen.
Birgers Lahtis förslag skulle alltså innebära att Sveriges resursallokering och prisberäkning hanteras på ett annat sätt än i övriga 26 länder. För min del är förslaget orealistiskt redan där eftersom det i praktiken skulle innebära att Sverige lämnade den del av EU:s inre marknad som handlar om fri rörlighet för elenergi. Det finns heller inga exempel på något annat EU-land som har genomfört ändringar i den fria prisbildningen, inte ens under energikrisen.
Aktörerna på elmarknaden inom EU är inom vissa ramar fria att lägga sina köp- och säljbud. En slutsats blir därför att en statlig prisreglering behöver införas i Sverige för att uppnå Birger Lahtis målsättning med Sverigepriser på el. I annat fall skulle aktörerna med stor sannolikhet buda strategiskt så att Sverigepriset och exportpriset i slutänden hamnade väldigt nära varandra. En sådan reglering av hur aktörerna ska lägga sina bud ligger inte i linje med vare sig svenska regler eller EU-bestämmelser.
Det skulle också ställa höga krav på myndigheters övervakning av marknaden för att säkerställa att aktörerna höll sig till de nya reglerna. En annan trolig effekt skulle vara att regleringen skapade incitament för oönskat arbitrage i olika former, till exempel att aktörerna köper el billigt till ett så kallat Sverigepris och sedan säljer den vidare till ett högre pris på exportmarknaden. Då skulle priserna närma sig varandra, och det skulle alltså ändå inte bli billigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska också komma ihåg att det var Svenska kraftnäts exportbegränsningar till Danmark under 00-talet som ledde till Sveriges indelning i fyra elprisområden efter anmälan till EU-kommissionen. Om Sverige skulle vidta åtgärder som syftar till att generera lägre priser till svenska kunder jämfört med utländska finns det en uppenbar risk att det skulle strida mot EU:s grundläggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster.
Sedan uppkommer en hel del andra frågetecken gällande förslaget, till exempel hur det skulle påverka incitament att investera i ny elproduktion i Sverige när vi nu står inför en nödvändig grön omställning som dessutom ska vara konkurrenskraftig.
Det är också oklart vad som skulle gälla vid import av el. I och med att effektbalansen i det svenska elsystemet har försämrats sedan 2020, efter nedläggningen av planerbar elproduktion, har Sverige blivit mer beroende av elimport under kalla vinterdagar, när elbehovet är som störst. Enligt ENTSO-E, organisationen för europeiska stamnätsoperatörer, har södra Sverige i dag de två elprisområden - SE3 och SE4 - som har absolut sämst effekttillräcklighet i Europa. Särskilt elprisområde SE4 är ofta beroende av import från Danmark, Polen och Tyskland för sin elförsörjning.
Sverige arbetar vidare för att komma till rätta med att SE4 saknar 3 000 megawatt för effekttillräcklighet, något som inte är möjligt att lösa på bara två år. Med Vänsterpartiets Sverigepriser på el skulle svenska företag och hushåll riskera att stå utan el om krisen stod för dörren. Sammantaget menar jag därför att Sverigepriser på el är både orealistiskt och ogynnsamt för svenska intressen.
Den här regeringen tar problemen på största allvar. Vi lägger fram realistiska och genomförbara lösningar för att stärka Sveriges energiförsörjning såväl akut som på kort, medellång och längre sikt. Det är elsystemets utformning - alltså var elproduktion och elnät byggs och vilka egenskaper de har - som avgör vårt elpris. Sverige behöver ha ett elsystem med en utformning som kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind. Vi har ju märkt att det skiftar ganska snabbt i Sverige.
Grunden för en väl fungerande elmarknad är att bygga elproduktion och nät med rätt egenskaper på rätt plats för att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd. Vi måste alltså inte bara bygga snabbare utan också bygga smartare.
Regeringen har hunnit fatta cirka 50 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen i Sverige till omkring 2030, och mer lär det bli.
Anf. 9 Birger Lahti (V)
Fru talman! Jag tackar energi- och näringsministern för möjligheten till debatt.
Jag noterar inledningsvis att energiministern underlåtit att besvara den fråga jag ställt om vilka specifika bestämmelser i svensk lagstiftning eller tillämplig EU-lagstiftning som skulle hindra eller förbjuda ett införande av Sverigepriser och på vilket sätt en sådan metod strider mot dessa regler. Marginalprissättningen skulle alltjämt gälla, och export och import skulle fortsatt kunna ske utan ytterligare hinder. Riksdagens utredningstjänst är inte heller säker på att införande av Bekenmodellen, eller Sverigepriser, skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet för varor, regleringen av energipolitiken eller Lissabonfördraget. RUT använder termen "förmodligen" i sina svar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag måste fråga ministern om hon tycker att prissättningen på el fungerar bra. Det högsta priset på el per timme i Sverige låg på 831,33 öre per kilowattimme den 30 augusti 2022. Den största variationen i elpris under ett dygn har varit drygt 830 öre per kilowattimme.
Jag har gått in på svaren från ministern och landat i något som liknar bilder där man ska finna fem fel. Ministern påstår att vi skulle lämna EU:s inre marknad när det gäller fri rörlighet för elenergi och att det inte finns några exempel på länder som har genomfört ändringar i prisbildningen. Detta uttalande är inte korrekt. Länder som Polen, Spanien, Portugal och Italien har gjort anpassningar i prissättningsmetodiken för att förhindra prissättningsfenomen som man aldrig hade tänkt skulle uppträda.
Den prissättningsmetod som tillämpas inom EU är mer än 30 år gammal. I dag är förutsättningarna på elmarknaden helt annorlunda än i början av 1990-talet, och likt allt annat måste prissättningsmetodiken anpassas efter ändrade förutsättningar. Exempelvis var det aldrig tänkt att exportvolymer skulle kunna bli prissättande och leda till gigantiska förmögenhetsöverföringar från elkunderna till staten och elbolagen, vilket har blivit fallet i Sverige. Andra länder har andra fenomen som behöver beaktas.
Ursula von der Leyen uttalade i augusti 2022 att elmarknaden var dysfunktionell och behövde reformeras samt att den rådande prissättningsmodellen hade tjänat ut, vilket delvis också har skett vad avser snedvridningar som gällt i Centraleuropa. Men då Sverige inte har lyft exportproblematiken hos EU har denna inte beaktats i det reformeringsarbete som påbörjats.
Eftersom energiministern inte har svarat på mina frågor om tillämplig svensk eller EU-rättslig lagstiftning utan endast hållit sig till ett allmänt resonemang nöjer jag mig med att konstatera att Sverigepriser, såvitt jag kan bedöma, inte kan anses strida mot EU:s regler om fri rörlighet för varor och tjänster eller mot reglerna för energipolitik i EU-fördraget. Jag kan bara konstatera att man inte ens har försökt att se till att de svenska konsumenterna ska bli de som drar nytta av prissättningsmodellen.
Anf. 10 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag har haft möjlighet att debattera den här sortens frågor om så kallade Sverigepriser vid ett antal tillfällen, också med Nooshi Dadgostar. När jag har mött Birger Lahtis partiledare har våra replikskiften ofta varit väldigt begränsade, så jag är glad att Birger Lahti och jag har lite mer tid i dag.
Jag blir lite förvånad över att ledamoten inte upplever att jag har svarat på frågan. Jag har verkligen försökt att vinnlägga mig om att ge ett fylligt svar, visa respekt för ett av riksdagens partier och försöka bena ut resonemanget ordentligt. Jag menar att jag även i mitt inledande svar besvarade det Birger Lahti återkom till i sitt första inlägg.
Birger Lahti frågade om jag är nöjd med att vi har sådana enorma prisfluktuationer - alltså att priset rör sig så mycket upp och ned - och med den effektbrist vi har. Nej, det är jag inte. Det var också anledningen till att jag sökte svenska folkets stöd för att byta ut den rödgröna regeringen och få ansvaret för just energifrågorna. Vi behöver ha en energiminister och en regering som förstår att det inte funkar att lägga ned så stora enheter av baskraft och tro att det inte ska få effekt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Effektbrist var exakt det resultat Sverige fick. Det gör att vi nu är otroligt mycket mer sårbara för ändringar i väder. Det är ovärdigt att Sveriges elpriser, konkurrenskraft och möjligheter att ansluta nya företag beror på vilken prognos meteorologerna ger i slutet av nyheterna varje kväll. Detta är ju helt hål i huvudet, och det lämnar vi nu.
Dagens elmarknad är inte perfekt. Det som Ursula von der Leyen framförde i sitt uttalande har den svenska regeringen drivit i olika EU-sammanhang. Detta är också anledningen till att vi nu har igång en utredning om elmarknadsdesign. Ibland lyfter man från oppositionens sida primärt fram det vi gör på kärnkraftens område, men elmarknadsdesignutredningen är mycket större och handlar om hur systemet ska fungera i sin helhet. Kärnkraften är en del i detta system både nu och framöver.
Vi har som sagt inte ett perfekt system i dag, men detta är det överlägset bästa sättet att bestämma vilka resurser som kan användas och när de kan användas. Det ger starkare incitament att fasa ut dyrare kraftslag, framför allt de fossila kraftslagen gas och olja. Det gör att EU:s klimatpolitik med prissättning av koldioxidutsläpp genom utsläppshandel också får genomslag i kraftproduktionen, så att fossila kraftslag kan fasas ut.
Den så kallade marginalprissättningen är heller inte unik för elmarknaden. Finns det förslag från Vänsterpartiet om att ändra detta även på andra områden? Det finns en mängd råvaror, till exempel guld, olja, spannmål och metaller, som prissätts på samma sätt på en global marknad.
Problemet med dagens elmarknad, som är energy-only, är att den inte ger tillräckliga incitament att bygga ny produktion, särskilt inte för planerbar baskraft.
Att lägga ned produktion går snabbt. Att bygga upp tar tid, och investerare har svårt att räkna med investeringar över lång tid. Varför är det så i Sverige? Jo, bland annat för att vi har så mycket vindkraft i vårt system. Man har varit så ensidigt fokuserad på vindkraft och inte heller bett vindkraftsbolagen leverera mer effekt. Det för vi dock samtal med vindkraftsbolagen om, och de är intresserade av att svara upp mot det. Detta är anledningen till att vi får dessa enorma prisfluktuationer. Men det behöver inte vara så, och nu lägger vi om.
Anf. 11 Birger Lahti (V)
Fru talman! Det var bra att höra att ministern har gått in för att stoppa den rödgröna elen, som hon uttryckte det. Det var en intressant betraktelse.
Fru talman! Ytterligare en konstig undran ministern kläckte ur sig är hur det skulle påverka incitamenten att investera i ny elproduktion. Vi har haft denna dysfunktionella prissättningsmodell, men investeringsviljan har ju inte direkt tagit fart. Med de prioriteringar regeringen lutar sig mot har det i stället gått i motsatt riktning. Under tolv år har Sverige haft elområden, och de senaste tre fyra åren har det inneburit högre elpriser i Sverige, inte minst i prisområde 4. Investeringarna har också minskat när det gäller att bygga elproduktion i södra Sverige. Det argumentet kan alltså lämnas därhän. I stället har prissättningsmodellen minskat företagens konkurrenskraft i södra Sverige.
Ministern befarar spekulation med Sverigeprismodellen. Men med Sverigepriser fungerar tillgång och efterfrågan precis som i dag. Den enda skillnaden med Sverigepriser är att Nord Pool först gör en avräkning baserat på de volymer som efterfrågas i Sverige, och därefter görs avräkningen för de totala volymerna, som även inkluderar exportvolymerna. Exportvolymerna kommer att prissättas baserat på samma volymer som sker i dag. Någon begränsning av exporten avses inte, och något gynnande av svenska elkunder på bekostnad av utländska elkunder kommer inte att ske. Metoden är således inte att anse som diskriminerande och fungerar med marginalprissättningsmodellen för dessa volymer precis som i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller övervakande myndighet sa Energimarknadsinspektionen i ett yttrande hösten 2022 att deras enda uppgift gentemot elproducenterna är att övervaka att det inte sker marknadsmanipulation eller insiderhandel och att utveckla vad det innebär med fri elmarknad. Att en elhandlare köper svensk el och säljer den på export saknar relevans. Så fungerar det inte på dagens elmarknad, och så skulle det heller inte fungera på en elmarknad anpassad efter Sverigepriser på el.
Ministern går in på att anledningen till att vi har fyra elprisområden är exportbegränsningarna till Danmark på 00-talet. Denna argumentation saknar relevans i frågan. Införandet av Sverigepriser på el har ingen påverkan på överföringsbegränsningar till grannländerna. Detta indikerar ett missförstånd eller en okunskap från energiministerns sida, som jag ser det.
Så till importdelen. Ministern skriver att Sverige har blivit beroende av import. Under 2023 hade vi en nettoimport på 140 timmar, det vill säga knappt sex dagar. Sverigepriser på el uppmuntrar till elsamarbete och förändrar ingenting i hur importelen prissätts gentemot hur det sker i dag. Här liksom i flera andra uttalanden behöver energiministern sätta sig in i sakfrågan. När det gäller importen av el kommer den inte att anta andra former än vad som är fallet i dag.
Jag återkommer i mitt sista inlägg till det ministern sa i svaret om att regeringen tar problemen på största allvar.
Anf. 12 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Vänsterpartiets resonemang om Sveriges obalans i elsystemet är lika ansvarslöst som om jag skulle säga till mina barn: Vi har ett nettoöverskott på mat, kära barn. Det är bara det att det finns jättemycket mat halva året medan ni andra halvan av året får gå och lägga er med kurrande magar. Men vet ni vad? Nu när ni lägger er hungriga och gråter er till sömns, kom ihåg att vi hade ett överflöd av mat för några månader sedan. Då hade vi så mycket mat att vi kunde mätta hela grannskapet och bjuda alla utanför vårt hem.
Detta kan låta som en banal och brutal liknelse. Men det är exakt så det är, och det är exakt detta resonemang Vänsterpartiet för om nettoexporten. Att vi vissa dagar har jättemycket el och exporterar mer än vi importerar säger inget om effektbrist. Detta visar att oppositionen fortfarande inte har förstått varför Sverige går miste om tiotusentals arbetstillfällen på grund av att företag inte kan ansluta till elnätet. Det hjälper inte att säga till företagen: Vet ni vad? Vi har ju nettoexport av el när det blåser och solen skiner. Men till er som har en industri som behöver el 24:7, 365 dagar om året finns det ingen el. Men var glada ändå, för vi exporterar massor på sommaren!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är ett mycket orealistiskt och oansvarigt resonemang som visar vad som händer när ideologi går före fysik.
Jag har sagt att jag struntar i om det är vindkraft, vattenkraft, kärnkraft eller solkraft i systemet så länge den kan leverera de egenskaper systemet behöver. Vem kan på allvar se svensk industri, svenska företag och svenska hushåll i ögonen och säga att man är nöjd med den effektbrist vi har? I elområde 3 och 4 är de förtvivlade. Ibland har vi jättehöga pluspriser. Men ibland har vi, som nu, minuspriser en del av dygnet, och övriga dygnet ligger priset på några ören. Just nu är elpriset väldigt lågt i hela Sverige. Att ha det så här är inte rimligt.
I stället för fantasilösningar har regeringen vidtagit flera åtgärder som den tidigare S-ledda regeringen med stöd av V var oförmögen att besluta om. Bland annat meddelades i somras att regeringen stoppar elledningen Hansa Powerbridge till Tyskland. Skälet är att den tyska elmarknaden inte fungerar på ett sådant sätt som ger korrekta prissignaler till elmarknadens aktörer, framför allt eftersom Tyskland till skillnad från Sverige inte är indelat i elprisområden. Detta har vi framfört till Tyskland, men vi kan inte bestämma att Tyskland ska införa elprisområden på ett sätt som motsvarar de betydande flaskhalsarna i landet.
För att kunna föra en offensiv politik och dialog för svenska intressen är det avgörande att Sverige självt har en korrekt implementering av EU:s gemensamma spelregler. Jag menar att jag har redogjort för vari jag anser att det orealistiska ligger. Vänsterpartiets elnationalism, oavsett de goda intentionerna, skulle underminera denna ordning, vilket varken skulle gynna svenska företag eller svenska hushåll.
Anf. 13 Birger Lahti (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Det enda jag kan instämma i är missnöjet med effektsituationen i prisområde 4, och jag har redan gjort klart att den politik som har drivits hitintills bara har lett till större problem. Men teknikaliteter kring produktion, lagring och effekt får vi ta en annan gång.
Regeringen tycker som sagt att man tar problemen på största allvar. Vänsterpartiet delar inte denna uppfattning. Regeringen har inte agerat för att värna svenska intressen utan har passivt tittat på när den havererade prissättningsmodellen inneburit en överdebitering av företag och hushåll för en samhällsnödvändig funktion med över 300 miljarder kronor de senaste tre åren.
Sverigepriser handlar inte om att lösa tillgångsproblematiken på el och är inget inlägg i debatten om kärnkraft kontra vindkraft. Sverigepriser handlar om att stoppa den oskäliga förmögenhetsöverföringen från konsumenterna till elproducenterna och Svenska kraftnät i sin roll som huvudman för ett bristfälligt stamnät. De svenska departementen har också badat i pengar från elkonsumenter eftersom de inte ens har försökt stävja den dysfunktionella prissättningsmodellen. Det är en gigantisk överföring av kapital från svenska konsumenter till dem jag räknade upp.
Anf. 14 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med det spår som jag var inne på tidigare. Jag ser det som en hederssak att försöka svara på de frågor som ställs. Jag menar att svaren finns i mitt inledande svar.
Finns det detaljer i det som fortfarande framstår som oklara är jag öppen för att bena ytterligare i det framöver. Det är en hederssak för mig att interpellationerna ska kunna fylla sin funktion.
Jag vill avsluta med att säga att hur man än vrider och vänder på detta är det tydligt att Sverige har en välfärd, en konkurrenskraft och en möjlighet att ansluta nya företag till ett elnät som står och faller med om det blåser eller inte eller om det är kallt.
I dag blåser det, så elpriserna är mycket låga. Under förra veckan blåste det i stället mindre, vilket under några dagar, som under tisdagen, gav väldigt höga priser i Sverige. Vi är också mycket beroende av import. Det spelar ingen roll att vi har överflöd vissa dagar om vi är så beroende av import.
Gör vi drakoniska ändringar i Sverige som alla andra kommer att mena går stick i stäv med både det regelverk som finns inom Sverige som vi själva har beslutanderätt över och EU-regelverk kommer det att ha kraftig påverkan på vår möjlighet att importera de dagar det inte blåser och solen inte skiner och det är riktigt kallt i landet.
Så otryggt kan vi inte ha det. Jag ser fram emot att fortsätta att kämpa för att göra elsystemet mer robust. Med det tackar jag för interpellationsdebatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.