Beräkningar av minskade klimatutsläpp
Interpellation 2016/17:163 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-25
- Överlämnad
- 2016-11-29
- Anmäld
- 2016-11-30
- Svarsdatum
- 2016-12-09
- Besvarad
- 2016-12-09
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Klimatutmaningen är global, och varje ton klimatutsläpp är lika skadligt oavsett var i världen utsläppet sker. Det är därför angeläget att de insatser som görs för att minska utsläppen görs utifrån en tydlig beräkning och värdering av hur stora utsläppsminskningar respektive åtgärd leder till. Utgångspunkten bör vara att åstadkomma så stora utsläppsminskningar som möjligt globalt, med de medel som satsas.
Det kan i och för sig inte uteslutas att det ibland kan finnas skäl att även göra vissa riktade insatser vid sidan av de åtgärder som beräknas vara mest kostnadseffektiva, men då är det viktigt att både motiven för detta och beräkningarna bakom tydligt redovisas.
Regeringen brukar hävda att den satsar rekordmycket på klimatinsatser men syftar då alltid på hur mycket av medborgarnas pengar – skattemedlen – som används, inte på resultaten i form av utsläppsminskningar. Men det är resultatet som räknas, inte hur mycket av andra människors pengar som spenderas.
Om regeringen menar allvar med klimatpolitiken är det helt nödvändigt att beräkningar för hur stora klimatutsläppsminskningar regeringens politik beräknas åstadkomma tydligt redovisas. Sådana uppgifter saknas helt i budgetpropositionen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
1. Hur stora minskningar av klimatutsläppen beräknar statsrådet och regeringen att budgeten för 2017 ger upphov till?
2. När kan riksdagen och allmänheten få ta del av de bakomliggande beräkningarna?
3. Förekommer det insatser från regeringens sida som inte är kostnadseffektiva sett till minskningen av klimatutsläpp, och kan statsrådet i så fall redogöra för vilka beräkningar och motiv som ligger bakom dessa insatser?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:163
Webb-tv: Beräkningar av minskade klimatutsläpp
Dokument från debatten
- Fredag den 9 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:43
- Protokoll 2016/17:43 Fredagen den 9 decemberProtokoll 2016/17:43 Svar på interpellation 2016/17:163 om beräkningar av minskade klimatutsläpp
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Svar på interpellationer
Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig hur stora minskningar av klimatutsläppen som budgeten för 2017 ger upphov till, när riksdag och allmänhet får ta del av de bakomliggande beräkningarna, om det förekommer insatser som inte är kostnadseffektiva sett till minskningen av klimatutsläpp och om jag i så fall kan redogöra för vilka beräkningar och motiv som ligger bakom dessa insatser.
I enlighet med klimatkonventionen som antogs 1992 ska de industrialiserade länderna gå före genom att minska utsläppen i snabbare takt än utvecklingsländerna och göra det utifrån ansvar och förmåga. Det är också grunden för EU:s klimatpolitik. Det är inget vi kan välja att göra eller inte göra.
Klimatavtalet från Paris trädde i kraft den 4 november i år. Det är nu dags att öka tempot i genomförandet. Det gäller alla världens länder.
Förhandlingarna pågår om EU:s system för handel med utsläppsrätter - EU:s viktigaste verktyg för en kostnadseffektiv klimatpolitik. Att reformera systemet och göra det dyrare att släppa ut skulle påskynda åtgärder för att minska utsläppen i de sektorer där det är billigast. Regeringen ser i det sammanhanget fram emot ett tydligt stöd i riksdagen för åtgärder som stärker EU ETS.
Enligt vetenskapen måste vi globalt ned till nollutsläpp, eller till och med negativa utsläpp, under detta århundrade. Eftersom utsläppen ackumuleras och stannar länge i atmosfären är det bättre ju snabbare vi vidtar åtgärder. Vi behöver ställa om våra industriprocesser, energisystem och transportsystem. Ska vi nå våra långsiktiga klimatmål räcker det inte att köpa billiga internationella utsläppskrediter. En sådan politik bidrar inte till den omställning av samhället som är nödvändig. Regeringens politik ska bidra till att ny teknik och nya lösningar för en fossilfri ekonomi utvecklas och exporteras.
Regeringen genomför viktiga klimatsatsningar i Sverige. Exempel är Klimatklivet, stadsmiljöavtal, elbusspremie och supermiljöbilspremie som stöttar ambitionen att få en fossilfri transportsektor och klimatsmarta städer. Hela satsningen på Klimatklivet förväntas exempelvis minska de årliga utsläppen med drygt 1 miljon ton per år. Vi satsar på järnvägsunderhåll och kollektivtrafik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kostnadseffektiviteten i klimatsatsningar är viktig, men regeringens åtgärder levererar så mycket mer än klimatnytta. Vi investerar i det hållbara samhällsbygget. Satsningarna skapar attraktivare städer med renare luft, nya innovationer och jobb i Sverige.
Anf. 2 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.
Klimatfrågan är en enormt viktig fråga, och de allra flesta är överens om att det är bråttom att få ned klimatutsläppen, precis som statsrådet är inne på, och därmed minska människans negativa påverkan på klimatet.
Moderaterna är ett parti som brukar betona vikten av ordning och reda. Ofta handlar det om ekonomi och om behovet av ordning och reda i statsfinanserna eftersom det riskerar att skapa många andra problem om vi inte har ordning och reda där. Men om det finns något område där det är ännu viktigare med ordning och reda är det i klimatpolitiken. Just eftersom det är bråttom att få ned utsläppsmängderna är det otroligt viktigt att vi vet att de insatser som vi gör verkligen leder till så stor klimatnytta som möjligt. Det måste finnas beräkningar över vilka utsläppsminskningar som olika åtgärder leder till.
Som jag ser det finns det minst två stora problem med regeringens klimatpolitik. Det första problemet är att regeringen verkar sakna samlade beräkningar över hur stor total utsläppsminskning den förda politiken förväntas leda till. Det framgår också av statsrådets svar att jag inte kommer att få någon sådan siffra. Det är faktiskt smått häpnadsväckande, för det betyder att regeringen famlar i blindo.
Hur ska man veta om man gör rätt saker om man inte har några beräkningar över vilka resultat som den förda politiken förväntas få? Hur ska man då veta om man gör tillräckligt?
Det andra problemet med regeringens klimatpolitik är att för de åtgärder där det faktiskt finns beräkningar, till exempel Klimatklivet, är klimatnyttan per satsad krona besvärande låg. Den genomsnittliga kostnaden per ton minskade utsläpp är nästan 3 200 kronor enligt Naturvårdsverket. Det ska jämföras med exempelvis mekanismer för ren utveckling, CDM, där priset är ungefär 60 kronor per ton.
Herr talman! Klimatutmaningen är global. Det betyder att varje ton utsläpp är lika skadligt oavsett var det sker i världen. Det betyder också att varje ton som vi kan minska utsläppen är lika viktigt oavsett var det sker. För klimatet gör utsläppsminskningen lika stor nytta oavsett om den görs i Sverige, i Kina eller i Afrika.
Regeringen slår sig ofta för bröstet och talar om hur mycket pengar man spenderar på klimatpolitiken. Men det är faktiskt helt ointressant. Det viktiga är vilket resultat som nås och vilket resultat som hade kunnat uppnås med mer kostnadseffektiva åtgärder.
Moderaterna säger nej till regeringens klimatkliv, och vi satsar i vår budget för 2017 i stället 100 miljoner kronor mer än regeringen på just internationella insatser såsom CDM. De här åtgärderna ger 50 gånger större klimatnytta än regeringens klimatkliv. Jag tänkte visa en bild som åskådliggör det, men talmannen talade om för mig att man inte får lov att visa sådana bilder i kammaren, så jag får beskriva den i stället.
Bilden skulle åskådliggöra den tydliga skillnaden mellan den 50 gånger högre stapeln som våra 100 miljoner kronor i budgeten ger i utsläppsminskningar jämfört med stapeln för 100 miljoner kronor av Klimatklivet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens klimatkliv ger för 100 miljoner kronor 33 000 ton i utsläppsminskningar. Våra 100 miljoner kronor till CDM ger nästan 1,7 miljoner, 1 670 000, ton i utsläppsminskningar. Det framgår således att regeringen fokuserar på dyr och ineffektiv symbolpolitik med mycket begränsad klimatnytta.
Varför väljer regeringen att fokusera på de begränsade utsläppsminskningarna, 33 000 ton per 100 miljoner, i stället för de stora utsläppsminskningarna på nästan 1,7 miljoner ton?
Anf. 3 Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Herr talman! Tack, Jonas Jacobsson Gjörtler, för tillfället att klargöra den mycket grova missuppfattning och missräkning som ledamoten framför här i kammaren.
Den totala investeringskostnaden för Klimatklivet är icke 3 200 kronor per ton. Den är 370 kronor per ton. Jag föreslår att ledamoten går tillbaka till sin kammare och tittar på hur han har kommit fram till de helt felaktiga siffrorna.
Investeringskostnaden innefattar 40 procent statligt stöd. Resten är delfinansiering från kommuner, från företag och från dem som går in i projektet för att få de mest klimateffektiva åtgärderna som annars inte hade kommit till stånd. Att Moderaterna då kommer med ett förslag om 100 miljoner till CDM-projekt, som ett billigt sätt för Sverige att komma undan att göra en omställning, är häpnadsväckande.
Vi har beräkningar för Klimatklivet. De 582 projekt som Naturvårdsverket har godkänt hittills - det senaste antalet kom för ett par dagar sedan - motsvarar utsläppsminskningar i Sverige motsvarande 40 procent av all uppvärmning av bostäder och lokaler, eller utsläppen från 140 000 bilar årligen. Det är vad Klimatklivet gjort hittills.
Naturvårdsverket bedömer också att den här regeringens politik kommer att leda till ytterligare utsläppsminskningar, som kommer att sluta det utsläppsgap som alliansregeringen lämnade efter sig. Man menade, precis som i Jonas Jacobsson Gjörtlers felaktiga argumentation, att Sverige skulle köpa sig fri från utsläppsminskningar genom CDM-projekt i utvecklingsländer.
Vi bedriver en politik för investeringar i järnvägen, stadsmiljöavtal med kollektivtrafik och mycket annat.
Jag vill fråga Jonas Jacobsson Gjörtler vilka beräkningar Moderaterna har. Vad kommer det att innebära att ni vill sänka skatten på fossila drivmedel med 8,1 miljarder när vi behöver höja skatten? Ni är alltså emot det.
Ni är emot en vägslitageavgift. Ni är emot flygskatt. Ni är emot kemikalieskatten som regeringen har föreslagit. Ni är emot Klimatklivet. Ni är emot stadsmiljöavtalen. Ni är emot precis allt utom att gynna gammal, fossil, omodern och smutsig teknologi. Den tycker ni ska få fortsätta.
Ni vill inte ha höghastighetståg. Ni vill inte ha flygskatt. Vad vill ni ha? Vill ni fortsätta subventionera stora, smutsiga suvar som ska åka runt i våra innerstäder? Vilka beräkningar har Moderaterna för hur det ska minska Sveriges utsläpp?
Jag vill understryka att vi har ett ansvar gentemot utvecklingsländerna. Vi har faktiskt skapat vår utveckling genom att släppa ut stora mängder CO2 i atmosfären. Tycker inte Jonas Jacobsson Gjörtler att vi då också har ett ansvar att gå före, även om det kostar lite mer än dubbelt så mycket som att köpa billiga CDM-projekt? Är 140 kronor kilot per ton i statligt investeringsstöd för klimatsmarta åtgärder för mycket?
Anf. 4 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Statsrådet Lövin påstår att vi tycker att det inte behöver göras någonting i Sverige, att allt ska göras i andra länder och att vi skulle köpa oss fria, som det uttrycktes här. Det är helt fel. Jag vet ingen, i alla fall inte från Moderaterna, som har påstått att vi inte ska göra någonting alls här i Sverige.
Vi är tydliga med att den svenska utmaningen finns. Och den finns framför allt i transportsektorn. Vi ser att vi framför allt behöver få fram en ny fordonsbeskattning som styr klimatprestanda på ett bättre sätt. Trots mycket prat har regeringen ännu inte levererat något sådant förslag.
I avvaktan på det har regeringen förvisso förlängt den supermiljöbilspremie som alliansregeringen införde. Det tycker vi är bra. Vi matchar också det fullt ut i vårt budgetförslag. Det är en viktig del av omställningen, i väntan på det bättre förslaget som förhoppningsvis kommer någon gång.
Vi säger som sagt nej till regeringens ineffektiva klimatkliv. Men vi lägger i stället separata pengar till laddinfrastrukturen för elbilar, eftersom vi tror att det är en viktig del av omställningen.
När det gäller fordonsbränsle, som kanske är det allra viktigaste, vill vi se ett system med reduktionsplikt där utsläppen minskar successivt. Det är ett marknadsbaserat system som premierar bränslen med bra klimatprestanda. Det ger dessutom långsiktiga spelregler för de aktörer i branschen som ligger i startgroparna för att kunna producera biodrivmedel storskaligt. Det belastar inte heller statsbudgeten i någon större omfattning. Det är återigen inte hur mycket pengar man spenderar som är det viktiga. Det är resultatet som är det viktiga. Tyvärr lyser regeringsförslagen helt med sin frånvaro även här.
Poängen i vår politik när det gäller det här är att vi inte är ute efter att straffa transporter. Det är inte transporterna i sig som är problemet. Det är utsläppen. Kilometerskatt och flygskatt slår direkt mot transporterna och har begränsad effekt på utsläppen. Det gäller särskilt flygskatten. De riskerar att i stället slå mot jobb och tillväxt på landsbygden.
Vi har beräkningar för hur det här ska gå till. När det gäller utsläppen i transportsektorn tycker vi att man ska följa den bana som Miljömålsberedningen har tagit fram. Det underlaget står vi bakom. Det gör faktiskt Miljöpartiet och Socialdemokraterna, regeringspartierna, också. Det handlar om en reduktionsplikt som följer den utsläppsbanan och som leder till just de utsläppsminskningar som vi i Sverige har åtagit oss och sagt att vi vill göra.
Moderaterna har alltså visst förslag. Men skillnaden är att vi inte väljer att lösa problemen genom chockskattehöjningar som slår hårt mot jobb och tillväxt på landsbygden och som riskerar att bita oss i svansen i nästa steg. Vi förordar ett marknadsbaserat system när det gäller till exempel reduktionsplikten och en förändring av fordonsbeskattningen, som jag också nämnde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Problemet med Klimatklivet är som sagt kostnadseffektiviteten. Men det finns ett annat problem också. När man har utvärderat motsvarande åtgärder tidigare - jag tänker framför allt på Klimp - visar utvärderingarna att det inte bara är dålig kostnadseffektivitet. Pengar går också i stor utsträckning till åtgärder som skulle ha vidtagits i alla fall. Det kallas för bristande additionalitet, det vill säga att pengarna som regeringen satsar går till åtgärder som ändå skulle ha vidtagits. Det innebär i praktiken att det är pengar i sjön. Det är alltså pengar som hade kunnat användas för att åstadkomma klimatnytta och som nu egentligen inte innebär någon ökning alls.
Våra siffror kommer från Naturvårdsverket. Hela Klimatklivet kostar 1,9 miljarder kronor. Det beräknas ge 600 000 ton i utsläppsminskningar. Det blir en kostnad på nästan 3 200 kronor per ton. Det är vad staten lägger i detta. Om Isabella Lövin har en annan beräkning och andra siffror får hon gärna redogöra för dem.
Anf. 5 Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Herr talman! Tack, Jonas Jacobsson Gjörtler!
De siffror som jag redovisar är baserade på utsläppsminskningar om 2,7 kilo per investerad krona. Det betyder att en investering på 370 kronor ger utsläppsminskningar på ett ton. Av detta är den statliga investeringen i genomsnitt 40 procent, det vill säga ca 150 kronor per ton. Om ledamoten känner sig osäker på de siffrorna kan vi reda ut det efteråt.
När det gäller additionalitet har det i allra högsta grad varit en fråga också när det gäller CDM-projekt. Men genom att gå in med 40 procents medfinansiering katalyserar, frigör, vi en mycket större summa pengar som går till de klimatsmarta investeringarna.
När regeringen tillträdde fanns det ca 2 000 laddstolpar för elbilar i Sverige. Nu närmar vi oss 7 000 i landet. Nu kan man åka med elbil från Sundsvall till Trondheim på Green Highway.
Vi ser nu att Östersund är Sveriges mest elbilstäta stad. Det här är ju en investering. Vi bygger upp en infrastruktur för att vi ska kunna gå över till en i princip nästan koldioxidfri och väldigt snål privatbilstrafik.
Regeringen jobbar med reduktionsplikten och andra styrmedel. Vi kommer naturligtvis att återkomma med hur man ska få in mer förnybart också i de så att säga traditionella bilarna.
Man kan ändå konstatera att Moderaternas 100 miljoner för laddstolpar står sig ganska slätt mot de 3,3 miljarder som regeringen satsar på stadsmiljöavtal, Klimatklivet och andra lokala satsningar med bäring på klimat och miljö.
Moderaterna vill också avskaffa regeringens höjningar av skatter på fossila drivmedel. För att sänka bensinskatten satsar man nu 800 miljoner under 2017 och totalt 8,1 miljarder fram till år 2020. Man vill också sänka koldioxidskatten för diesel som används inom jord-, skogs- och vattenbruk. Man vill ta bort det ökade stödet till de centrala miljömyndigheterna. Man vill inskränka kommunernas rätt att inrätta naturreservat. Man satsar 300 miljoner kronor per år för att göra det möjligt för tyngre lastbilar att trafikera vägarna, och man säger nej till vägslitageavgift.
Ni säger, som sagt, nej till flygskatt trots att flygbränslet i dag är helt skattebefriat. Till skillnad från bensin som vanliga bilister tankar i pump är flygbränslet helt skattebefriat. Ni säger också nej till kemikalieskatten som regeringen har föreslagit och som en del av era allianskollegor tycker är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har mycket svårt att se att 100 miljoner på internationella klimatinvesteringar eller 100 miljoner på laddstolpar väger upp detta.
Jag vill också upprepa: Tycker Jonas Jacobsson Gjörtler att en snöd vinst och kostnadseffektivitet är det perspektiv som anstår Sverige i ett läge när Arktis nu har 20 grader varmare än normalt? Vi måste ställa om snabbt, och Sverige kan vara ett föregångsland.
Anf. 6 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Det är just därför som det är så angeläget att vi genomför kostnadseffektiva åtgärder. Det är ju då som vi kan åstadkomma så stora utsläppsminskningar som möjligt på kort tid. Det är ju just för klimatets skull som detta är så viktigt. Vi har inte råd att spendera pengar på lyxprojekt som kostar över 3 000 kronor per ton utsläppsminskning när vi kan genomföra åtgärder som är 50 gånger mer kostnadseffektiva.
Vi har inte varit emot kemikalieskatten, vi är emot den utformning som skatten har. Vi hade velat se en annan utformning. Vi tycker inte att den träffar rätt, men vi har inte sagt nej till den skatten i vårt budgetförslag - bara så att det noteras till protokollet.
Sedan undrar jag om Isabella Lövin menar att Naturvårdsverket räknar fel. Det är Naturvårdsverkets siffra som ligger bakom de 3 200 kronorna. Det är inte något som vi har hittat på, och riksdagens utredningstjänst har också räknat på detta och bekräftat samma uppgifter till oss.
När det gäller styrmedel är det än en gång väldigt tydligt att regeringen fokuserar på att bekämpa fel problem. Regeringen är väldigt upptagen med att försöka minska transporterna, men det är inte transporterna i sig som är problemet, det är utsläppen. Låt oss fokusera på att minska utsläppen!
Statsrådet säger att vi vill sänka skatten på drivmedel, men det är en sanning med modifikation. Vi säger nej till den överindexering, den extra höjning, av drivmedelsskatterna som regeringen vill införa. Vår väg framåt är inte att beskatta drivmedlen utan den är att tvinga in en högre andel biodrivmedel enligt den bana som Miljömålsberedningen har föreslagit. Med den här typen av skatter minskar man utsläppen utan att det slår hårt mot landsbygden, jobb och tillväxt.
När det gäller flygskatten är det ännu värre. Dessa utsläppsminskningar kostar 9 000 kronor per ton som ska betalas av resenärerna på landsbygden. Det är en väldigt dålig klimatpolitik, statsrådet.
Anf. 7 Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Herr talman! Om jag minns rätt sa några av allianskollegorna nej till utredningens förslag innan utredningen hade presenterat det eller innan det var känt för allmänheten vad det skulle innehålla. Jag tycker att det är en väldigt oseriös attityd mot ett förslag som är ganska modest i förhållande till hur fossila bränslen beskattas för vanliga människor jämfört med att just flyget ska vara helt undantaget. Jag har märkt av opinionsundersökningar att också svenska folket tycker att det är ganska rimligt.
Sedan handlar det om vad vi använder dessa skatteintäkter till. Moderaterna är så besjälade av att sänka skatterna att det inte blir några pengar över för att stötta dem som faktiskt vill gå före och investera i klimatsmarta åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ni sänker skatten och går inte med på en höjning av den på bensin och diesel. Era allianskollegor är med på 8,1 miljarder som skulle kunna användas till att återinvestera i att ställa om Sverige för ett klimatsmart transportsystem där vi investerar i höghastighetståg, i laddstolpar och i biogasanläggningar.
Under de två år som har gått sedan Klimatklivet infördes har användningen av biogas ökat med 20 procent. Antalet laddstolpar har tredubblats. Det är detta som måste till för att vi på lång sikt ska komma ned till nollutsläpp.
Det handlar inte om några små justeringar i marginalen. Vi ska bygga om Sverige och visa att det är möjligt att leva i ett välfärdsland med ren luft att andas, med levande städer där människor får plats och där vi har en positiv utveckling också för landsbygden.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.