Möjlighet att ta ut marknadshyra
Interpellation 2008/09:186 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-03
- Anmäld
- 2008-12-04
- Besvarad
- 2008-12-16
- Sista svarsdatum
- 2008-12-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 december
Interpellation
2008/09:186 Möjlighet att ta ut marknadshyra
av Peter Hultqvist (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Regeringen har nyligen lagt fram propositionen Kommunala kompetensfrågor m.m. I den finns skrivningar om krav på affärsmässig grund och vinstsyfte i kommunal näringsverksamhet som är svårtolkade. Från regeringens sida hävdas i propositionen att de nya skrivningarna inte innebär någon ändring i sak, men exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting hävdar att de nya skrivningarna innebär en nytolkning av begreppen.
Om SKL:s tolkning av skrivningarna visar sig vara juridiskt riktiga vid prövning i domstol skulle detta öppna för kommuner att till exempel kunna ta ut marknadshyror i de kommunala bostadsbolagen. Detta vore en stor förändring av villkoren för de kommunala bostadsbolagen som flera borgerliga partier vid olika tillfällen sagt sig bejaka. En så stor förändring bör självklart föras fram till öppen och offentlig debatt i stället för att smygas igenom. Själv är jag bestämd motståndare till marknadshyror.
Mina frågor till statsrådet Odell är därför:
Är det statsrådets och regeringens avsikt med propositionens lagförslag att det ska vara möjligt för kommunernas bostadsbolag att ta ut marknadshyror?
Om detta inte är avsikten, men det ändå skulle visa sig att domstolar vid prövning skulle finna att det är förenligt med den föreslagna lagstiftningen att ta ut marknadshyror, avser då statsrådet att ta initiativ till att ändra lagen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:186
Webb-tv: Möjlighet att ta ut marknadshyra
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:50 Tisdagen den 16 decemberProtokoll 2008/09:50 10 § Svar på interpellation 2008/09:186 om möjlighet att ta ut marknadshyra
Protokoll från debatten
Anf. 45 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig om det är min och regeringens avsikt med förslagen i propositionen
Kommunala kompetensfrågor m.m.
att det ska vara möjligt för kommunernas bostadsbolag att ta ut marknadshyror. Han har också ställt frågan om jag, om detta inte är avsikten men det ändå skulle visa sig att domstolar vid prövning skulle finna att det är förenligt med den föreslagna lagstiftningen att ta ut marknadshyror, i så fall avser att ta initiativ till att ändra lagen.
Propositionen
Kommunala kompetensfrågor m.m.
har inte lagts fram för att förändra förutsättningarna för de kommunala bostadsföretagen. Däremot ägnar sig naturligtvis de kommunala bostadsföretagen åt näringsverksamhet och kan därigenom påverkas av förslagen i propositionen, liksom övrig kommunal näringsverksamhet.
När det gäller de kommunala bostadsföretagens villkor har en särskild utredning sett över den frågan, och betänkandet som har remissbehandlats bereds nu inom Regeringskansliet. För övrigt avgörs fastighetsägares möjligheter att ta ut hyra av hyreslagstiftningen, vilket kan illustreras av att för hyresbostäder gäller bruksvärdeshyra och för hyreslokaler av olika slag är det marknadshyra som gäller.
Svaret på Peter Hultqvists första fråga är således att avsikten med propositionens förslag inte är att kommunernas bostadsföretag ska kunna ta ut marknadshyror. Förslagen rör över huvud taget inte bostadsmarknaden. Däremot utökas kommunernas möjligheter att tillhandahålla lokaler, förutsatt att det sker på affärsmässiga villkor.
När det gäller Peter Hultqvists andra fråga är det oklart vilken lag han menar att jag skulle ta initiativ till att ändra - kommunallagen eller hyreslagen. När det gäller hyressättningen behandlas de frågorna i Allmännytteutredningens betänkande, och regeringen kommer att återkomma till dessa frågor. Jag har dock tidigare klart uttalat att jag inte kommer att lägga fram något förslag om marknadshyror för hyresbostäder.
Anf. 46 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Om Hyresgästföreningen i framtiden ska förhandla med kommunala bostadsföretag vilkas övergripande mål är vinstmaximering står vi inför en helt ny situation. Det kommer att resultera i helt nya tyngdpunkter på bostadsmarknaden. Hyror där den så kallade lägesfaktorn slår igenom, även kallade marknadshyror, en kommersialisering av allmännyttan och förmodligen en utförsäljningsprocess när det gäller kommunalt ägda bostäder är det som väntar. Bostadsmarknaden kommer successivt att byta skepnad för att bli alltmer lik den vi ser i andra länder och i delar av svenska storstäder.
Denna hotbild vill Mats Odell inte kännas vid. Av svaret på min interpellation att döma kommer inga förändringar att ske.
Jag kan inte hålla med Odell. Jag vill uppmana honom att ta kritiken mot lagförslaget på allvar. När en rad så kallade smålagar slås ihop i propositionen om så kallade vissa kommunala befogenheter finns en rad skrivningar om affärsmässig grund och vinstsyfte som är svårtolkade.
Fastighetsägarna skriver i sitt remissyttrande över den utredning som ligger till grund för lagförslaget så här: Fastighetsägarna instämmer i huvudsak i utredningens bedömningar och resonemang. Den konkurrenssnedvridning som följer av förekommande stöd uppkommer i allmänhet i hyressättningen genom att de kommunala bostadsföretagen sätter lägre hyror än en objektiv bruksvärdeshyra. Nyckeln till problemens lösning ligger därför i hög grad i att kommunala bostadsföretag verkligen tillämpar en affärsmässig hyressättning i enlighet med hur hushåll i allmänhet värderar lägenheter med olika egenskaper. Man bör utgå från den hyressättning och de avkastningskrav, det vill säga den syn på affärsmässighet som privata fastighetsägare i allmänhet har på den lokala marknaden.
Det här är vad Fastighetsägarna själva säger. Den proposition som nu ligger hos riksdagen för beslut innebär en omtolkning av det som kallas "affärsmässig grund". Det Fastighetsägarna beskriver i sitt yttrande är inget annat än en utveckling där de allmännyttiga bostadsföretagen anpassas till den privata sektorn. För hyresgästerna innebär detta i praktiken högre hyror på en mer kommersiell bostadsmarknad. Begrepp som "social bostadspolitik" mönstras definitivt och slutligen ut.
Det Odell måste värdera är att om den här propositionen antas blir de begreppsformuleringar som finns i propositionen ledande också för andra utredningar som rör allmännyttans villkor. Regeringen har aviserat nya utredningar, bland annat om konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig sektor. Regeringen planerar också, vilket Odell i sitt svar pekar på, förslag om allmännyttans villkor. Det Odell nu försöker beskriva som oväsentligt har därför betydelse i andra led i utredningar och i lagstiftning.
Handen på hjärtat, Odell: Kan du garantera att det här lagförslaget inte innebär någon väsentlig förändring för de kommunala bostadsföretagen vare sig på kort eller på lång sikt? Kan Odell garantera att begreppet "affärsmässig grund" i sin nya tappning inte får konsekvenser för kommande utredningar?
Den sista frågan är mycket viktig. Kan du garantera att det här inte får konsekvenser för kommande utredningar? Det är klart att riksdagen inte bara kan fatta ett beslut om en princip i en fråga, för när man sedan kommer med andra beslut på andra områden är det klart att det påverkar och styr. Detta måste ministern reda ut.
Anf. 47 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag tyckte att vi redde ut det här. Det är nämligen så att allmännyttan över huvud taget inte hanteras inom ramen för den här utredningen. Det sade jag i mitt svar, och det håller jag fast vid.
Peter Hultqvist står och läser ur Fastighetsägarnas remissvar på utredningen. Nu har vi lagt fram en proposition till riksdagen, och jag utgår från att Peter Hultqvist och hans parti förhåller sig till den propositionen.
Huvudfrågan är alltså att hyressättningen i hyresbeståndet, såväl det privatägda som det allmännyttiga, bestäms av Allbolagen och av hyreslagen - inte av den kommunala kompetenspropositionens olika delar. Det tror jag att Peter Hultqvist måste förhålla sig till. Det handlar ju om att rösta någon gång under nästa år, och i värsta fall får väl Peter Hultqvist rösta nej till detta.
Anf. 48 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag tycker att Odell försöker göra livet väldigt enkelt för sig. Jag poängterade två gånger hur viktig min sista fråga är: Kan Odell garantera att formuleringen om affärsmässig grund inte får konsekvenser i kommande utredningar? Det beslut vi tar i frågan påverkar naturligtvis i andra led och i kommande ställningstaganden, och det är det som är problemet. Det försöker dock Odell slingra sig ur.
Då är det lätt att misstänka att man försöker smyga in en förändring bakvägen. Odell måste betänka att både Sabo och SKL i sina remissyttranden har varit mycket kritiska. SKL har till och med gått till konstitutionsutskottet med detta. De tycker att lagförslaget är oklart och svårtolkat. Vad är det som gör att Odell inte skulle kunna tänka sig att i all ödmjukhet skjuta upp beslutet och låta de stycken i lagförslaget som nu är ifrågasatta och uppfattas som svårtolkade utgå och sätta sig ned och reda ut det med Sabo och Sveriges Kommuner och Landsting?
Vad är det för poäng med att försöka forcera fram någonting när det uppenbarligen är så att tunga organisationer, de allmännyttiga företagens ägare säger att de förslag som ni lägger fram inte känns rimliga. De vill reda ut vad det här är för någonting. Men Odell står här och säger att det här inte har någon påverkan. Omvärlden tycker tydligen det.
Om Odell till varje pris ska driva igenom det här och det visar sig att det blir som jag säger, att det här påverkar i andra led, och det i princip visar sig att det kritikerna säger i den här frågan i förlängningen blir rätt: Är du beredd att i ett senare skede ändra lagstiftningen när det uppenbart har visat sig att du har fel? Är du beredd att ta de stegen? Jag tycker naturligtvis att det skulle vara enklare att gå till botten med det här innan riksdagen har en omröstning.
Jag vill också påminna om en annan sak. När SKL i sitt remissyttrande beskriver utredningen skriver man att begreppen om affärsmässig grund kom in i ett mycket sent skede, under stor tidspress. Man konstaterar att lagförslaget öppnar för en helt ny syn på kommunal näringsverksamhet. Man skriver så här: Att genomföra en så dramatisk förändring på grund av ett misstag eller i vart fall på grundval av bristfälligt beslutsunderlag och dessutom genom en omtolkning av gällande förarbeten är inte acceptabelt.
Det här är rätt stabila och hårda ord, Odell. Att då inte göra en ordentlig analys och utredning av konsekvensen av vad skrivningarna om affärsmässig grund innebär för de kommunala bolagen tycker jag är mycket märkligt.
Odell skulle stärka sin position om han kunde dra tillbaka det här och försöka gå till botten med det som av många uppfattas som ett ogenomtänkt hafsverk. Det är faktiskt så att en riksdagsmajoritet och även en regering kan bli väl övermodig, och man kan också begå misstag. Eller är det så att den risken inte finns i Odells värld?
Varför är det så svårt att låta de kontroversiella delarna av den nya lagen utgå för fördjupad analys och utredning? Det skulle inte kosta någonting mer än att man kunde gå till botten med det här ordentligt, på ett bra sätt och få fram ett bra beslutsunderlag.
Anf. 49 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det är Peter Hultqvists partikamrat Lorentz Andersson som har gjort den här utredningen. Det är en mycket bra utredning. Jag kan säga att det inte har varit självklart för alla partier i alliansen att gå med på en del av de här förslagen som ju ligger Socialdemokraterna ganska nära.
Just den del som Peter Hultqvist nu är inne på handlar ju om att kommunerna inte med skattemedel ska konkurrera ut privata entreprenörer. Det är det som det här handlar om, att skapa nya möjligheter för kommunerna att agera, exempelvis hyra ut lokaler på en marknad till privata företag. Reglerna som kringgärdar detta tror jag att Peter Hultqvist innerst inne också förstår.
När det gäller remissinstanserna anser jag att regeringen har tagit hand om dem i den här propositionen. Det brinnande engagemang som Peter Hultqvist visar upp även i denna fråga är imponerande. Det är bara det att det här är fel process. De frågor som Peter Hultqvist tar upp hör ju hemma i utredningen om EU och allmännyttan av Michaël Koch, och den kommer vi förhoppningsvis att kunna diskutera framöver. Där hoppas jag att vi ska kunna hitta en bred uppgörelse över blockgränsen. Jag tycker att det finns tecken som ändå pekar mot att det ska kunna bli möjligt. Det är ganska onödigt att tro att den här lagen skulle medföra förändringar när det gäller just bostäder, för de är helt undantagna. De omfattas icke av detta.
Peter Hultqvist! Kom igen när vi diskuterar frågan om allmännyttan, EU och hyresrätten! Det är där de här frågorna hör hemma.
Anf. 50 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Nu säger jag det för tredje gången, Odell: Principer i lagstiftningen som det fattas beslut om på ena området kan faktiskt påverka hur man agerar i andra utredningar och andra led i lagstiftningen i ett senare skede. Just det förhållandet är en sak som Odell inte har rett ut i debatten. Det är därför det här är ett problem. Det är ju därför jag har ställt den här interpellationen, för jag tycker att regeringen har brustit i sina förarbeten på den här punkten.
Att Lorentz Andersson har varit inblandad i det här ändrar väl ingenting när det gäller det jag argumenterar för. Det ändrar ingenting i sak. Du kunde ha nämnt vem som helst vid namn. Det hade inte ändrat ett smack i sammanhanget.
SKL säger så här i sitt yttrande till konstitutionsutskottet: Bestämmelsen är dock utformad så att det framgår att begreppet affärsmässig grund innebär ett undantag från såväl självkostnadsprincipen som förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Att begreppet affärsmässig grund skulle innebära ett undantag från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte har emellertid inte stöd i några förarbeten till de lagar där begreppet förekommer sedan tidigare. Det är dessutom oklart hur undantaget ska tolkas. Innebär det ett krav på att kommunen ska bedriva verksamhet i vinstsyfte eller får man bara göra det?
Det tycker jag alltså är en sådan fråga som Odell kanske skulle reda ut. Det är rätt viktigt när det är en organisation, som i det här fallet SKL, som ställer den här typen av frågor men inte får några rimliga svar. Då kanske det ändå vore klokt att dra tillbaka det här och göra en grundligare analys, sätta sig ned med de här organisationerna och diskutera igenom vad det här verkligen innebär och också se om det kan påverka i ett senare skede och i andra sammanhang. Där tycker jag att Odell har brustit hittills.
Anf. 51 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det är inte varje dag man skulle kunna få godkänt av Peter Hultqvist från den här talarstolen, så jag hade inte förväntat mig det heller. Jag vill ändå komma tillbaka till det faktum att vad det här handlar om är när kommunala affärsdrivande verksamheter får undantag från självkostnadsprincipen. Då ska affärsmässighet gälla.
Ett sådant undantag har inte allmännyttan. Det finns inte på en skala, Peter Hultqvist.
Däremot är de här frågorna högst relevanta att ställa i anslutning till den diskussion som vi senare ska ha om hyressättningssystemen. Där hoppas jag att vi ska hitta - och vi har kommit långt i den delen - en gemensam syn på hur vi ska kunna förbättra funktionen. Det är nämligen så att nuvarande system har lett till att vi har bostadsbrist i 135 kommuner i landet. Det är någonting som jag hoppas att jag tillsammans med Peter Hultqvist ska kunna gripa mig an när vi ska titta på en långsiktig och bred överenskommelse i den frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.