Ökad regelbörda för småföretagen
Interpellation 2007/08:156 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-11-14
- Inlämnad
- 2007-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-11-28
- Sista svarsdatum
- 2007-11-28
- Besvarad
- 2007-12-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 november
Interpellation
2007/08:156 Ökad regelbörda för småföretagen
av Luciano Astudillo (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Före valet gjorde den borgerliga alliansen stort nummer av att man skulle förbättra den sociala tryggheten för företagare och förenkla regelbördan för företagen.
Jag konstaterar att den borgerliga regeringen verkar i motsatt riktning. Exempelvis har de förändrade a-kasseregler som regeringen infört ytterligare ökat regelbördan för bland annat småföretag.
Med anledning av detta vill jag fråga följande:
Vilka åtgärder ämnar näringsministern vidta för att minska regelkrånglet med anledning av a-kasseförändringarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:156
Webb-tv: Ökad regelbörda för småföretagen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:39 Fredagen den 7 decemberProtokoll 2007/08:39 9 § Svar på interpellation 2007/08:156 om ökad regelbörda för småföretagen
Protokoll från debatten
Anf. 48 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Luciano Astudillo har frågat näringsministern vilka åtgärder hon ämnar vidta för att minska regelkrånglet med anledning av a-kasseförändringarna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Regelförenkling är ett av medlen för att regeringens mål om fler jobb ska uppnås. Målet för regeringens regelförenklingsarbete är att företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 procent till hösten 2010. Regeringens syfte är också att regelförenklingsarbetet ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag.
Arbetet med handlingsplanen för regelförenklingsarbetet genomförs i två steg under 2007. Det första steget beskrevs i den handlingsplan som presenterades i maj 2007. I ett andra steg under hösten 2007 kommer redovisningen att utvecklas och konkretiseras. Handlingsplanen bygger på underlag från samtliga departement och 53 myndigheter. Arbetet som genomförs ska resultera i en mer omfattande handlingsplan som ska redovisas i en skrivelse till riksdagen i början av 2008.
Dock är det så att det varierar mellan olika regelsystem hur mycket det går att förenkla. Vad gäller de regler som styr arbetslöshetsförsäkringen är det riktigt att regelbördan, främst i form av arbetsgivarintyget, inte har kunnat förenklas i samma utsträckning som andra regelsystem. Förändringarna i regelverket har troligtvis inneburit en något ökad administrativ regelbörda för företagen.
Detta ska ställas mot det omfattande arbete som regeringen, den nuvarande men också den tidigare, genomfört och genomför i syfte att minska de felaktiga utbetalningarna i trygghetssystemen. I budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1) aviserade regeringen att den avsåg att skärpa och se över reglerna i arbetslöshetsförsäkringen med syfte att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring samt att minska eventuellt fusk och felaktiga utbetalningar. Ett flertal förändringar har under budgetåret 2007 genomförts i denna riktning, och i budgetpropositionen för år 2008 (prop. 2007/08:1) redovisade regeringen ytterligare åtgärder som man avser att genomföra i syfte att minska de felaktiga utbetalningarna. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, spelar här en väsentlig roll i sitt arbete att utöva tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen.
Det är regeringens uppfattning att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringens regelverk har bidragit till den ökning av sysselsättningen och den minskning av utanförskapet som skett under 2007. Regeringens arbete med att förstärka tillsynen måste vägas mot intresset för att minska företagens administrativa kostnader. Jag förväntar mig därför att den regelöversyn som nu sker kommer att leda till förändringar som minskar företagens regelbörda även på arbetslöshetsförsäkringens område.
Anf. 49 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Man kan först konstatera att den totala regelbördan har ökat, inte minskat, för de små företagen under det första året som vi har haft en borgerlig regering.
Man kan väl säga så här: Littorin var väl det statsråd som sken allra mest den där dagen då statsministern offentliggjorde den borgerliga regeringen. Han gick in i den här nya rollen med hull och hår, och snart blev han kallad den ständigt leende ministern i medier. Nu har det gått ett och ett halvt år, och vi har en helt annan arbetsmarknadsminister. Littorin har beskrivit sig som lite ensam. Littorin tycker inte det är roligt längre. Det är inte det roligaste han har gjort, sade han för en tid sedan i Kommunalarbetaren. Littorin har beskrivit sig som gubben i lådan på Gröna Lund, en som alla slår på. Stackars han! Hoppas att han i allt det här skänkt en liten tanke åtminstone till alla de arbetslösa och sjuka som den borgerliga regeringen har slagit på.
Men så fel det kunde bli. Det var ju inte detta Littorin hade sett framför sig - tror jag i alla fall. Vad gick fel? Jag tror varje minister har sin förklaring: statsministern själv, Fredrik Reinfeldt, med sitt dåliga ledarskap, Maud Olofsson, som bara pratar, pratar och pratar och .
(TREDJE VICE TALMANNEN: Nu ska det handla om interpellationen.)
Ja, men det här är retorik också. Vi är politiker.
. Göran Hägglund, som blivit regeringens lilla slagpåse och som alltid tvingas dra det kortaste strået.
Littorins stora fiasko börjar och slutar med a-kassan. Han kommer att bli ihågkommen som den minister som förstörde vanliga löntagares inkomsttrygghet.
A-kassan, vanliga löntagares inkomsttrygghet, har fördärvats. Redan nu har 400 000 människor flytt a-kassan. A-kassan har blivit dyrare. Den har gett sämre skydd, och den har blivit mycket svårare att ta sig in i. Men Littorin är ändå inte nöjd med allt det här tricksandet. Nu efter årsskiftet ser vi hur också de deltidsarbetslösa kvinnorna riskerar att bli arbetande fattiga.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Interpellationen handlar om regelförenkling, vill jag påminna om.)
Just det, men den handlar om a-kassan, fru talman, om fru talman vill läsa den.
Men - här kommer poängen, för övrigt! - det är inte bara löntagare som fått en sämre ersättningsnivå, en sämre beräkningsgrund och kortare ersättningsperioder. Också företagares sociala trygghet har försämrats. Många av dem som lämnat a-kassan är småföretagare. Därutöver har också företagen fått en ökad administrativ börda på grund av det här.
I sitt svar hävdar Littorin att det är den nya och den gamla regeringens ambition att komma åt fusket som inneburit ökade kostnader och krav på företagen. Det är förvisso sant, och det är bra att vi kommer åt fusket, för det är ingen av oss som står här som gillar att man fuskar med systemen. Men faktum är ändå att kostnaden för hanteringen av de nya reglerna, som den borgerliga regeringen genomfört, också har bidragit till att småföretagen har fått en svårare tillvaro.
Det är också så att det har lett till mer omfattande byråkrati. Här säger ministern att han är beredd att ta det. Men det är inte så märkligt. Vi har en regering som sade en sak före valet och som gör en annan efter valet. När det gäller just småföretagens villkor är det väldigt tydligt.
Anf. 50 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! IAF konstaterar att det främst är arbetsgivarintyget och ifyllandet av detta som kostar pengar för företagen samt att de förändringar som gjorts i samband med regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen troligtvis har inneburit ökade kostnader för företagen eftersom det tar sju-åtta minuter längre tid att fylla i intyget för att säkerställa att det inte innefattar fusk.
Jag tycker att det säger allt om Luciano Astudillos konstruerade konflikter.
Anf. 51 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag ska läsa upp ett exempel från verkligheten. En 45-årig arbetslös, medlem i Skogs- och träfackets a-kassa, jobbade heltid före arbetslöshet. För att räkna ut hans normalarbetstid och dagersättning var a-kassan dock tvungen att ta reda på hur många arbetstimmar han faktiskt hade arbetat under det senaste året. Han hade varit sjukskriven på halvtid under oktober, november, december och januari. Dessutom hade han varit sjuk under en vecka i augusti månad 2007.
För att klara ut vilken dagersättning han var berättigad till enligt de bestämmelser som den borgerliga alliansen drivit igenom krävs det tre olika arbetsgivarintyg numera från hans tidigare arbetsgivare. Det innebär att arbetsgivaren måste komma med detaljerade upplysningar som kräver arbete och byråkrati. Dessutom blir den arbetslöses ersättning ingalunda några 80 procent utan två tredjedelar av hans tidigare förtjänst.
På område efter område har krånglet ökat. Tidigare var det enklare. Kostnaden för hanteringen av arbetsgivarintygen har för de små företagen ökat med mellan 120 och 180 miljoner kronor. Därtill kommer förändringarna vid årsskiftet som ökar kostnaden med mellan 35 och 50 miljoner kronor.
Vad säger arbetsmarknadsministern egentligen? Jag tycker att han förminskar ett problem som verkligen är stort. Verkligheten är att vi fått en a-kassa som är dålig inte bara för Sveriges löntagare utan också för Sveriges småföretagare. Varför backar ni inte? Varför har det gått så mycket prestige i frågan?
Dessutom vänder nu konjunkturen, och risken är överhängande att arbetslösheten åter börjar öka. Det är först då vi ser hur effekterna av en försämring av a-kassan kommer att slå fullt ut. 400 000 människor har flytt a-kassan, därav många småföretagare som känner att den inte ger den sociala trygghet som även de har rätt att känna. Varför backar ni inte, Littorin?
Anf. 52 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Det är väl rimligt att arbetsgivarna håller rätt på de anställdas arbetstid. Nu tar det sju minuter längre tid - i avsikt att minska fusket. Jag har svårt att hetsa upp mig över det, fru talman.
Anf. 53 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag får väl konstruera frågan på sådant sätt att jag kan debattera den med näringsministern. Jag märker att Littorin uppenbarligen inte behärskar de här områdena, med tanke på de korta svaren och oviljan att ta diskussionen om en så viktig fråga som den sociala tryggheten för många småföretagare. Det är beklagligt att jag får den typen av svar.
Byråkratin har ökat. Numera måste en arbetsgivare intyga exakt hur mycket den anställde arbetat och exakt hur mycket den anställde varit frånvarande de senaste tolv månaderna, alltså under ett helt år. Tidigare räckte det med ett halvår och uppgift om den lön som den anställde hade. Det är klart att det har ökat krånglet. Dessutom har många småföretagare fått försämrad social trygghet.
Jag konstaterar att Littorin inte vill ta diskussionen kring dessa frågor. Jag konstaterar också att en av de stora grupper som blivit svikna efter valet är just småföretagarna. Regelkrånglet har ökat och skatten höjts för de minsta, och de har dessutom fått sämre social trygghet. Man sade en sak före valet, och sedan svek man så fort man fick möjlighet att genomföra sin politik.
Anf. 54 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Det är som vanligt med Luciano Astudillo; debatten handlar aldrig om det som står i interpellationen.
Men okej, om jag återgår till frågan i interpellationen, det vill säga vilka åtgärder näringsministern ämnar vidta för att minska regelkrånglet med anledning av a-kasseförändringarna, är mitt svar att regelkrånglet enligt IAF ökat med sju minuter.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.