Försäkringskassans hantering av A1-intyg
Skriftlig fråga 2024/25:420 av Martina Johansson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-08
- Överlämnad
- 2024-11-11
- Anmäld
- 2024-11-12
- Svarsdatum
- 2024-11-20
- Besvarad
- 2024-11-20
- Sista svarsdatum
- 2024-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Anställda i svenska tjänsteföretag till exempel inom resebranschen reser och arbetar regelbundet inom EU för att utföra uppdrag åt sina arbetsgivare.
Trots att det finns en särskild förordning (883/04) inom EU som ska underlätta för arbete och klargöra vart en person ska höra socialförsäkringsrättsligt inom EU stöter enskilda arbetstagare och företagen på långa handläggningstider, oförutsägbara beslut och krångliga processer hos svenska Försäkringskassan som ofta resulterar i ett avslag på ansökan om så kallade A1-intyg.
Sverige står ut som enda land i EU som regelbundet avslår dessa.
Detta skapar hinder för både företagen och deras anställda, som inte vet att de får ligga kvar i svensk socialförsäkring trots att de bara tillfälligt arbetar åt en svensk arbetsgivare i utlandet. Det blir vidare otydligt vilka villkor som ska gälla och var skatter ska betalas, allt detta i en tid då flexibilitet och rörlighet är avgörande för konkurrenskraften. Ett stort antal av Försäkringskassans avslag på ansökningar om A1-intyg har överklagats, varvid domar från förvaltningsrätten respektive kammarrätten har fastställt att resebolagen normalt bedriver sin verksamhet i Sverige och att myndigheten därför inte haft stöd för att neka A1-intyg för reseledare.
Försäkringskassan har då valt att i sin tur överklaga dessa domar, vilket ytterligare skapar osäkerhet och långdragna processer både för ungdomar som ska ut i Europa och jobba och för deras arbetsgivare i Sverige.
Jag har tidigare frågat ministern om A1-intygen och har då fått till svar att ”regeringen ser positivt på den fria rörligheten av personer och tjänster inom EU och vill värna såväl enskildas möjligheter att arbeta i olika länder, som svenska företags konkurrenskraft inom EU. Tydlighet om vad som gäller i fråga om tillgången till social trygghet och skyldigheten att betala socialavgifter är viktigt för att kunna uppnå detta” samt att ministern följer frågan.
Man kan undra om Försäkringskassan har samma ingång till frågan som regeringen eftersom Sverige som enda land regelbundet avslår A1-intygen.
Min fråga till statsrådet Anna Tenje är därför:
Hur avser statsrådet att arbeta för att den fria rörligheten ska fungera och för att Försäkringskassan ska värna enskildas möjligheter att arbeta i olika länder?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:420 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2024/25:420 Försäkringskassans hantering av A1-intyg
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2024/25:420 av Martina Johansson (C)
Försäkringskassans hantering av A1-intyg
Martina Johansson har frågat mig hur jag avser att arbeta för att den fria rörligheten ska fungera och för att Försäkringskassan ska värna enskildas möjligheter att arbeta i olika länder.
Den fria rörligheten av personer och tjänster inom EU är av stor betydelse för enskildas möjligheter att arbeta i olika länder, men också för att värna EU:s konkurrenskraft. De så kallade samordningsbestämmelserna om social trygghet, som finns i Europaparlamentets och Rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 och reglerar vilket lands sociala trygghetslagstiftning som ska gälla för en person i olika situationer, har delvis också som syfte att underlätta för personer att ta ett arbete i ett annat land.
Som huvudregel gäller enligt samordningsbestämmelserna att man ska vara socialförsäkrad i det land där man arbetar. I en sådan situation är det inte relevant att använda intyg A1.
Det finns undantag från huvudregeln. Den person som är utsänd för att för arbetsgivarens räkning tillfälligt utföra ett arbete i ett annat land ska anses vara fortsatt socialförsäkrad i det utsändande landet. I en sådan situation finns behov av ett så kallat A1-intyg för att personen ska kunna visa vilket lands sociala trygghet som han eller hon omfattas av.
Trots att det rör sig om en kortare anställning behöver det inte per automatik innebära att man är utsänd, utan det kan vara så att personen ska vara socialförsäkrad i det land där han eller hon arbetar. Frågan om i vilket land en person ska vara socialförsäkrad prövas av Försäkringskassan, och kan i vissa fall vara komplex. Genom uttalanden från framför allt Högsta Förvaltningsdomstolen får Försäkringskassan vägledning i hur de ska bedöma frågan.
Jag delar uppfattningen att handläggningstiderna är ett problem. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med detta. Det rör sig bland annat om medelstillskott i vår- och höständringsbudgeten. För att bland annat skapa en långsiktighet och stärka Försäkringskassans kärnverksamhet föreslår regeringen vidare att myndigheten tillförs medel också för 2025, 2026 och 2027.
Jag förväntar mig att Försäkringskassans ledning nu vidtar de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen.
Stockholm den 20 november 2024
Anna Tenje
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

