Skydd för den svagare parten vid ogiltigförklarande av äktenskap

Skriftlig fråga 2024/25:1361 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-08-13
Överlämnad
2025-08-14
Anmäld
2025-08-21
Svarsdatum
2025-08-28
Besvarad
2025-08-28
Sista svarsdatum
2025-08-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I Sverige gäller att om ett äktenskap inte erkänns – exempelvis på grund av att det strider mot svensk lag eller att ett utländskt äktenskap ogiltigförklaras – betraktas det som något som egentligen inte skett och ger då heller inte några rättsverkningar. I praktiken innebär det att parterna helt saknar rätt till bodelning, underhåll eller arv enligt äktenskapsbalken och ärvdabalken.

Konsekvensen är att den svagare parten kan stå helt utan ekonomiskt skydd när ett sådant äktenskap inte godkänns i Sverige – detta trots att relationen i praktiken kan ha fungerat som ett äktenskap under många år.

Frågan har tidigare uppmärksammats, bland annat i proposition 2020/21:149 och i utredningen Förbud mot äktenskap mellan kusiner och vissa andra nära släktingar (Ds 2024:20), men utan att något skydd har införts för den svagare parten.

Självklart ska regelverket om vilka äktenskap som ska godkännas i Sverige inte justeras utifrån problematiken, men den svagare personen, oftast en kvinna, måste få ett starkare skydd när ett äktenskap ogiltigförklaras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Avser ministern och regeringen att ta initiativ till lagändringar som säkerställer att den svagare parten inte lämnas helt utan rättigheter när ett äktenskap inte erkänns i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1361 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2024/25:1361 Skydd för den svagare parten vid ogiltigförklarande av äktenskap

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2024/25:1361 av Martina Johansson (C) Skydd för den svagare parten vid ogiltigförklarande av äktenskap

Martina Johansson har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till lagändringar som säkerställer att den svagare parten inte lämnas helt utan rättigheter när ett äktenskap inte erkänns i Sverige.

Utgångspunkten är att ett äktenskap som har ingåtts utomlands erkänns i Sverige om det är giltigt i det land där äktenskapet ingicks. För vissa särskilda typer av äktenskap, såsom barnäktenskap, månggifte och tvångsäktenskap, finns dock ett förbud mot erkännande. I undantagsfall, om det finns synnerliga skäl, kan ett sådant äktenskap ändå erkännas. Syftet är bland annat att undvika att en ekonomiskt svagare part drabbas av allvarliga konsekvenser om äktenskapet inte erkänns. Samtidigt är det viktigt att betona att erkännandeförbudet finns till för att skydda personer från äktenskap som ofta förknippas med hedersrelaterat våld och förtryck, och i förlängningen att motverka förekomsten av sådana äktenskap.

Utredningen Förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck överlämnade nyligen sitt betänkande Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2025:59). Utredningen föreslår bland annat att det nuvarande undantaget från förbudet att erkänna vissa äktenskap helt ska tas bort. I stället föreslås att sådana äktenskap i undantagsfall, om det finns synnerliga skäl, ska kunna medföra vissa rättsverkningar, utan att äktenskapet erkänns. Syftet är att skilja frågan om personens civilstånd från den om äktenskapet i ett undantagsfall ska medföra någon rättsverkan. Betänkandet är för närvarande ute på remiss.

 

Stockholm den 28 augusti 2025

 

 

Gunnar Strömmer

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.