Svenska företags konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2015/16:979 av Jörgen Warborn (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-14
- Överlämnad
- 2016-03-14
- Anmäld
- 2016-03-15
- Svarsdatum
- 2016-03-23
- Sista svarsdatum
- 2016-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Svenska företags konkurrenskraft baseras i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i vårt land står sig gentemot andra länder. Inom ramen för EU blir Sverige och svenska företag föremål för en lång rad lagar och regler. Men det är sedan hur dessa implementeras som får direkta följder på svensk konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar.
Jag vill fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Anser ministern och regeringen att svenska företags konkurrenskraft påverkas av på vilket sätt vi implementerar EU-direktiv, och överväger ministern och regeringen några åtgärder inom regelförenklingsområdet för att stärka svenska företags konkurrenskraft?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:979 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Dnr N2016/02116/FF | ||
Näringsdepartementet |
Närings- och innovationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:979 av Jörgen Warborn (M) Svenska företags konkurrenskraft
Jörgen Warborn har frågat mig om jag och regeringen anser att svenska företags konkurrenskraft påverkas av på vilket sätt vi implementerar EU-direktiv, och om jag och regeringen överväger några åtgärder inom regel-förenklingsområdet för att stärka svenska företags konkurrenskraft.
När det gäller EU-lagstiftning börjar arbetet med att åstadkomma god lagstiftning redan i samband med att direktiv förhandlas fram. Det är viktigt med ett fortlöpande arbete för att förbättra möjligheterna till tidig identifiering av EU-förslagens konsekvenser så att regler kan utformas på ett ändamålsenligt sätt.
På de områden där EU har möjlighet att besluta om minimilagstiftning värnar regeringen medlemsstaternas rätt att besluta om högre nationella krav där så anses befogat, exempelvis gällande arbetsrätt, arbetsmiljö liksom i den harmoniserade miljölagstiftningen. Samtidigt är det viktigt för regeringen att undvika kostsamma tillägg och procedurer där så inte är nödvändigt.
Förenklingsarbetet inriktas framöver mot digitalisering. När digitali-seringen används med tydligt förenklingsfokus hamnar tillämpningen av reglerna i förgrunden. Med digitala processer som anpassas utifrån före-tagens förutsättningar och behov blir det möjligt att få överblick och kontroll över de krav som myndigheter ställer på dem. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har inlett ett samarbete för att med hjälp av nya nationella digitala lösningar främja ett enklare restaurang-företagande.
Förutom dessa åtgärder intensifieras arbetet med att höja konsekvens-utredningarnas kvalitet genom ett utökat stöd och genom utbildning till regelgivarna. En väl utförd konsekvensutredning leder i förlängningen till mer ändamålsenliga regler och i sin tur till ökad konkurrenskraft och tillväxt.
Ytterligare ett exempel på förenklingsåtgärder är att Tillväxtverket i sitt regleringsbrev för 2016 har fått i uppdrag att analysera möjligheterna att digitalisera merparten av de fakturor och kvitton som lämnas till konsu-menter, företag och organisationer.
Vidare har regeringen uppdragit åt Tillväxtverket att utreda förenklings-möjligheter rörande företagens skyldigheter enligt vissa andra länders regelverk vad gäller hantering av mervärdesskatt vid handel med dessa länder.
Stockholm den 22 mars 2016
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.