Domen mot Leyla Zana

Skriftlig fråga 2011/12:613 av Hultqvist, Peter (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-05-31
Anmäld
2012-05-31
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2012-06-13
Besvarad
2012-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga

2011/12:613 Domen mot Leyla Zana

av Peter Hultqvist (S)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Turkiets högsta domstol har dömt den kvinnliga BDP-parlamentarikern Leyla Zana till tio års fängelse för brott mot Turkiets anti-terrorlagstiftning. Domen är grundad på tio tal hon höll under perioden 2007–2008. I ljuset av att Leyla Zana är en kvinnlig politiker som verkar för en demokratisk och fredlig lösning av kursfrågan så är domen absurd. Den är en kränkning av de grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna. I dag sitter ca 8 000 politiker från det pro-kurdiska partiet BDP i fängelse på lösa rättsliga grunder. Många av dem utan att en rättslig process har ägt rum.

Min fråga till ministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av domen mot Leyla Zana och massarresteringarna av kurdiska politiker i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:613 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 13 juni

Svar på frågorna

2011/12:613 Domen mot Leyla Zana

2011/12:616 Leyla Zana och andra politiska fångar i Turkiet

2011/12:619 Fängslad kurdisk människorättskämpe

Utrikesminister Carl Bildt

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av domen mot Leyla Zana och massarresteringarna av kurdiska politiker i Turkiet. Jabar Amin har frågat mig om jag avser agera för att öka trycket på Turkiet för att frige alla politiska fångar och för att framöver inte gripa, arrestera eller döma människor för sina politiska åsikter. Amineh Kakabaveh har frågat mig på vilket sätt jag avser att i Sverige och internationella sammanhang arbeta för att förmå den turkiska staten att respektera demokrati och yttrandefrihet, vilket inkluderar att Leyla Zana och Aysel Tugluk friges.

Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Jag vill hänvisa till mitt svar på fråga 2011/12:535 av Shadiye Heydari där jag framhöll att kampen mot terrorismen är en avgörande fråga för Turkiets framtid, och att den måste föras med respekt för de mänskliga rättigheterna. Det mycket stora antal personer som har gripits av turkiska myndigheter är ett tecken på problemen i Turkiets breda definition av terrorism. Jag är övertygad om att den kurdiska frågan bara kan ges en hållbar lösning på demokratisk väg. Turkiets kurdiska befolkning har ett behov av stärkta sociala och medborgerliga rättigheter. Den kurdiska frågan behöver också återspeglas i processen att utarbeta en ny grundlag i demokratisk anda.

Jag har tagit upp de konkreta frågor som berörs i mina samtal och kommer även fortsättningsvis att ta upp frågan om stärkt yttrandefrihet i samtal med turkiska företrädare. Därtill ska vi fortsätta att använda Turkiets EU-medlemskapsförhandlingar som ett avgörande verktyg för att uppmuntra reformprocessen i landet. Rättsväsen och mänskliga rättigheter ingår i den så kallade positiva agenda som syftar till en mer informell, konstruktiv dialog mellan EU och Turkiet om anpassningen till EU:s normer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.