Säkerhetspolitiska läget kring Gotland

den 21 juli

Svar på frågorna

2010/11:631 Säkerhetspolitiska läget kring Gotland

2010/11:632 Säkerhetspolitiska läget kring Gotland

2010/11:633 Säkerhetspolitiska läget kring Gotland

Försvarsminister Sten Tolgfors

Peter Hultqvist har frågat statsministern, utrikesministern och försvarsministern vilka åtgärder som vi avser att vidta för att klarlägga det försvarspolitiska läget kring Gotland. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Regeringen redovisade i propositionen Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140) utgångspunkterna för sin säkerhetspolitiska bedömning. Enligt regeringen är ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Kriser eller incidenter som inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå även i vår region, och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas.

Regeringen ställde sig i samma proposition bakom den av Försvarsberedningen föreslagna solidaritetsförklaringen som omfattar EU-medlemmar samt Norge och Island. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd.

I propositionen redovisade regeringen även sina försvarspolitiska utgångspunkter. Målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, kunna försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska bland annat kunna ske genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen.

Riksdagen beslutade att bifalla propositionen den 16 juni 2009.

Försvarsmaktens uppgift att försvara Sverige omfattar hela vårt territorium – inklusive Gotland. Försvarsmakten disponerar för detta en av regeringen föreslagen och av riksdagen beslutad insatsorganisation som successivt byggs upp under de kommande åren. I detta sammanhang vill jag erinra om att insatsorganisationen består av olika typer av stridskrafter, däribland armé‑, sjö- och flygstridskrafter samt hemvärnet med nationella skyddsstyrkor.