Elprisernas effekt på basindustrin

den 22 december

Svar på fråga

2010/11:183 Elprisernas effekt för basindustrin

Närings- och energiminister Maud Olofsson

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de höga elprisernas negativa effekter för svensk basindustri.

Frågan utgår från de driftproblem som varit i de svenska kärnkraftverken, precis som föregående vinter. Så sent som i oktober träffade jag cheferna för de tre stora ägarna till kärnkraftverken. Syftet med mötet var att få klarhet i hur arbetet med årets revisioner utvecklats och läget inför den kommande vintern. Jag fick då beskedet att förra vinterns situation inte skulle upprepas. Det är därför med stor besvikelse jag kan konstatera att driftproblem ändå förekommit. Det är dock glädjande att driftssituationen på senare tid förbättrats. Produktionen är nu högre än samma period förra året.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dagens elpriser inte enbart kan förklaras med driftproblem i kärnkraften. I år har vi fått en tidig och mycket kall vinter, vilket tillsammans med förbättrad industrikonjunktur inneburit att efterfrågan på el är högre än normalt. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenkraftsmagasinen är också för årstiden mycket låg. Detta sammantaget är prissättande på hela den nordiska elmarknaden – alltså inte bara i Sverige.

Dagens situation med höga elpriser visar med all tydlighet på att den svenska elförsörjningen i alltför hög grad är beroende av två energislag; vatten- och kärnkraft. För att minska vår sårbarhet i framtiden krävs ett tredje ben i elförsörjningen. Regeringen har därför ökat ambitionerna och tempot vad gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion, framför allt i form av bio- och vindkraft. Riksdagen godkände i maj ett nytt mål för produktionen av förnybar el inom ramen för elcertifikatssystemet som innebär en ökning av elproduktionen från förnybara energikällor med 25 terawattimmar till 2020 jämfört med 2002 års nivå. Sedan år 2002 har elproduktionen inom ramen för elcertifikatssystemet ökat med närmare 10 terawattimmar. Vindkraften producerar i år över 3 terawattimmar. Sedan 2006 har vi byggt ut ca 2 terawattimmar vindkraft motsvarande drygt en tredjedel av förra årets elanvändning i verkstadsindustrin.

Regeringens energipolitik innebär också att kontrollerade generationsskiften i de svenska kärnkraftverken nu också kommer att tillåtas. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.

En långsiktigt trygg elförsörjning kräver inte bara insatser för ökad produktion och utbyggnad av elnätet. Därtill krävs också en flexiblare och effektivare användning av energi. Regeringen arbetar aktivt med olika insatser inom samtliga dessa områden.