Till innehåll på sidan

Dålig matkvalitet och för mycket socker för barn

Skriftlig fråga 2008/09:666 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-25
Anmäld
2009-02-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2009-03-10
Besvarad
2009-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 februari

Fråga

2008/09:666 Dålig matkvalitet och för mycket socker för barn

av Birgitta Eriksson (s)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Det har rapporterats om att mat som riktar sig särskilt till barn kan vara både dyrare och sämre än varorna i det vanliga, ”vuxna”, sortimentet. Inte minst förekommer stora mängder tillsatser av socker och sötningsmedel. Kombinerat med barns och ungdomars läsk- och godiskonsumtion kan detta bli förödande för både vikt och hälsa. Barndiabetes är ett växande problem. Sockertillsättningen finns inte minst i mejeriprodukter riktade till barn, frukostflingor och kex. Även på andra områden brister det i omsorgen om barnens matkvalitet. Korv, riktad till barn, har för lågt köttinnehåll.

I Storbritannien förekommer ett märkningssystem med olika färger för att ange hur mycket salt eller socker i förhållande till rekommenderat intag en vara innehåller. Rött skulle innebära en varning, grönt ok och gult varsamhet. De europeiska konsumentorganisationernas organ Beuc efterlyser ett färgsystem av brittisk modell eftersom Beuc anser att det är ett system som är lätt att förstå sig på för konsumenterna.

Vilka lagstiftningsinitiativ i Sverige och inom EU är statsrådet beredd att ta i syfte att förbättra matkvaliteten för barn och minska tillsatserna av socker och sötningsmedel i barns mat?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:666 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 10 mars

Svar på fråga

2008/09:666 Dålig matkvalitet och för mycket socker för barn

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Birgitta Eriksson har frågat integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vilka lagstiftningsinitiativ i Sverige och inom EU som statsrådet är berett att ta i syfte att förbättra matkvaliteten för barn och minska tillsatserna av socker och sötningsmedel i barns mat.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det mesta av lagstiftningen på livsmedelsområdet är harmoniserad inom EU. Det finns tydliga regler för bland annat hur livsmedel ska vara märkta och vilka närings- och hälsopåståenden som får göras på livsmedel. Livsmedelsverket har nationellt utarbetat nyckelhålsmärkningen för att hjälpa konsumenterna att välja livsmedel som innehåller mycket fibrer och lite salt, fett och socker. Detta system har nu också anammats av flera av våra nordiska grannländer. Livsmedelsverket arbetar också aktivt med kostråd bland annat för förskole- och skolbarn.

I Storbritannien har man utvecklat ett annat frivilligt system baserat på färgsymboler så kallade trafikljus. Dessa ska ge konsumenten information om ett livsmedels näringsvärde och samtidigt ge konsumenten en uppfattning om hur nyttigt livsmedlet är. Ett livsmedel som märks enligt det brittiska systemet får ett trafikljus för respektive näringsämne i näringsvärdesdeklarationen.

Jag anser inte att trafikljussystemet är så enkelt att använda. Konsumenten måste vid köptillfället göra en sammanvägd bedömning av ett flertal olika trafikljus för varje livsmedel, och det blir svårt för konsumenterna att snabbt avgöra om produkten är nyttig. Märkningen kan också leda till att man drar felaktiga slutsatser. Ett exempel är trafikljusmärkning för mjölk respektive läsk. Mjölk innehåller naturliga fetter och kolhydrater, medan läsk som sötats med sötningsmedel inte innehåller vare sig fett eller kolhydrater. En märkning med trafikljus kan därför ge intrycket att mjölken är onyttigare än läsken.

Jag anser att det svenska nyckelhålet som är en sammanfattande positiv symbol är ett bättre sätt att hjälpa konsumenterna att göra medvetna nyttiga val.

Kommissionen har presenterat ett förslag till en ny förordning om livsmedelsinformation till konsumenten, det vill säga märkning och näringsvärdesdeklaration. Sverige arbetar aktivt och konstruktivt för att reglerna ska bli klara och tydliga så att konsumenterna lätt ska kunna avgöra vad produkterna innehåller och därmed underlätta för föräldrar att välja nyttiga produkter åt sina barn.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.