Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan
Betänkande 2025/26:UU22
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-10
- Beslut fattades
- 2026-06-10
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Uzbekistan (UU22)
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.
Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället.
Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet föreslår att riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Uzbekistan (UU22)
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.
Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället.
Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.
Debatt, Genomförd
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 144 Margareta Cederfelt (M)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med att säga att jag är riktigt glad över att få möjlighet att debattera ett ärende som handlar om handelsavtal tecknade via EU, för det är inte ofta vi debatterar dessa avtal i Sveriges riksdag. Jag är en stor vän av Centralasien, och jag tycker därför det är viktigt att vi för en gångs skull debatterar inte bara avtalet utan också centralasiatiska länder och att de kommer upp på dagordningen här i Sveriges riksdag.
Ärendet vi debatterar, utrikesutskottets betänkande UU22 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, handlar precis som rubriken säger om ett samarbete mellan EU och dess medlemsstater samt Republiken Uzbekistan.
Förhandlingarna kring detta avtal inleddes redan 2018 och avslutades 2022. Det undertecknades av EU den 24 oktober 2025. Det som nu återstår är att samtliga medlemsstater ska signera avtalet. Det är en viktig process, som handlar om att avtalet faller inom medlemsstaternas kompetensområde. Därför behöver också medlemsstaterna signera, för det handlar om att tillämpa medlemsstaternas konstitutionella förfarande.
Låt mig säga att jag är väldigt glad över att avtalet som sådant kommer till stånd. Det handlar om att främja politisk dialog, främja handel och främja investeringar. Det handlar om att stärka inte bara Uzbekistan utan också ekonomisk utveckling i EU. Det handlar om marknadsekonomi och att utveckla etableringsfrihet. Det handlar framför allt om Uzbekistan men också om tjänster, handel och kapitalrörelser och sist men inte minst om regional säkerhet.
Centralasiens länder har alla varit delar av Sovjetunionen. När Sovjetunionen föll samman blev de centralasiatiska staterna självständiga, och de har sedan dess kämpat på för självständighet. Men låt mig stryka under att alla dessa länder på sätt och vis fortfarande är knutna till Ryssland genom medlemskap i ett flertal Rysslandsbaserade organisationer. Det gäller också Uzbekistan.
Det handlar om försvar och militärt samarbete inom CSTO. Det handlar om ekonomiskt samarbete inom Eurasian Economic Union. Det handlar om CIS, Oberoende staters samvälde, det vill säga före detta sovjetstater. Men Uzbekistan är också medlem i Shanghai Co-operation Organisation, en Kinabaserad organisation där även Ryssland är medlem.
Jag vill här understryka att Uzbekistan har erkänt Ukrainas självständighet och territoriella integritet. Jag ser det som oerhört stort att en före detta sovjetisk delstat, numera en självständig stat, kan och vågar erkänna Ukrainas självständighet. Det är stort och oerhört viktigt.
Låt mig även understryka vad jag har hört många gånger när jag har varit i Centralasien, inklusive Uzbekistan: ”Ni säger att vi ska bli mer demokratiska. Ni säger att vi ska utveckla vår självständighet. Ni säger att vi ska utveckla respekt för mänskliga rättigheter. Men vad gör ni för oss?” Det är vad jag ofta har fått höra. ”Varför vill ni inte utveckla er handel med oss? Varför vill ni inte utveckla ert samarbete med oss? Vi är fortfarande beroende av Ryssland. Vi är fortfarande beroende av Kina.” Här kan EU ha stor och avgörande betydelse, herr ålderspresident, och jag ser fram emot utökad handel.
Låt mig dock säga att EU:s närvaro i Uzbekistan är långtifrån ny. Där finns en EU-mission sedan många år tillbaka. Uzbekistan är också medlem i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Det finns en OSSE-mission på plats i landet som jobbar med utvecklingsfrågor, demokratifrågor och mänskliga rättigheter. Det finns ett FN-kontor i landet.
Jag tror mycket på avtalet mellan EU och Uzbekistan, för med handel och utbyte finns det stora möjligheter för EU att också påverka demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Uzbekistan i positiv riktning.
Det jag noterade när jag senast besökte Uzbekistan var glädjande nog att tillväxten där går framåt. Medan vi har väldigt låg tillväxt här i Sverige kan jag konstatera att tillväxten i Uzbekistan under senare år har legat på någonstans mellan 6 och 7 procent per år.
Uzbekistan har även ett utvecklat samarbete inte bara med Ryssland och Kina utan också med andra länder i regionen, vilket gör att det finns satsningar på it och teknologisk utveckling.
Vi ska inte tro att det bara är EU som jobbar för utveckling, herr ålderspresident. Det gör även andra länder. USA finns på plats och jobbar för utveckling och säkerhet. Men även Indien är engagerat i Uzbekistan, inte minst genom det samarbete som finns kring utbildningsfrågor.
Det här visar, tycker jag, att EU och dess medlemsstater behöver vara med. Vi kan och ska arbeta aktivt för mänskliga rättigheter, demokrati och ekonomisk utveckling, särskilt när det finns en efterfrågan hos Uzbekistan.
Slutligen vill jag säga, herr ålderspresident, att den kinesiska Belt and Road eller Nya Sidenvägen går rakt genom Centralasien. Jag tycker att det skulle vara väldigt olyckligt om Europa inte kan arbeta aktivt för att se till att sätta Europa och dess medlemsländer på kartan i samarbetet för Uzbekistans utveckling. Vi kan inte lämna Uzbekistan ensamt.
Anf. 145 Jacob Risberg (MP)
Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Cederfelt, för ett mycket fint inlägg! Jag kan hålla med om väldigt mycket i det.
När det kommer till olika handels- och samarbetsavtal brukar Miljöpartiet normalt sett få ganska mycket smisk av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, som tycker att vi bara säger nej till allting. Jag hade därför verkligen hoppats att det var han som skulle komma hit i dag och försvara det här avtalet, för det finns en hel del frågetecken kring det, men jag får helt enkelt lyfta dessa saker med ledamoten Cederfelt i stället.
Vi är inte alls emot samarbete med Uzbekistan, men i Uzbekistan pressas journalister, människorättsförsvarare, oppositionella och oberoende organisationer tillbaka. Ändå är civilsamhällets roll i avtalen väldigt svagt – i delar närmast ett tillval.
Jag vill fråga om ledamoten Cederfelt och Moderaterna verkligen tycker att det är tillräckligt att tala om civilsamhället i allmänna ordalag, eller borde ett oberoende civilsamhälle snarare ges en garanterad roll i uppföljningen av det här avtalet?
Anf. 146 Margareta Cederfelt (M)
Herr ålderspresident! Jag tackar Jacob Risberg för frågorna. Jag skulle vilja säga precis det jag sa i mitt anförande: Det finns sedan många år tillbaka en EU-mission som jobbar med mänskliga rättigheter, och det finns en OSSE-mission som jobbar med detsamma. Det finns också ett FN-kontor som jobbar med dessa frågor.
I Uzbekistan finns det en vilja till utveckling. Detta visades inte minst genom den valobservation som OSSE genomförde 2019. Jag var själv på plats, och jag måste säga att det var som att stiga tillbaka ett antal år, men den vilja som fanns till utveckling kommer jag alltid att bära med mig.
År 2021 var det dags för presidentval. Jag var på plats då också och kunde konstatera att det även i det sammanhanget skedde en utveckling, även om den var långsammare än vad vi hade hoppats på inom OSSE. År 2024 var det val igen. Jag var inte på plats då, men jag har läst utlåtandet, och även där talas det om en utveckling – men en mycket långsam sådan.
Jag hoppas att det avtal som EU nu förhoppningsvis ser till att få på plats kan bidra till utveckling, för det man ofta har anfört från Uzbekistan – oavsett om det är från högsta politiska nivå eller från de lokala handlarna – handlar om varför vi har vänt dem ryggen. De undrar varför de ska vara hänvisade enbart till sina totalitära grannar. De säger: Vi vill samarbeta, och vi vill handla med EU.
Förhoppningsvis kan det faktiskt bli en ändring!
Anf. 147 Jacob Risberg (MP)
Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Cederfelt, för svaret! Tyvärr nämndes knappt det oberoende civilsamhället, som egentligen var det jag efterfrågade.
Vi kan dock gå in lite grann på de frågor som ledamoten Cederfelt var inne på. Moderaterna säger ofta att EU ska vara en värdegemenskap byggd på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, men i avtalet med Uzbekistan fördjupas handel, investeringar och politiskt samarbete utan någon form av tydliga krav på demokratiska reformer.
Jag undrar därför – och utifrån det ledamoten Cederfelt sagt – varför ni är beredda att ge den här regimen ökat politiskt och ekonomiskt samarbete utan att kräva mätbara förbättringar för fria medier, oppositionen och civilsamhället.
Anf. 148 Margareta Cederfelt (M)
Herr ålderspresident! Det finns tydliga svar i avtalet på precis de frågor som Jacob Risberg lyfter. Det står att det handlar om mänskliga rättigheter, om civilsamhället och om demokratifrågor, och det handlar om ekonomisk utveckling i landet och om säkerhet och trygghet. Det finns många frågor som ingår och som besvaras i det här avtalet. Jag rekommenderar Jacob Risberg att läsa avtalet och att fortsätta att följa upp hur utvecklingen i Uzbekistan går.
Det här handlar ju inte om ett medlemskap i EU. Det här handlar inte ens om att komma närmare det, utan det handlar om att utveckla handeln. Detta är någonting oerhört positivt, speciellt eftersom EU också behöver utveckla sin handel.
Vi har tidigare haft handelsavtalet med Indien uppe för godkännande, och det är oerhört positivt. Jag ser det här som ett annat viktigt avtal, för vi i Europa kan inte stänga dörren mot omvärlden om vi vill fortsätta att vara en världsdel som är med och driver utvecklingen och som är med och ser till att våra värdegrunder återfinns på andra platser på jorden. Om vi vill se till att andra människor får en växande ekonomi, har möjlighet att engagera sig i civilsamhället och vet att det är demokrati och respekt för mänskliga rättigheter som råder måste vi också samarbeta med dem. Vi kan inte stänga dörren och lämna fritt spelrum för totalitära grannländer, för då kan vi vara säkra på att demokratin inte går framåt utan tvärtom tar ytterligare steg tillbaka.
Anf. 149 Jacob Risberg (MP)
Herr ålderspresident! Jag måste kanske inleda med att säga att jag inte hävdade att mänskliga rättigheter och miljö och så vidare inte finns med i avtalet – det finns definitivt. De ungefär 370 sidor som rör själva avtalet är egentligen inte jätterolig läsning, men det finns mycket att hämta därifrån. Det jag däremot saknar i avtalet är möjligheten att kräva mätbara förändringar i de här frågorna. Bara för att man nämner en fråga innebär det inte att det kommer att ske en automatisk förbättring där, och det är detta jag är kritisk mot.
Herr ålderspresident! EU:s grundläggande värden är inte dekorationer i fördragens inledning. De är inte ord som ska plockas fram vid högtidliga tillfällen och sedan läggas åt sidan när det handlar om handel, energi, råvaror och geopolitik. Respekten för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter måste vara vägledande också när EU förhandlar med länder där dessa värden står under hård press.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Uzbekistan. Avtalet är brett och handlar om politik, handel, energi, hållbar utveckling, konnektivitet, forskning, utbildning, miljö och klimat samt utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen beskriver det som ett viktigt steg mot ökat politiskt och ekonomiskt engagemang i Centralasien.
Herr ålderspresident! Miljöpartiet är inte emot samarbete med Uzbekistan eller med länder i Centralasien. Tvärtom behöver EU bygga fler relationer, stärka diplomatin och bidra till hållbar utveckling i en orolig värld. Det är just därför som samarbetet måste bygga på tydlighet. När EU erbjuder investeringar, marknadstillträde, tekniskt samarbete och politisk legitimitet måste unionen också ställa krav.
Herr ålderspresident! Det är här avtalet brister. Uzbekistan är fortfarande ett auktoritärt land. Oppositionen har mycket begränsade möjligheter att verka, och rättsväsendet är inte oberoende. Oberoende journalister, bloggare, aktivister och människorättsförsvarare utsätts fortsatt för repression, och när det gäller tortyr och misshandel dröjer reformer fortfarande.
Det är denna verklighet avtalet måste bedömas mot, och då räcker det inte med allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sådana skrivningar kan ha betydelse, men det är inte samma sak som verklig villkorlighet. Det är inte samma sak som tydliga krav, mätbara framsteg och konsekvenser när utvecklingen går åt fel håll.
Herr ålderspresident! EU befinner sig i en geopolitisk dragkamp i Centralasien. Ryssland, Kina och västliga aktörer söker inflytande. Regionen är viktig för energi, naturresurser, kritiska mineraler och handelsvägar mellan Europa och Asien. Det är förståeligt att EU vill minska länders beroende av Ryssland, men svaret på beroende av auktoritära makter kan inte vara att okritiskt bygga nya beroenden av andra auktoritära regimer.
Herr ålderspresident! Strategisk självständighet handlar inte bara om råvaror, handelsvägar och försörjningskedjor utan även om värderingar. Det handlar om att inte göra sig beroende av regimer som tystar oppositionen, begränsar pressfriheten och förföljer dem som försvarar mänskliga rättigheter.
Detta avtal borde ha använts som ett verktyg för att pressa fram konkreta förbättringar. EU borde ha krävt tydliga åtaganden om fria och rättvisa val, rätt för oppositionen att verka, skydd för journalister och människorättsförsvarare, oberoende domstolar, stopp för tortyr och stärkt förenings- och mötesfrihet. Att detta inte har skett är ett politiskt misslyckande.
Herr ålderspresident! Även jämställdheten och de sociala rättigheterna behandlas för svagt. Avtalet nämner kvinnors deltagande, förbättrade levnadsstandarder, social sammanhållning och arbetstagares rättigheter. Det är viktiga områden, men utan tydliga indikatorer och uppföljning riskerar detta att bli symboliskt i stället för styrande.
Detsamma gäller civilsamhällets roll. I propositionen anges att ett informations- och samrådsorgan med civilsamhället får inrättas, och det är inte tillräckligt. I ett samarbete med ett auktoritärt land kan civilsamhället inte vara ett möjligt tillval. Oberoende organisationer, fackliga företrädare, kvinnorättsorganisationer, människorättsförsvarare och fria medier måste ha en central roll i uppföljningen av avtalet.
Herr ålderspresident! Ju bredare EU:s erbjudande är, desto tydligare måste kraven vara. Om EU fördjupar samarbetet inom handel, energi, investeringar, säkerhet och klimat utan verkliga villkor om demokrati riskerar unionen att ge regimen legitimitet snarare än stärka befolkningens rättigheter.
Herr ålderspresident! Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati, fred, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det gäller även när det är geopolitiskt svårt, det gäller även när det finns starka ekonomiska intressen och det gäller även när andra stormakter agerar i samma region. Miljöpartiet menar därför att riksdagen bör avslå propositionen. Sverige ska inte säga ja till ett avtal som fördjupar EU:s relationer med en auktoritär regim utan att samtidigt säkerställa att EU:s grundläggande värden får verklig betydelse.
Om riksdagen trots detta godkänner avtalet måste regeringen ta ett betydligt större ansvar för hur Sverige agerar inom EU. Regeringen måste driva på för systematisk uppföljning av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den måste verka för att civilsamhället involveras på riktigt, och den måste återkommande rapportera till riksdagen vilka krav Sverige driver och vilka åtgärder EU är berett att använda om avtalet inte efterlevs.
Herr ålderspresident! EU:s trovärdighet mäts inte i vad unionen säger om demokrati när det är enkelt, utan den mäts i vad unionen gör när handel, säkerhet och råvaruintressen står på spel.
Med det yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation 2.
Jag vill också säga att vi tyvärr har ytterligare ett ärende att debattera innan KU får debattera sitt.
Anf. 150 Margareta Cederfelt (M)
Herr ålderspresident! Ja, jag fick precis höra: ”Det är väldigt vad de pratar!” Jajamensan! Det är nämligen inte ofta vi får möjlighet att debattera Centralasien här, och det är viktiga länder.
Låt mig säga att precis de argument som Jacob Risberg anförde för att man inte ska teckna den typ av handelsavtal som vi har framför oss går att använda för att hävda motsatsen. Om Jacob Risberg lyssnar på vad jag säger: Det här handlar om att utveckla såväl samarbete, demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhälle som handelsfrågor, ekonomisk utveckling och säkerhet. Allihop är viktiga frågor i dagens samhälle.
Jag nämnde tidigare ett antal organisationer som Uzbekistan är med i. Uzbekistan är med i en organisation som Sverige var med i innan vi blev medlem i Nato, nämligen Partnerskap för fred. Det är en annan organisation som jobbar för trygghet och säkerhet men där även de demokratiska frågorna finns med.
Det jag har nämnt får Jacob Risberg gärna utveckla och svara på. Hur ska ett land kunna utveckla sin demokrati och sitt oberoende av diktaturer om demokratiska länder inte visar en vilja till samarbete och ekonomisk utveckling? Det är ju faktiskt det som har varit frågan och realiteten för Uzbekistan när vi från väst har stängt dörren.
Det kan inte minst synas i hur ofta Uzbekistan har funnits med på dagordningen och i debatterna här i riksdagen. Under mina tre mandatperioder i utrikesutskottet har Uzbekistan aldrig förekommit, och det tycker jag är skandal. Jag hoppas därför att det kan bli fler debatter framöver.
Anf. 151 Jacob Risberg (MP)
Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Cederfelt, för frågan!
Jag tror dock att ledamoten kanske inte riktigt lyssnade på mitt anförande, för jag var väldigt tydlig med att Miljöpartiet gärna ser ett samarbete med Uzbekistan och övriga länder i Centralasien just för att bli av med beroendet av Ryssland och Kina. Det poängterade jag. Problemet är att vi ingår ett samarbete där mänskliga rättigheter, civilsamhälle, demokrati och så vidare nämns men där det inte finns några ska-krav.
Det här är visserligen inte ett renodlat handelsavtal utan ett samarbetsavtal, men om vi jämför det med det avtal som EU ingick med Nya Zeeland för ett par år sedan ser vi att det finns avsevärda skillnader. I avtalet med Nya Zeeland var det nämligen väldigt mycket ska-krav, inte bör-krav, vilket innebär att avtalet inte gäller om man inte lever upp till kraven.
Det jag saknar är mätbara förbättringar. Det finns inga krav på mätbara förbättringar när det kommer till fria medier, opposition och ett bättre civilsamhälle. Det finns inte heller något krav på att civilsamhället ska ges en garanterad roll i detta. Det är det jag saknar. Allting nämns, men det ställs inga krav. Hur kan vi förvänta oss att det blir en förbättring bara genom vårt samarbete om vi inte samtidigt ställer krav på att landet måste bli bättre – och på att vi måste kunna mäta att landet blir bättre? Den möjligheten finns inte i det här avtalet i dag.
Anf. 152 Margareta Cederfelt (M)
Herr ålderspresident! Jacob Risberg nämnde inledningsvis att avtalet är på mer än 300 sidor. Det är ungefär 350 sidor långt, och precis de frågor som Jacob Risberg nämner finns med på de sidorna. Det ser jag som en garanti för att frågorna kommer att behandlas.
Låt mig dock säga att jag tycker att just grannländerna är väldigt oroväckande. De försöker på olika sätt infiltrera, påverka och tynga ned. De försöker skapa rädslor. Detta sker samtidigt som även länder vid sidan om försöker dominera handel, råvarutillgångar och infrastruktur. Det gäller inte minst Nya Sidenvägen och vad den kommer att innebära; vi har sett i Afrika vad kinesiska satsningar har inneburit där, och jag kan inte se att det kommer att innebära något annat i Uzbekistan.
Här kan EU dock bidra konstruktivt genom att se till att det blir andra kanaler för utveckling och betoning på demokrati, vilket inte finns med i samarbetena med de icke demokratiska länderna. Jag tror på framtiden, jag tror på EU:s inflytande och jag tror på Uzbekistan. Det hoppas jag att Jacob Risberg också gör.
Anf. 153 Jacob Risberg (MP)
Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Cederfelt, för ytterligare frågor – eller kanske snarare påståenden!
Jag håller med Margareta Cederfelt i väldigt mycket, men återigen: Att nämna något i ett samarbetsavtal innebär inte att man ställer krav på det. Det är det jag saknar i detta. Det räcker ju inte att säga ”demokrati” för att demokrati ska uppstå.
Vi kan till exempel se paralleller med hur Tyskland agerade gentemot Ryssland i slutet på 90-talet och början av 00-talet. Man trodde att om man började handla olja och fick ett fördjupat, ökat ekonomiskt samarbete med dem skulle det leda till demokratisering i Ryssland. Så blev det ju inte.
Det finns alltid risk för det. Om vi pratar bara om ekonomiskt samarbete och den typen av samarbete och utbyte utan att det samtidigt ställs krav tror jag knappast att vi kommer att få se den demokratiska utveckling vi vill se. Även om vi tack vare avtalet får ett fördjupat samarbete mellan EU och Uzbekistan och förmodligen även får en växande ekonomi måste vi också ställa krav på Uzbekistan.
Jag vill gärna att vi ska fortsätta samarbeta med Uzbekistan. Jag vill uzbekerna allt gott här i världen. Jag hoppas och tror verkligen på Uzbekistan. Men vi måste också våga ställa krav på dem.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:249 och avslår motion
2025/26:4189 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 1 (MP)
Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4189 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 2-6.- Reservation 2 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 1 SD 68 0 0 2 M 66 0 0 0 C 21 0 0 3 V 21 0 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 5 3 1 0 Totalt 321 21 1 6
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.