Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte
Betänkande 2025/26:UbU21
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-26
- Beslut fattades
- 2026-05-27
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Skolor ska överlämna uppgifter till varandra i brottsförebyggande syfte (UbU21)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta.
Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser.
Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium.
Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Skolor ska överlämna uppgifter till varandra i brottsförebyggande syfte (UbU21)
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta.
Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser.
Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 30 juni 2026, och användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 25 maj 2026 och debatterades i kammaren 26 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:UbU21
Webb-tv: Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 81 Joar Forssell (L)
Fru talman! Det här är väldigt angelägna frågor. Skolan ska inte bara vara en plats som möjliggör klassresor, att man kan komma varifrån som helst och ta sig vart som helst i livet genom egen prestation. Skolan ska också vara en trygg plats för barn och lärare, en plats som föräldrar ser fram emot att barnen ska gå till på dagarna och en plats där man får både kunskap och trygghet och bygger vänskaper för livet.
För att möjliggöra det måste vi såklart bekämpa de avarter av socialt eller asocialt beteende som kan finnas i skolan. Det kan handla om mobbning i någon debatt. Det kan handla om rent kriminell verksamhet. Det kan också handla om att individer bland eleverna befinner sig en situation där de riskerar att rekryteras in i kriminalitet eller att begå brott.
Den här regeringen har genomfört viktiga åtgärder när det gäller att öka möjligheterna för skola, polis och socialtjänst att samarbeta, som att riva hinder för informationsöverföring dem emellan. Det är otroligt viktigt och möjliggör både förebyggande arbete och det arbete som krävs om det värsta ändå händer.
Fru talman! Det är därför förslaget i det betänkande vi debatterar i dag och ska rösta om i morgon är så viktigt. Det handlar ytterst om ett barnperspektiv. Det handlar delvis om de barn som går på de skolor dit andra elever med exempelvis kriminalitet i bagaget kan flytta. Man kan byta skola och hamna på en ny skola, och det handlar om de andra barnen på den nya skolan och deras behov av skydd och av att man sätter in rätt åtgärder för och har rätt kunskaper om de barn som kommer dit. Men det handlar såklart också om de barn som byter skola, de barn som har hamnat snett i livet och behöver särskilda insatser, behöver fångas upp, behöver följas upp och behöver få rätt stöd, rätt åtgärder och rätt skyddsnät runt sig.
Fru talman! Det är därför det är så viktigt att vi möjliggör och inte sätter krokben för ett effektivt och bra informationsutbyte mellan skolor. Detta är en del i regeringens politik för brottsbekämpning, för att skapa trygghet, för återreglering av svensk skola och för att bygga en kunskapsskola värd namnet runt om i hela landet där skolan får vara ett tempel mitt i byn – ett tempel för kunskap, ett tempel för trygghet och ett tempel för framtidstro.
Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 82 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Skolan ska vara en trygg plats för alla elever och all personal. Åtgärder för att göra skolan till en tryggare och säkrare arbets- och utbildningsmiljö är mycket välkomna. Ett fungerande informationsutbyte kan i rätt sammanhang och genomfört på rätt sätt vara avgörande för att samhället ska kunna agera i tid och förebygga allvarliga konsekvenser för både individ och samhälle.
Jag vill understryka det som Sveriges lärare skriver i rapporten F som i fängelse som kom förra veckan, nämligen att våra barns framtid till stor del avgörs i skolan. Rapporten visar sambandet mellan underkända betyg och högre sannolikhet att senare i livet dömas till fängelse. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det nu trots allt är allt färre som när de blir myndiga och går ut i vuxenlivet finns med i brottsregistret.
Jag är övertygad om att det som står i rapporten om att skolan är en av våra mest kraftfulla brottsförebyggande platser är helt sant. Det är just därför skolan behöver fyllas av skickliga lärare som har tid för sina elever, tidigt stöd och en stark elevhälsa. Skolan ska vara en plats att längta till, en plats där man utvecklas som människa och en plats man går stärkt ifrån. Det är skolans kärnuppdrag. Det är därför Miljöpartiet vid varje budget den här mandatperioden har lagt mer pengar på utbildning än vad regeringen har gjort och gett mer ekonomiskt stöd till kommunerna för att upprätthålla välfärden när ekonomin tagit stryk till följd av pandemi och krig.
Fru talman! Miljöpartiet stöder i huvudsak propositionens innehåll och syfte men menar att lagstiftningen ska ge möjlighet för skolor att lämna över uppgifter till andra skolor för att förebygga brott i stället för att de ska bli skyldiga att göra det.
Precis som Sveriges Lärare, som avstyrkte utredningens förslag, tycker vi inte att skolan ska ges ett utökat uppdrag att förhindra och förebygga brottslighet på det här sättet, som inte är direkt kopplat till skolans kärnuppdrag. Vi vill dock att skolan ska ha möjlighet att dela den information som behöver delas.
Fru talman! Med tanke på många lärares och rektorers arbetsbelastning samt deras redan omfattande uppgiftsskyldighet finns det en risk att dessa bestämmelser kan innebära en ytterligare arbetsbelastning, en belastning som också innebär etiska konflikter.
Lagrådet konstaterar att det från rättssäkerhetssynpunkt är centralt att prövningen av vilka uppgifter som ska lämnas över genomförs av personer med tillräcklig kunskap och erfarenhet av de frågor som kan uppkomma. Sverige är som bekant fullt av yrkesskickliga lärare, men de är inte utbildade för den här typen av juridiska avvägningar utifrån en lagstiftning som också beskrivs som otydlig. Vi instämmer i den bilden och efterfrågar en tydligare konsekvensanalys av vad bestämmelserna ställer för krav på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden.
Regeringen å sin sida menar att den här lagstiftningen ger bättre förutsättningar för skolans uppdrag och kan bidra till såväl rektors- som läraryrkets attraktivitet. Jag tror att regeringen gör det enkelt för sig när man styr läraryrket allt hårdare och mer detaljerat och gång på gång motiverar detta med att det ska öka yrkets attraktivitet. I just det här fallet avstyrker ju Sveriges Lärare förslaget. Om man är intresserad av att öka läraryrkets attraktivitet tror jag att det kan vara värt att lyssna på just dem, om nu målet är att lärare ska stanna i yrket och att fler ska lockas till det. Otydliga och svårtillämpbara skyldigheter är inte attraktivt, helt enkelt.
Fru talman! Jag vill nu fokusera på de viktigaste personerna i svensk skola: eleverna.
Skolan är i första hand en plats för lärande och utveckling för varje elev. Om skolan inte får tillräckligt med stöd och vägledning vad gäller denna lagstiftning riskerar skolans förtroende att undergrävas. Det är särskilt viktigt ur ett barnrättsperspektiv, och det är särskilt viktigt för barn i utsatta situationer.
Sveriges Lärare befarar att den här uppgiftsskyldigheten kan komma i strid med lärares yrkesetik. Enligt denna ska en lärare vara varsam med information om eleverna och inte vidarebefordra sådant som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa. Även integriteten hos barn som i framtiden skulle kunna begå brott är skyddsvärd, och lärares beslut riskerar att hamna i konflikt med barns rätt, yrkesetik och den nya lagstiftningen. Vi efterfrågar därför tydliga direktiv om genomförande och uppföljning som tar fasta på dessa synpunkter samt att man gör en fördjupad barnkonsekvensanalys.
Fru talman! Som jag inledde med motsätter sig inte Miljöpartiet att lärare ska kunna lämna över viktig information som kan förebygga brott. Vi vill dock att det formuleras som en möjlighet och inte som en skyldighet, att man tar hänsyn till kompetens och yrkesetiska överväganden samt att man gör en fördjupad barnkonsekvensanalys i samband med implementeringen.
Jag påminner återigen om att skolan kan vara den kraftfullaste skyddsfaktor mot kriminalitet vi har. Låt oss sätta fokus på att Sveriges lärare och rektorer ska få de bästa förutsättningarna att ta emot alla våra barn och sedan skicka ut dem i livet redo att ta sig an resten av livet.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservationen.
(Applåder)
Anf. 83 Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Fru talman! Jag tackar Camilla Hansén för anförandet.
Ledamoten Camilla Hansén talar om en möjlighet, inte en skyldighet. Men det finns redan i dag en möjlighet att föra över information. Eftersom detta tyvärr inte har fungerat har den moderatledda regeringen låtit utreda hur det ska kunna göras. Vi anser att det är viktigt att arbeta förebyggande.
Vill inte ledamoten arbeta förebyggande? Varför vill man inte ändra på något som tyvärr inte fungerar i dag?
Anf. 84 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Jag tackar Marie-Louise Hänel Sandström för frågorna.
Du undrar om Miljöpartiet och jag inte vill arbeta förebyggande mot kriminalitet. Om det är något parti i riksdagen som ständigt fokuserar på vetenskap, förebyggande och främjande arbete, utbildning och att stärka skyddsfaktorer är det Miljöpartiet. Vi vet att många av de repressiva åtgärder som den här regeringen vidtar faktiskt inte förebygger kriminalitet.
I det här ärendet finns vissa hinder för att lämna över den här typen av information till andra skolor. Det är de hindren som lagförslaget kommer åt, och det har jag inte synpunkter på. Jag vill att lärare och rektorer ska kunna lämna över information som de anser är viktig för nästa skola att ha, för att skydda ett utsatt barn och för att ge bra förutsättningar för ett barn som befinner sig i en utsatt situation eller som riskerar att hamna i kriminalitet.
Problemet här är att den stora yrkesgruppen som arbetar i skolan inte tycker att den föreslagna lagstiftningen är tillräckligt bra. De menar att den försätter dem i etiskt svåra dilemman och att det kommer att bli en ökad arbetsbörda. Jag oroar mig för rättssäkerheten och integriteten även för de barn som kanske är på väg att glida in i kriminalitet eller kanske redan är där. Även deras rättigheter ska skyddas.
Anf. 85 Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Fru talman! Jag tackar Camilla Hansén för svaret.
Om det är några som också arbetar mycket med dessa frågor är det den moderatledda regeringen. Det är därför vi har tillsatt alla dessa utredningar. Jag tycker fortfarande att det är märkligt att man vill säga nej till förslaget.
Ledamoten nämnde lärarnas arbetsmiljö och att det skulle vara besvärligt att göra det här informationsutbytet. Men när vi har frågat lärare varför de lämnar läraryrket är det arbetsmiljön som oftast kommer upp. Tidigare var det lönen, men nu nämner de flesta arbetsmiljön.
Det här handlar om både elevernas arbetsmiljö och lärarnas arbetsmiljö. Det är därför vi vill ha ett noga överförande, alltså en skyldighet. Självklart ska det så långt möjligt ske i samförstånd med elev och vårdnadshavare. Det är inte tänkt att det ska vara något som överraskar. När det är möjligt ska det ske en samförståndsdiskussion innan.
Från Moderaternas och regeringens sida handlar det också om att skydda lärarna och om att förbättra arbetsmiljön för elever och lärare. Jag kan fortfarande inte se varför ledamoten är emot detta, även om ledamoten säger att hon i stort sett är för.
Tänker man på lärarnas arbetsmiljö?
Anf. 86 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Det är klart att lärarnas arbetsmiljö är viktig. Jag har några råd till regeringen om vad man kan göra för lärarnas arbetsmiljö.
Man ska se till att det finns tillräckligt med tid för för- och efterarbete. Se till att det sker kompetensutveckling. Se till att det finns behöriga och legitimerade lärare till kollegor.
Behöriga lärare i varje klassrum är en otroligt stark skyddsfaktor för en bra utbildning. Jag har flera gånger i kammaren och i andra sammanhang, i valdebatter, frågat hur regeringen kommer att se till att exempelvis barnen i Kiruna får fler behöriga lärare och färre inställda lektioner i grundskolan. Jag har inte sett några svar.
Om man vill göra något för lärare; se till att de har behöriga kollegor. På det sättet skapas en bra arbetsmiljö.
Ledamoten säger att överföringen självklart kommer att ske i samförstånd med elever och föräldrar. Jag minns inte den exakta ordalydelsen. Ja, det kanske den gör, och det är bra. Det finns inga hinder för detta i dag; det vill säga man får lämna över uppgifter i samförstånd. Det betyder att man kommer att lämna över uppgifter som är känsliga för att man tror att någon i framtiden kan begå brott eller utsättas för brott. Men även professionella som jobbar med dessa bedömningar tycker att uppgiften är svår.
Jag vill förtydliga att jag inte säger nej till att skapa ett lagrum som gör att man kan lämna över uppgifterna. Det jag säger nej till är att det ska vara en skyldighet. Det gör jag därför att Sveriges lärare har flaggat för flera problem i deras yrkesetik, för barns rättigheter och för etiska dilemman. Det innebär att jag står på deras sida i frågan.
Anf. 87 Jörgen Grubb (SD)
Fru talman! Vi debatterar alltså betänkandet Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Syftet med förslaget i betänkandet är att alla elever och all skolpersonal ska känna sig säkra och trygga i skolan. Skolan är, som ni alla vet, en arbetsplats där många barn och unga tillsammans med skolpersonal tillbringar många år. Att detta ska vara en mycket säker arbetsplats är något som Sverigedemokraterna och Tidöregeringen prioriterar högt.
I dag är skolan en förhållandevis säker arbetsplats, men vi vill ytterligare förstärka detta med dagens betänkande samt med de förändringar inom området som redan har skett. Här går olika betänkanden in i varandra och kompletterar varandra.
Fru talman! Sverigedemokraterna och Tidöregeringen föreslår att ”när en elev byter skolenhet ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna uppgifter som rör eleven om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott och uppgifterna behövs i mottagande skolenhets verksamhet för att förebygga eller förhindra detta”.
I nuvarande lagstiftning finns det möjlighet till överlämnande av uppgifter, men det är inget krav. Därför behövs denna skärpning.
Några typer av uppgifter som kan tänkas överlämnas som jag vill passa på att nämna är att en elev har visat intresse för våldsbejakande extremism, att en elev har begått eller misstänks ha begått brott, exempelvis narkotikaförsäljning, misshandel, skadegörelse, stöld, kränkande fotografering eller olaga integritetsintrång, eller att en elev har samröre med gängkriminella. Det här var ett axplock, och vissa av exemplen är grova.
Dessutom kan det behöva lämnas över uppgifter som hänför sig till elevens närhet. Här kan nämnas uppgifter om närståendes kriminalitet, att eleven lever i en hederskontext eller att eleven lever i en missbruksmiljö.
Fru talman! Ett obligatoriskt uppgiftsöverlämnande gynnar både elever som hos den mottagande skolenheten kan behöva stöd för att inte dras in i eller fortsätta med kriminalitet och elever hos den mottagande skolenheten som kan riskera att utsättas för brott. Det här är till för att skydda alla, det vill säga både individen och övriga skolkamrater och skolpersonal.
Alltså: Förslaget ska ses både som ett skydd för den enskilde eleven och som ett skydd för övriga skolkamrater och skolpersonal.
Anf. 88 Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Fru talman! Solen strålar, och ute doftar det av syren. Det känns i luften att tiden närmar sig för skolavslutningar och studentfiranden. För många är det avslutningen på en termin eller ett läsår eller kanske på hela grundskolan eller på gymnasiet. För många är det en lycklig tid, men tyvärr är det inte så för alla. Vissa har faktiskt haft en ganska tuff skolgång. Vi ser också att hot och våld ökar på flera skolor.
Tiden i skolan och förskolan och på fritids är en viktig tid för barn och ungdomar. Våra duktiga lärare betyder mycket för att det ska bli en trygg och utvecklande tid. För att ta till sig kunskap och trygghet är det viktigt att få studiero, något som tyvärr inte alltid fungerar i våra skolor.
Den moderatledda regeringen har därför genomfört många förändringar och lagförslag för att stärka tiden i skolan. De förebyggande insatserna är mycket viktiga. Till exempel är beslutet att riva sekretesshinder mellan skolan, socialtjänsten och polisen en tydlig och väldigt viktig åtgärd. För snart ett år sedan beslutade också den moderatledda regeringen om ett tillägg i läroplanen som förtydligar att skolan ska förmedla respekt för att lagar och föreskrifter i samhället ska följas. Det är ytterligare en viktig åtgärd.
Fru talman! En fungerande skolgång är en skyddsfaktor för att elever inte ska hamna på en brottslig bana. Genom att relevant information delas mellan skolor kan man stärka arbetet runt elever, framför allt de elever som anses vara i riskzon för att utföra brott eller bli utsatta för brott.
Forskningen visar att oddsen för att dömas till fängelse för våldsbrott är så mycket som 12 gånger högre för elever med högst 8 godkända betyg och hela 20 gånger högre för elever som helt saknar slutbetyg jämfört med elever som har godkända betyg i alla ämnen. Det är skrämmande uppgifter men visar också hur viktigt det är med vårt förebyggande arbete och våra stödinsatser. Den moderatledda regeringen jobbar otroligt mycket med alla de frågorna.
I propositionen vi behandlar i dag föreslår den moderatledda regeringen ändringar i skollagen som syftar till att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska få en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Förslaget syftar också till att elever ska få adekvata stödinsatser vid behov.
Fru talman! Som tidigare nämnts innebär förslaget att det införs en skyldighet för avlämnande skola att lämna uppgifter som rör eleven till den mottagande skolan när en elev byter skola. Det ska då finnas konkreta omständigheter som visar att det finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott.
Den mottagande skolan ska få möjlighet att förbereda mottagandet av eleven, vilket kan vara väldigt viktigt. Man kan också se det som att man i förlängningen kan utarbeta hur det ska fungera vid ett överlämnande så att det blir bättre. I dag är det tyvärr inte alltid bra.
Skolan ska också informera om att man har tagit emot en elev, vilket också är viktigt. Skolan har alltså informationsplikt både när man lämnar en elev och när man tar emot en elev.
Det här kommer faktiskt att träda i kraft redan om en månad.
Jag har mött väldigt många frustrerade förskollärare och lärare som vittnar om tillfällen när man ser att det redan finns problem runt en elev, men de flyttas till en annan skola. Informationen tas inte emot, och då blir det ingen åtgärd. Nu ändrar vi på det. Det är inte så det ska vara. Vi ändrar på detta för att det ska fungera när en elev byter skola. Problemet ska inte följa med till den nya skolan.
Fru talman! Vad innebär då förslaget lite mer konkret? Jo, det är ett viktigt steg för att motverka att elever dels utsätts för brott, dels utsätter andra elever för brott.
Vidare är det viktigt för att motverka att elever som kan vara i riskzonen för hedersrelaterat våld och förtryck bara försvinner från skolsystemet utan att någon märker det. Tyvärr kan det vara så att en elev byter skola och sedan försvinner, och då märker man inte det eftersom det inte finns någon riktig uppföljning. Det är väldigt viktigt att hedersrelaterat våld upptäcks tidigt, och där spelar skolan en väldigt viktig roll.
Den moderatledda regeringen arbetar med nolltolerans mot äktenskapstvång och barnäktenskap. Det är oerhört viktigt att lärarna vet precis vad det finns för hederskontext, om det finns en, när elever till exempel byter skola.
Jag är väldigt glad över alla förbättringar som regeringen gör för att elever och pedagoger ska få en tryggare och mer positiv tid i skolans värld. Vi gör otroligt mycket. Jag kan inte nämna allt som vi gör, men som ni alla vet är det väldigt många olika utredningar som faktiskt genomförs nu under våren för att alla elever och pedagoger ska känna att skolåren är den bästa tiden i livet.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 89 Mathias Bengtsson (KD)
Fru talman! Det finns få platser som är så avgörande i ett barns liv som skolan. Där får man växa, formas, hitta sin plats och bygga sig en framtid. Men det är också där man som barn är som mest beroende av att vuxenvärlden fungerar – att någon ser, att någon lyssnar och att någon tar ansvar.
Det här med trygghet i skolan är ett ganska vitt och stort begrepp. Det handlar om ordning och reda. Det handlar om varje barns rätt att känna sig säker, att kunna koncentrera sig och att slippa oro. Det handlar om den elev som är rädd på väg till skolan, om den som far illa hemma, om den som håller på att dras in i något som riskerar att förstöra hela framtiden. Det handlar om varje elevs rätt till en lugn och trygg studiemiljö. Men när en elev byter skola följer inte alltid den information med som behövs för att skapa den tryggheten och ge rätt stöd från första dagen.
Vi vet att det har funnits en ordning där vissa uppgifter kan lämnas över, men vi vet också att det i praktiken har funnits ganska många frågetecken. Vad får man säga? Vad bör man säga? Ibland har det varit för lite information som lämnats över mellan skolor vid ett elevbyte. Det är klart att det får konsekvenser för barnet som kommer till en ny skola utan att någon riktigt vet vad man bär med sig, för klasskamraterna som möter en situation som de inte är förberedda på och för lärarna som hamnar i svåra situationer utan de rätta förutsättningarna.
Samtidigt, fru talman, har samhället förändrats. Skolan möter i dag fler elever som befinner sig i utsatta situationer, som befinner sig i riskmiljöer eller i närheten av kriminalitet. Det ställer högre krav på lagstiftningen, och det ställer högre krav på oss beslutsfattare.
Möjligheter att lämna uppgifter har som sagt funnits tidigare, men de har varit begränsade. Fokus har snarare legat på elevens behov i undervisningen. Det har framför allt handlat om stöd för lärande, inte om trygghet eller brottsförebyggande arbete. Framför allt har det saknats en tydlig informationsskyldighet, som jag menar behövs, och det har gjort att viktig information ibland inte har följt med.
Det är exakt här som den nya lagstiftningen kommer att göra skillnad. Nu blir det tydligt att det när det finns konkreta risker inte räcker att man kan lämna över uppgifter, utan då ska man lämna över uppgifter. Vi ger skolorna förutsättningar att, i stället för att reagera i efterhand, agera i tid.
Hur kan det se ut i verkligheten? En elev som har haft kopplingar till kriminella nätverk eller på andra sätt varit inblandad i våld kan i dag komma till en ny skola utan att någon känner till riskbilden. Den nya skolan får då börja om från noll samtidigt som de gamla problemen följer med. Det drabbar inte bara den eleven, utan det drabbar också andra barn. Det drabbar personalen på skolan. Så kan vi inte ha det. När det finns tydliga tecken på risk måste informationen följa med så att den mottagande skolan kan göra ett bra jobb genom att sätta in rätt stöd, skapa rätt struktur och i vissa fall också skydda andra elever på skolan.
Det kan också handla om elever som själva löper risk att utsättas för brott, som lever i en svår situation hemma eller som behöver skydd och omsorg från första dagen. Det kan handla om elever som redan är på väg i fel riktning och som behöver hjälp att bryta den utvecklingen. Det handlar, återigen, också om barnen som finns runt omkring. De har rätt att känna sig trygga.
Fru talman! Ingen elev är bara sitt beteende. Ingen elev är bara sin bakgrund. Men varje elev behöver vuxna som känner till hela bilden och som vågar ta ansvar. Skolan har en helt unik position i att följa barn genom en tid i livet när mycket står på spel. Då kan vi inte acceptera att viktig kunskap försvinner i övergången mellan skolor. Det är inte bara ineffektivt utan också direkt farligt.
Med den här lagstiftningen ger vi nu skolor bättre förutsättningar att ta sitt ansvar, att se hela barnet, att arbeta förebyggande och att skapa trygghet. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 27 maj.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skollagen (2010:800),
2. lag om ändring i lagen (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800),
3. lag om ändring i lagen (2025:1312) om ändring i lagen (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800),
4. lag om ändring i skollagen (2010:800).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:192 punkterna 1-4.Överlämnande av uppgifter, lärares arbetsbelastning och barnrättsperspektivet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4056 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1-3.- Reservation 1 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 24 0 0 0 V 21 0 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 15 0 0 1 - 6 2 0 1 Totalt 327 20 0 2
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.