Förenklad leverantörskontroll vid upphandling
Betänkande 2025/26:FiU42
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-27
- Beslut fattades
- 2026-05-27
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Enklare att göra leverantörskontroller vid upphandlingar (FiU42)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem.
Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten.
Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Enklare att göra leverantörskontroller vid upphandlingar (FiU42)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Förslaget innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem.
Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten.
Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 26 maj 2026 och debatterades i kammaren 27 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:FiU42
Webb-tv: Förenklad leverantörskontroll vid upphandling
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 34 David Perez (SD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut i frågan gällande förenklad leverantörskontroll vid upphandling. Det är en efterlängtad proposition från regeringen. Den syftar framför allt till att det ska finnas ett registerkontrollsystem som gör att upphandlande myndigheter och andra offentliga verksamheter kan utesluta leverantörer till följd av bland annat obetalda avgifter eller skatter, brott eller andra svårigheter, såsom konkurs.
Detta handlar om en del av en problematik som vi ofta talar om i denna kammare och som vi har runt om i det offentliga Sverige. Kriminella och oseriösa aktörer ger sig in i det offentliga och utnyttjar det via avancerade upplägg, upphandlingar och annat. De infiltrerar kommuner och regioner i syfte att tillskansa sig skattemedel. Det här är såklart väldigt allvarligt.
I en artikel från 2024 redogörs för att en tredjedel av de cirka 14 000 som är aktiva i gängkriminella kretsar agerar genom företag. Man riktar in sig på offentligheten på det här sättet. Det är glädjande att vi nu kan göra åtminstone någonting för att täppa till denna omfattande problematik.
Det samordnade registersystemet ska ersätta systemet med sanningsförsäkringar, som kan ses som en del i det tillitssystem vi haft i offentligheten. Jag är glad att vi lägger denna arkaiska försäkran till handlingarna. Ingen oseriös aktör hindras av denna försäkran – man skriver på den och går vidare i syfte att tillskansa sig medel. Jag lyssnade bland annat på en föreläsning från SKR där man lyfte fram detta som ett stort problem och som en möjliggörare för brottsligheten ute i landet.
Men vi kan inte nöja oss med det, utan det offentliga måste också bli bättre på att sköta tillsynen när upphandlingen väl har skett. Jag tycker att Göteborgs kommun och en del andra kommuner jobbar väldigt bra med detta. Man har särskilda upphandlare som jobbar med att följa upp upphandlingar och nöjer sig inte med det första steget. Det tycker jag att fler ska rikta in sig på.
Oppositionens kritik på den här punkten går ut på att regeringen inte går tillräckligt långt. Jag kan förstå den kritiken. Man vill ha tuffare tag, och jag sympatiserar med det. Men om vi ska gå ännu längre kan det också dröja längre innan vi får en bra lagstiftning på plats. Jag tycker att det är högst angeläget att vi ändrar det här så snart det går, så att vi kan täppa till möjligheterna för de kriminella som livnär sig på det offentliga på detta sätt.
I propositionen, bland annat på sidan 57, kan man läsa om en rad olika saker som bemöter remissyttrandena från bland andra SKR och Göteborgs stad, eller Göteborgs kommun. Jag tycker att det är rimligt att man faktiskt sätter rättssäkerheten så här högt; det finns inte någon rättspraxis gällande den bredare personkretsen och vilka personer den ska innefatta.
Om man nu vill gå ett steg längre för att täppa till kriminaliteten tycker jag att det finns någonting som oppositionen kan göra. Det handlar om att kriminalisera gängtillhörigheten. Sverigedemokraterna ligger på regeringen om att gå vidare med detta. Det skulle göra det svårare att livnära sig på det offentliga genom att tillhöra ett kriminellt gäng.
Anf. 35 Gunilla Carlsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Jag yrkar bifall enbart till den men står självklart bakom samtliga av våra reservationer.
Fru talman! Den organiserade brottsligheten hotar i dag inte bara människors trygghet på våra gator och torg, utan vi har också sett att samhället har förlorat den demokratiska kontrollen över välfärden. Detta hotar välfärden men också arbetsmarknaden och tilliten till vårt samhälle. Vi ser hur kriminella och oseriösa aktörer söker sig dit där pengarna finns, vilket allt oftare innebär att man lägger anbud vid offentlig upphandling eller startar bolag för att erbjuda bland annat välfärdstjänster där verksamheten finansieras med skattemedel.
Detta är inget som har skett nyligen, utan vi har sett det ske under en lång tid. Redan under den förra mandatperioden tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt. I augusti 2023 presenterade utredningen sitt betänkande, där man hade ett förslag om att låta Bolagsverket ansvara för en funktion som möjliggör samordnade registerkontroller.
Detta hände 2023, och efter det har det inte hänt så mycket från Tidöregeringens sida för att komma åt problemen. Vi socialdemokrater har efterfrågat förslag sedan utredningens betänkande presenterades, inte minst med tanke på hur det ser ut med oseriösa och kriminella som varje dag skor sig på samhällets bekostnad genom att komma åt våra gemensamma skattepengar – pengar som ska gå till att upprätthålla välfärden och till att utveckla vårt land. Dessa pengar hamnar nu i oseriösa företagares och rent kriminellas fickor.
De här aktörerna hindrar dessutom seriösa företagare att bedriva sin verksamhet. I dag möter jag företagare som inte ens lämnar in anbud. Man tycker nämligen inte att det är någon idé eftersom man inte konkurrerar på lika villkor. Så här kan vi inte ha det, fru talman. Därför tycker vi att det är bra att man nu äntligen, efter påtryckningar från oss socialdemokrater, lägger fram ett förslag om att inrätta ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Förslaget är ett viktigt steg för att bli av med oseriösa aktörer.
Ett register gör att upphandlande myndigheter och enheter kan få bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud. Stat, kommuner och regioner behöver ett bättre verktyg. Företag ska till exempel inte kunna bli stoppade i en kommun för att sedan lämna in anbud i en annan kommun utan att det finns möjlighet att få reda på varför företaget inte har fått vara kvar.
Vi socialdemokrater tycker dock att man borde gå lite längre. Vi vill att kontrollen ska omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi är också frågande till varför det ska dröja ända till 2028 innan registret ska vara i bruk. Vi hör ju nästan dagligen om hur oseriösa och kriminella aktörer utnyttjar systemen inom ramen för både lagen om valfrihetssystem och lagen om offentlig upphandling, så varför vänta så länge?
Det är bra att bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen om offentlig upphandling i huvudsak även ska gälla vid uteslutning av sökande inom ramen för lagen om valfrihetssystem, men även här borde regeringen ha gått längre. Vi socialdemokrater menar att man måste angripa problemet med LOV mer övergripande och ersätta den med en behovsstyrd etableringsrätt. Den kriminalitet som bedrivs inom ramen för lagen om valfrihetssystem är en specifik och mycket skadlig del av välfärdsbrottsligheten. Vi har ju sett ett antal exempel på detta – att man driver vårdcentraler, vaccinationsmottagningar med mera.
Fru talman! Offentliga medel ska aldrig bidra till osund konkurrens och till att villkoren på svensk arbetsmarknad dumpas. Att ställa krav gällande arbetsmiljö redan vid upphandling förebygger förstås både arbetsplatsolyckor och arbetslivssjukdomar. Det är också ett effektivt sätt att förhindra att oseriösa företag skaffar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljölagen för att vinna anbud.
Antalet underleverantörer påverkar också. Framför allt påverkar det hur arbetet planeras och genomförs och hur man kan utkräva ansvar om något faktiskt händer. I dag används underleverantör på underleverantör i flera led, och det finns stor risk att huvudleverantören till slut inte har någon kontroll på sina egna underleverantörer.
Vi socialdemokrater anser att det ska införas en begränsning av antalet underleverantörsled till max två vid offentlig upphandling. Uppföljningen blir avsevärt svårare på en arbetsplats där det förekommer långa och komplexa underleverantörskedjor, och vi ser hur man skyller ifrån sig och att ingen tar ansvar för dem som finns i leden längre ned.
För oss socialdemokrater är det självklart att det ska vara bra arbetsvillkor på svenska arbetsplatser och att offentlig upphandling ska bidra till det. Därför driver vi också att villkor enligt kollektivavtal ska gälla i offentlig upphandling, och vi vill förändra EU-rätten så att krav på kollektivavtal kan ställas i offentlig upphandling.
Fru talman! Det upphandlas för cirka 1 000 miljarder kronor varje år. Många miljarder går också till köpt vård via kommuner och regioner. Det offentliga Sverige ska inte vara en marknad för oseriösa och kriminella, och därför är det viktigt att vi har en bra kontroll. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där våra gemensamma skattemedel används ansvarsfullt och till det som det är tänkt, där seriösa företag konkurrerar på lika villkor och där arbetstagare har sjysta villkor på sina arbetsplatser. Så, fru talman, bygger vi Sverige starkare.
(Applåder)
Anf. 36 Jan Ericson (M)
Fru talman! Vi vet ju tyvärr att det ibland förekommer en del upprörande saker i upphandlingar och vid deltagande i olika välfärdssystem. Det finns leverantörer som har kopplingar till kriminella grupper, som inte betalar sina skatter eller som på annat sätt missköter sig mot såväl uppdragsgivarna – det vill säga alla vi i samhället – som sina egna anställda. Varje gång en sådan händelse upptäcks skapas en misstro mot upphandlingar, valfrihet och alternativ inom välfärden.
Det är dock viktigt att påpeka, inte minst för dem på vänstersidan som ogillar valfrihet, att de allra flesta företag och valfrihetsleverantörer faktiskt är skötsamma företagare som vill göra ett bra jobb. Men de drabbas också hårt när de konkurreras ut av olämpliga, eller ibland rent kriminella, konkurrenter som vinner upphandlingar och sedan missköter sig. Att effektivisera och skärpa kontrollen är därför viktigt även för alla seriösa företag.
När upphandlingar går fel beror det inte sällan på hur kontrollerna har skett, eller inte skett, före upphandlingen. Mycket av problemen bottnar i att kommuner, regioner och myndigheter som handlar upp olika tjänster inte alltid har full kontroll över alla leverantörer. De är inte tillräckligt noga i sina kontroller – och har kanske inte heller de resurser som krävs för att genomföra kontrollerna på ett bra sätt. Ofta beror det på svårigheter att få fram all relevant information.
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling. Syftet med regeringens lagförslag är, som David Perez nämnde tidigare, att skapa ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i olika valfrihetssystem. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag, som alltså handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar.
Förslaget innebär att det inrättas ett system med en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Systemet ska omfatta relevanta uppgifter som finns i de befintliga registren.
Registerkontrollen ska underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. Det här systemet kan också användas vid uppföljning av redan ingångna avtal, vilket ofta glöms bort i debatten. Det är väldigt viktigt att man gör en löpande kontroll av dessa verksamheter.
Självklart omgärdas de nya reglerna även av bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt, vilket gör att uppgifter som har samband med dessa kontroller inte får spridas vidare till obehöriga. Vissa företag har varit oroliga för att detta ska kunna hota affärshemligheter och liknande, men sådant skyddas alltså genom denna lagstiftning.
Samtidigt som vi gör detta likställer vi i allt väsentligt uteslutningsgrunderna enligt lagen om offentlig upphandling så att de blir likvärdiga med det som gäller enligt lagen om valfrihetssystem. I allt väsentligt kommer därmed samma uteslutningsgrunder för brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter samt andra missförhållanden att gälla båda.
De som föreslås uteslutas från ett valfrihetssystem eller en upphandling får rätt att inom en viss tid yttra sig över de omständigheter som har legat till grund för uteslutning.
Det finns reservationer här, och jag reagerade lite när jag läste dem. Precis som Socialdemokraternas ledamot framförde här framhåller man att man tycker att det tar för lång tid innan detta är på plats. Samtidigt efterfrågar man att ett stort antal ytterligare uppgifter tillförs systemen. Jag är lite inne på det som David Perez nämnde tidigare: Det är viktigt att få något på plats så att det händer någonting. Om vi ska gå igenom allt och stoppa in alla möjliga tänkbara uppgifter i de här systemen kommer det att ta väldigt lång tid innan det här kommer på plats. Vi vill att detta ska träda i kraft så snabbt som möjligt.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli i år, och sedan kommer registret att byggas upp efter hand. Jag är övertygad om att detta blir ytterligare en viktig pusselbit för att värna våra skattepengar. Det kan också avlasta upphandlande kommuner, regioner och myndigheter, som slipper en hel del arbete tack vare detta. Framför allt kan det stärka förtroendet för systemen. För oss som gillar valfrihet och tycker att människor ska få välja själva är det viktigt att värna de här systemen så att de fungerar, så att det finns förtroende för dem och så att de företag som vi vill ska vara engagerade i detta känner att de verkar på en marknad med sund konkurrens.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)
Anf. 37 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! I detta betänkande föreslås åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns vid kontroll av leverantörer och sökande vid upphandlingsförfaranden och deltagande i valfrihetssystem. Det är ett steg i rätt riktning, men det är inte tillräckligt för att komma till rätta med systemets brister.
Vi i Vänsterpartiet välkomnar förslaget om att inrätta en samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. Systemet kommer förhoppningsvis att motverka arbetslivskriminalitet och skydda offentliga medel från att tillfalla kriminella eller oseriösa företag. Det är välkommet om systemet bidrar till att skapa förutsättningar för sund konkurrens i offentlig upphandling.
LO anför i sitt remissvar att förslaget inte är tillräckligt långtgående, eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vänsterpartiet delar denna uppfattning. Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning, och vi har därför föreslagit det i vår följdmotion.
I betänkandet föreslås också att en upphandlande myndighet, med ett fåtal undantag, ska få utesluta en sökande från ett valfrihetssystem på samma uteslutningsgrunder som vid de flesta offentliga upphandlingar. Det finns dock fler uteslutningsgrunder i lagen om offentlig upphandling än i lagen om valfrihetssystem. Vänsterpartiet anser att alla uteslutningsgrunder i lagen om offentlig upphandling ska införas i lagen om valfrihetssystem.
Fru talman! Lagen om valfrihetssystem låter bra i teorin, men det som skulle ha blivit en valfrihetsreform för medborgarna har i stället blivit valfrihet för olika bolag. I min hemkommun Uppsala infördes LOV inom bland annat särskilda boenden under Ebba Buschs tid som äldrekommunalråd. I stället för att planera nya kommunala boenden förlitade man sig på att de privata skulle bygga och planera. Eftersom inga nya boenden hade planerats av kommunen kunde systemet inte avskaffas direkt vid ett majoritetsskifte, även om viljan fanns. Däremot sänktes den vansinnigt höga peng som boendena inom LOV fick jämfört med till exempel den upphandlade verksamheten.
LOV innebär att omsorgsaktörer själva bestämmer när, var och i hur stor utsträckning de vill bygga till exempel äldreboenden. I Uppsala kommuns fall ledde det till ett överskott av platser på särskilda boenden, vilket kostade kommuninvånarna någonstans mellan 30 och 50 miljoner kronor per år, samtidigt som den geografiska spridningen var bristande.
Nu är LOV avskaffad för Uppsalas särskilda boenden och hemtjänst. Valfriheten för kommuninvånaren har inte försämrats. Möjligheten att välja boende finns kvar och har förbättrats eftersom kommunen nu kan planera för en bättre geografisk spridning. Genom att byta ut valfrihetssystem mot offentlig upphandling har man alltså inte bara sparat pengar åt kommunen utan också ökat valfriheten genom att även äldre utanför tätorten kan välja ett särskilt boende nära anhöriga.
Den fria etableringsrätten i primärvården har lett till försämrad kostnadskontroll, över- och underetableringar och mer eller mindre fri lejd för kriminella aktörer att dränera regionernas kassor. Vårdföretag etablerar sig oftast i områden med höginkomsttagare och lämnar dem som arbetslivet har slitit ut åt den offentliga regin.
Marknadslösningar inom sjukvården kostar mer än de smakar. LOV handlar mer om företagens valfrihet än om medborgarnas. Våra skattemedel borde gå till verksamhet och inte till företagens vinster.
I utredningen Fler möjligheter till ökat välstånd, som kom förra året, föreslogs att valfrihetssystemet revideras för att möjliggöra starkare grindvaktsfunktioner mot kriminella och oseriösa aktörer. Utredningen menade också att LOV bör upphävas i sin helhet om det inte bedöms vara möjligt att uppnå detta med en revidering av lagstiftningen.
Fru talman! I det här betänkandet debatteras ju inte förslag med anledning av utredningen Fler möjligheter till ökat välstånd, utan det är i stället Leverantörskontrollutredningens lagförslag som debatteras. Därför har vi i vår motion hållit oss till det som ligger inom ramen för den utredningen. I andra sammanhang kommer vi dock att återkomma till valfrihetssystemet och varför det bör avskaffas i nuvarande form samt till varför Sverige behöver en välfärd utan vinstintresse.
Jag yrkar bifall till reservation 3 men instämmer naturligtvis också i reservation 1, som redan har nämnts.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:FiU42
Webb-tv: Beslut: Förenklad leverantörskontroll vid upphandling
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förenklad leverantörskontroll vid upphandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
2. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,
3. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,
4. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
5. lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem,
6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), med den ändringen att rubriken närmast före 35 kap. 1 a § ska bytas ut från fet stil till kursiv stil,
7. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
8. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,
9. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi,
10. lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:177 punkterna 1-10.Uteslutningsgrunder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1 och
2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.- Reservation 1 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 106 0 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 24 0 0 0 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 5 3 0 1 Totalt 200 148 0 1 Överväganden av åtgärderna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2 och
2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2 och 3.- Reservation 2 (S, MP)
- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 106 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 24 0 0 0 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 0 18 0 L 16 0 0 0 - 5 2 1 1 Totalt 200 23 125 1
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.