Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
Betänkande 2025/26:CU40
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut fattades
- 2026-06-17
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.
Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.
Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Debatt, Genomförd
Debatt om förslag 2025/26:CU40
Webb-tv: Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 147 Denis Begic (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater har inga reservationer i det här ärendet. Däremot har vi ett par saker som vi gärna vill säga.
Vi tycker i grunden att det är bra med gemensamma system. De kan bidra till att hålla nere kostnader, skapa mer enhetlighet, stärka rättssäkerheten och öka säkerheten för staten. Men det betyder inte att Lantmäteriet, när vi har klubbat detta beslut, kan göra hur som helst och vad som helst. Det finns viktiga åtgärder som vi tycker behöver vidtas.
Det är viktigt att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt, rättssäkert och säkert. Det är också viktigt att staten och kommunerna har system som fungerar tillsammans och där information hanteras på ett tryggt sätt.
Men, fru talman, jag vill samtidigt vara tydlig med en sak: Lantmäteriet är inte direkt känt för att alltid ha fungerat felfritt – det kan vi i alla fall enas om. Under lång tid har det funnits kritik mot handläggningstider, bristande tillgänglighet och ärenden som drar ut på tiden. Jag har själv fått mängder av mejl från människor som är frustrerade, och det har säkert mina kollegor i civilutskottet också. Jag har träffat personer i kommunala lantmäteriverksamheter som känner stor frustration. Jag har också träffat företag som är frustrerade över att processer tar för lång tid.
Det är inte konstigt att människor reagerar, för Lantmäteriet är inte vilken myndighet som helst. Lantmäteriet är en viktig del för att samhället faktiskt ska fungera. Utan ett fungerande lantmäteri blir det svårare att bygga bostäder. Utan ett fungerande lantmäteri försenas infrastrukturprojekt. Utan ett fungerande lantmäteri blir fastighetsaffärer, avstyckningar och markfrågor mer komplicerade.
Det kan handla om ett stort företag som vill investera. Det kan handla om en kommun som vill planera för nya bostäder, men det kan också handla om en vanlig människa som vill bygga ett hus eller bygga om huset, stycka av mark eller reda ut vad som gäller för en fastighet. Ja, det kan till och med handla om någon som vill bygga en hönsgård och behöver veta vad som faktiskt gäller. Då måste myndigheten fungera.
Fru talman! Det är mot den bakgrunden som vi ser positivt på ett gemensamt system. Ett gemensamt ärendehanteringssystem kan bidra till bättre uppföljning, större enhetlighet, ökad rättssäkerhet och bättre säkerhet i informationen från staten. Men det arbetet måste också göras rätt. När staten ställer krav på kommunala lantmäterimyndigheter ska de också använda de system som tillhandahålls av det statliga Lantmäteriet. Då måste staten också ta ansvar för att systemet fungerar i praktiken. Det får inte bli ett system som är alldeles för dyrt, krångligt och svårt att använda. Det får inte bli ett system där kommunerna får ta kostnaderna för dålig statlig upphandling. Och det får inte bli ett offentligt it-projekt som låter fantastiskt i teorin men som skapar frustration i vardagen.
Fru talman! Vi vet, tyvärr, att stora offentliga it-system inte alltid har varit en framgångssaga. Det börjar ofta med löften om effektivisering, att digitaliseringen är bra och att det ska vara användarvänligt. Men sedan står människor där med ett system som har kostat enorma summor pengar och ändå är svårt att använda.
Den frustrationen känner jag själv. Häromdagen skulle jag titta på min sons omdöme. Det tog mig lång tid att hitta i skolans it-system. Jag hittade faktiskt inte, utan det var min fru som så småningom hittade omdömet. Så kan vi inte ha det. Det måste vara mer användarvänligt.
Det här handlar inte bara om irritation i vardagen, här handlar det också om samhällsbyggen, bostäder, infrastruktur, företagande och säkerhet – och människors möjligheter att komma vidare i sina viktiga ärenden.
Det är därför vi socialdemokrater vill markera några saker.
För det första: Kostnaderna måste hållas nere. Regeringen öppnar för avgifter för användningen av systemet. Då måste det vara tydligt hur kostnaderna ska hanteras och hur kommunerna ska skyddas från att drabbas av ökade kostnader på grund av statliga beslut.
För det andra: Kommunerna måste vara delaktiga. Det här får inte göras över huvudet på dem som faktiskt ska arbeta i systemet. De kommunala lantmäterimyndigheterna har erfarenhet, kunskap och praktisk förståelse som måste tas tillvara.
För det tredje: Systemet måste vara användbart och säkert i verkligheten, inte bara på papperet. Det ska inte bara vara tekniskt möjligt utan faktiskt fungera för handläggare, kommuner, företag och medborgare och för statens behov av säker informationshantering.
För det fjärde: Regeringen och Lantmäteriet måste följa upp detta noggrant. Det räcker inte att införa ett gemensamt system och sedan säga att problemet är löst. Resultatet måste mätas i verkligheten. Vi vill gärna se kortare handläggningstider, bättre service, ökad rättssäkerhet, stärkt säkerhet och rimliga kostnader.
Fru talman! Vi säger alltså ja till det gemensamma systemet, men vi säger också att Lantmäteriet har mycket att bevisa. De måste visa att de kan leverera ett system som fungerar till en rimlig kostnad. Därför kommer vi socialdemokrater att följa upp kostnader och säkerhet och vara noga med hur kommunerna och lantmäterimyndigheterna i kommunerna ser på frågorna.
Anf. 148 Alireza Akhondi (C)
Fru talman! Vi debatterar alltså regeringens förslag om krav på kommunala lantmäterimyndigheters verksamhet. Ja, debatterar och debatterar. Det är bara Centerpartiet som har ett skarpt förslag i betänkandet. Jag yrkar därmed bifall till bägge våra reservationer.
Vi reserverar oss inte för att vi motsätter oss höga krav eller modernisering. Tvärtom. Men vi reserverar oss för att det finns en viktig princip värd att försvara, nämligen att makt och ansvar så långt det är möjligt ska finnas nära människor. Det som fungerar väl behöver inte nödvändigtvis centraliseras. Utvecklingen sker inte alltid genom att samla mer makt hos staten.
Det handlar i grunden om tillit – tillit till kommuner, tillit till professionen och tillit till att människor och lokalsamhällen kan ta ansvar.
Fru talman! Kanske är det därför passande att jag i just detta ärende håller mitt sista anförande i Sveriges riksdag. Mitt första anförande i denna kammare för snart åtta år sedan handlade också om tillit. Då skakade knäna, och nervositeten gjorde sig gällande.
Men om någon skulle fråga mig vad som har gjort Sverige till ett av världens bästa länder skulle jag fortfarande svara samma sak: Det är inte våra naturresurser, inte vår geografi, inte ens vår ekonomi, utan det är tilliten mellan människor, till våra institutioner, tilliten till att den som arbetar, utbildar sig och gör rätt för sig också kan bygga sig ett bättre liv.
Tilliten är kanske det mest värdefulla vi har, och den får aldrig tas för given.
Fru talman! Åtta år är lång tid. Ändå känns det ibland som att det har varit ett ögonblick. Jag har fått uppleva mycket. Jag har fått glädjas, tvivla, vinna och förlora. Jag har haft rätt ibland, och jag har haft fel ibland. Så är det i politiken. Men ingen ska kunna säga att jag inte försökte, och jag har gjort mitt yttersta för att förvalta det förtroende jag har fått. Om jag har lyckats eller inte får andra avgöra.
Politiken är hård ibland. Vi kan utbyta tuffa ord mellan oss. Politiken kan vara otacksam. Den kan vara brutal, men den är också något så vackert.
Ytterst handlar det inte om oss själva, utan det handlar om nästa generation. Det handlar om att lämna samhället lite bättre än vi fann det. Ingen människa är större än demokratin. Vi är bara tillfälliga förvaltare.
Andra människor satt här före oss. Andra kommer att sitta här efter oss. Så ska det vara.
Men, fru talman, vilket Sverige hoppas jag att mina barn och kommande generationer ska få ta över? Jag hoppas på ett Sverige med framtidstro, ett Sverige som vågar tro på sig självt, ett Sverige där arbete och utbildning lönar sig, där lagar gäller lika för alla. Jag hoppas på ett Sverige där människor tar ansvar men också ges möjligheter, ett Sverige där vi fortfarande kan vara oense utan att bli fiender.
Vi möter argument med argument, och vi glömmer aldrig att den som tycker annorlunda också är en medmänniska.
Jag hoppas på ett Sverige där vi håller fast vid friheten. Frihet utan ansvar överlever inte. Och ansvar utan frihet är inte värdigt människan.
Fru talman! Jag kom till Sverige från Iran en blåsig dag den 27 april 1992. Jag kom från ett land där människor inte fick välja sina ledare, där det fria ordet fruktades, där människor fängslades för sina åsikter, där kvinnor förtrycktes, där makten var viktigare än människovärdet.
Kanske är det därför jag aldrig har tagit den svenska demokratin för given. Jag vet nämligen hur motsatsen ser ut. Jag vet vad som händer när friheten försvinner. Därför kommer kampen för frihet aldrig att vara abstrakt. Den är personlig.
När jag lämnar denna kammare lämnar jag inte den kampen. Jag tänker på alla dem som fortfarande lever utan frihet. Jag tänker på dem som sitter i iranska fängelser. Jag tänker på dem som drömmer om det som vi så ofta tar för givet, nämligen att få säga vad man tycker, att få leva utan rädsla, att få välja sina ledare, att få vara fri.
Till alla iranier, både inne i Iran och runt om i världen – drygt 150 000 här i Sverige – vill jag säga: Ge inte upp. Låt inte bitterheten bli större än hoppet. Låt inte splittringen bli starkare än kärleken till vårt land. Ingen diktatur varar för evigt. Inget tyranni är starkare än människans längtan efter frihet. Mörkret kan vara långt. Men morgonen kommer.
Fru talman! När jag en dag ser tillbaka på dessa år kommer jag inte främst att minnas motionerna eller voteringarna. Jag kommer att minnas människorna – kollegorna, medarbetarna, tjänstepersonerna. Jag kommer att minnas alla de människor som varje dag, ofta utan att synas, får vår demokrati att fungera. Och jag kommer att känna tacksamhet över att ha fått vara en liten del av Sveriges historia.
Fru talman! Jag började min tid i denna kammare med att tala om tillit. Jag lämnar den med samma övertygelse. För i en tid då många tvivlar väljer jag att tro. Jag tror på friheten. Jag tror på demokratin. Jag tror på människans förmåga att resa sig när hon faller. Jag tror att hopp alltid är starkare än cynism. Och jag tror att Sverige fortfarande har sina bästa år framför sig.
Detta land gav nämligen en pojke från Iran en framtid. Det gav mig frihet och möjligheter. Och det gav mig den nästan osannolika förmånen att få stå här, i Sveriges riksdag, som folkvald ledamot. Det kommer jag att bära med mig så länge jag lever.
Vi är bara tillfälliga gäster här. Andra satt i dessa bänkar före oss. Och andra kommer att sitta här efter oss. Men Sverige består.
När jag nu för sista gången lämnar denna talarstol gör jag det med tacksamhet, med ödmjukhet och med hopp. För jag tror fortfarande på vårt vackra avlånga land. Jag tror fortfarande på friheten. Och jag tror fortfarande på demokratin.
Jag tror fortfarande, lika starkt som när jag höll mitt första anförande för åtta år sedan, att tillit är ett samhälles viktigaste kapital. Och så länge människor tror på friheten kommer det mesta att lösa sig. Så länge människor vägrar ge upp kommer mörkret aldrig att segra. Och så länge det finns människor som vågar hoppas finns det alltid en morgondag.
Tack, fru talman! Och tack, Sverige!
(Applåder)
Anf. 149 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! I dag debatterar vi alltså krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem.
Vi föreslår att de kommunala lantmäterimyndigheterna ska använda det ärendehanteringssystem och de tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga myndigheten Lantmäteriet. Syftet är ganska tydligt: Förrättningsverksamheten ska kunna bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert i hela landet.
Lantmäteriverksamheten är en central del av samhällsbyggnadsprocessen. Den påverkar bostadsbyggande, fastighetsbildning, infrastruktur, näringslivets investeringar och enskilda människors möjlighet att använda sin egendom. Då är det viktigt att systemet fungerar, att informationen håller hög kvalitet och att staten kan följa upp verksamheten på ett samlat sätt.
Vi anser därför att det är rimligt att hela förrättningsverksamheten använder ett gemensamt system. Jag tror knappast att det hade fungerat bättre om systemet hade varit mer komplext eller om det funnits flera olika varianter. Ett gemensamt system skapar bättre förutsättningar för enhetlig handläggning, säkrare informationsbyte och en mer effektiv arbetsprocess. Det ger också en stabil grund för uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten över tid. Jag tror också att det blir betydligt lättare att ställa krav på effektivitet och snabbare handläggning när man har ett och samma gemensamma system.
Centerpartiet vill avslå propositionen och i stället utreda frågan vidare, som vi hörde här tidigare. Vi menar att Centerpartiet, som bland annat pratar om ökad centralisering och svagare teknisk utveckling, missar själva kärnan i förslaget. Lantmäteriets nuvarande ärendehanteringssystem ska nämligen tas ur drift vid årsskiftet 2026/27 och ersättas av ett nytt system. Då behöver det vara klart för kommunerna vad som gäller.
Att i det läget skjuta frågan framför sig, som Centerpartiet föreslår, riskerar att skapa en osäkerhet för såväl staten och kommunerna som de människor och företag som är beroende av snabba och rättssäkra lantmäteriförrättningar.
Jag skulle vilja säga att Centerpartiet spelar ett ganska högt spel här. De verkar inte bry sig om att det är de kommunala skattebetalarna eller användarna som kommer att få betala för onödiga, höga utvecklingskostnader, om oturen skulle vara framme och Centerpartiet skulle få stöd för sin reservation.
Vad kostar det för kommunerna alternativt användarna av systemet om man måste upphandla ett system? Vad kostar det i bara upphandlingskostnader? Och vad kostar det i extra arbetskostnader att arbeta med flera olika system, så som Centerpartiet vill? Vi vet att kostnaderna är stora för att utveckla ett system. Varför ska vi då tvinga skattebetalarna att ta kostnader för att utveckla flera system för samma sak? Hur skulle det bli billigare för kommunerna?
Frågorna är många. Svaren är ganska få. Jag hörde i alla fall inte särskilt många svar på dessa frågor i det tidigare anförandet.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.
Jag vill också, eftersom detta troligen är vår sista debatt, tacka alla ledamöter i civilutskottet för ett gott samarbete under mandatperioden.
Anf. 150 Larry Söder (KD)
Fru talman! Jag undrar om det är någon som vet vad som hände den 4 april 1628. Det var då Kung Gustav II Adolf gav i uppdrag att inrätta ett lantmäteri. Så länge har det funnits. Jag tror att Lantmäteriet har gått igenom många olika reformer sedan dess. Denna är en liten men ack så viktig reform.
Vi måste komma ihåg att Lantmäteriet alltså är en grund för det samhälle vi har i dag. Det var någon tidigare talare som sa att det är en samhällskritisk verksamhet, och det vill jag nog påstå att det är. Hur ser marken ut? Vem äger marken? Vem har ansvar och så vidare? Alla dessa uppgifter finns på Lantmäteriet.
I dag behandlar vi ett betänkande om att skapa bättre förutsättningar för en effektiv och rättssäker lantmäteriverksamhet i Sverige. Vi vet att Riksrevisionen gjorde en granskning av Lantmäteriet 2022. De slog fast att fastighetsbildningen är ineffektiv, med handläggningstider som har blivit allt längre, avgifter som har stigit kraftigt och oförutsägbara kostnader.
Dessa olika delar har vi diskuterat ganska många gånger i denna kammare. När det gäller de höga avgifterna har vi en del kvar att göra för att hantera dem. Handläggningstiderna har faktiskt minskat. Det kanske inte bara är riksdagens förträfflighet som har gjort detta; det byggs mindre i Sverige, och därmed minskar handläggningstiderna. Man kan klart se att handläggningstiderna har minskat på Lantmäteriet.
Något man inte har hanterat, som skulle kunna öka effektiviteten, är att få digitaliseringen att fungera över hela linjen. Det är egentligen det vi gör med den här propositionen. Vi tycker att det centrala Lantmäteriet och kommunala lantmäterier ska använda samma ärendehanteringssystem för att få det så effektivt som möjligt och att kostnaderna ska fördelas. Det tycker jag är ganska rimligt.
Centerpartiet sa att de är de enda som har ett skarpt förslag – det är alldeles riktigt – och att makt och ansvar ska vara så nära medborgarna som möjligt. Vi kristdemokrater vill kalla det subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas på den lägsta, mest effektiva nivån.
I detta fall tror jag att den lägsta effektiva nivån innebär att man har samma system för det centrala Lantmäteriet som för de kommunala lantmäterierna, i stället för att ha flera olika system som ska betalas på olika sätt och kanske inte kan prata med varandra i slutändan. Jag tror att detta är det bästa sättet att göra det på.
Jag ska inte förlänga denna debatt mer, men jag tycker att Alireza Akhondis anförande bör uppmärksammas. Vi politiker kan ibland stångas rätt mycket, men jag tror att Alireza Akhondi och vi andra har någonting gemensamt, nämligen känslan för vårt samhälle och viljan att försöka göra samhället bättre, alldeles oavsett vilket parti man kommer från. Det tycker jag att Alireza Akhondi uttryckte på ett ypperligt sätt. Jag tackar dig för din tid i riksdagen och för ditt mod att hålla det talet.
Vi glömmer ibland varför vi är här – det är faktiskt för vårt gemensamma bästa. Jag tror, alldeles oavsett vilket parti man tillhör, att man vill göra så gott som möjligt.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 17 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:257 och avslår motion
2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.- Reservation 1 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 1 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 0 24 0 0 V 21 0 0 0 KD 19 0 0 0 MP 18 0 0 0 L 16 0 0 0 - 6 0 2 1 Totalt 321 24 2 2 Lagstiftningens framtida utformning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 2 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 1 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 0 24 0 0 V 21 0 0 0 KD 19 0 0 0 MP 18 0 0 0 L 16 0 0 0 - 8 0 0 1 Totalt 323 24 0 2
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.