Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning

Betänkande 2017/18:SkU15

Skatteutskottets betänkande

2017/18:SkU15

Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag som anpassar lagstiftningen om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.

Lagändringarna träder i kraft den 25 maj 2018.

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:95 Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning

Särskilt yttrande

Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret,

2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

3. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,

4. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,

5. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,

6. lag om ändring i lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter,

7. lag om ändring i lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:95 punkterna 1–7.

Stockholm den 22 mars 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Jörgen Warborn (M) och Jamal El-Haj (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet proposition 2017/18:95 Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2.

Inga motioner har väckts i ärendet.

Bakgrund

Den 27 april 2016 antogs EU:s dataskyddsförordning som är en ny generell reglering för personuppgiftsbehandling inom EU och som ska ersätta 1995 års dataskyddsdirektiv när den börjar tillämpas den 25 maj 2018.

Enligt artikel 288 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har en EU-förordning allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Även om dataskyddsförordningen är direkt tillämplig innehåller den bestämmelser som förutsätter eller ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser av olika slag.

Samtidigt med dataskyddsförordningen antogs ett nytt dataskyddsdirektiv med bestämmelser om behandling av personuppgifter inom den brottsbekämpande sektorn. Sådan behandling som omfattas av det nya dataskyddsdirektivet är undantagen från dataskyddsförordningens tillämpningsområde.

Dataskyddsutredningen (Ju 2016:04) föreslog i sitt betänkande Ny dataskyddslag – Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds-förordning (SOU 2017:39) bl.a. att personuppgiftslagen ska upphävas och att det ska införas en lag, dataskyddslagen, med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. I propositionen Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105) följer regeringen huvudsakligen betänkandets lagförslag.

Dataskyddsutredningens arbete omfattade inte en översyn eller förändringar av sådan sektorsspecifik reglering om behandling av personuppgifter som finns bl.a. i de särskilda registerförfattningarna för myndigheter eller i andra författningar som rör sektorsspecifik behandling av personuppgifter. Arbetet med att anpassa sådan reglering till den nya förordningen har i stället utförts på andra sätt. Ett antal utredningar har sett över behovet av författningsändringar i fråga om vissa specifika sektorer. På vissa områden har översynsarbetet bedrivits inom Regeringskansliet.

Finansdepartementets skatte- och tullavdelning har gjort en översyn av vilka ändringar i avdelningens författningar som behöver göras med anledning EU:s dataskyddsförordning. De författningar som berörs rör i huvudsak behandling av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, dock inte personuppgiftsbehandling i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.

En utredning tillsattes även för att genomföra det nya dataskyddsdirektivet. Utredningen om 2016 års dataskyddsdirektiv (Ju 2016:06) har lämnat förslag som bereds inom Regeringskansliet. Utredningen ska föreslå de ändringar som behövs för att anpassa vissa centrala författningar om rättsväsendets personuppgiftsbehandling till direktivets förpliktelser, t.ex. skattebrottsdatalagen (2017:452) och tullbrottsdatalagen (2017:447). Trots att de avser Skatteverkets och Tullverkets personuppgiftsbehandling omfattas dessa författningar inte av den översyn som ligger till grund för propositionen. Vissa författningar berör sådan behandling som omfattas av både dataskyddsförordningen och det nya dataskyddsdirektivet, och därför behandlas i propositionen vissa frågor som har koppling till direktivet. 

Propositionens huvudsakliga innehåll

Dataskyddsreformen innebär bl.a. att EU:s dataskyddsförordning kommer att ersätta personuppgiftslagen. Vidare avses en generell lag på nationell nivå komplettera dataskyddsförordningen, dataskyddslagen (se prop. 2017/18:105).

Förslaget innebär att lagar som reglerar Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens personuppgiftsbehandling anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning med beaktande av myndigheternas behov.

De flesta förslagen är rena följder av eller anpassningar till dataskydds-förordningen och till att personuppgiftslagen upphävs. Det gäller t.ex. slopade hänvisningar till personuppgiftslagen eller slopade bestämmelser om sådant som regleras direkt i dataskyddsförordningen eller i den föreslagna dataskyddslagen, och att hänvisningar görs till dataskyddsförordningens definition av känsliga personuppgifter i stället för till personuppgiftslagens. Dessa förslag, och de förslag som anger författningarnas förhållande till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, bidrar till att minska eventuell dubbelreglering och klargör de olika regleringarnas förhållande till varandra. Andra förslag medför inte någon ändring i förhållande till dagens reglering, t.ex. justeringar i bestämmelser om att rätten att göra invändningar mot behandling inte ska gälla.

I propositionen bedömer regeringen att särskilda lagbestämmelser som innebär avsteg från eller specificeringar av dataskyddsförordningens eller dataskyddslagens bestämmelser och som är anpassade efter de särskilda behov som Skatteverket, Tullverket eller Kronofogdemyndigheten har kan behållas, t.ex. bestämmelser om tillåtna ändamål och när det är tillåtet att behandla vissa kategorier av personuppgifter. Genom sådana särbestämmelser säkerställs att myndigheterna har lämpliga verktyg för den personuppgiftsbehandling som deras verksamhet kräver och som den nya dataskyddsregleringen tillåter. 

De förslag som inte har direkt samband med dataskyddsreformen är t.ex. att vissa bestämmelser flyttas eller formuleras om, såsom att s.k. primära och sekundära ändamålsbestämmelser förtydligas. Detta medför att regleringen blir enklare att tillämpa.

De lagar som berörs i propositionen är

•       lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret

•       lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

•       lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

•       lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet

•       lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet

•       lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

•       lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018. För de lagar som i dag gäller i stället för personuppgiftslagen föreslås övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter om straff gäller för överträdelser som har gjorts före ikraftträdandet.

De ekonomiska konsekvenserna av förslaget bedöms bli ytterst begränsade och inte medföra några nämnvärda kostnader för myndigheterna t.ex. i form av it-utveckling eller liknande. Den stora förändringen utgörs av den nya dataskyddsförordningen på EU-nivå som är direkt tillämplig. De omställningar och anpassningar av verksamheten som myndigheterna kan behöva genomgå orsakas således inte främst av de förslag som läggs fram i propositionen. Om förslagen i propositionen skulle medföra vissa kostnader bedöms dessa kunna hanteras inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter eller samhällsekonomiska konsekvenser och bedöms inte heller ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen eller ha några sociala eller miljömässiga konsekvenser.

Utskottets överväganden

Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller förslaget om att anpassa lagstiftningen om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskydds-förordning.

Jämför det särskilda yttrandet (SD).

Propositionen

Regeringen lämnar förslag som anpassar lagstiftningen om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. De flesta förslagen är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen

och till att personuppgiftslagen till följd av den nya förordningen kommer att upphävas. Förslagen innebär också att lagarna om personuppgiftsbehandling i de berörda myndigheternas verksamheter ska komplettera dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Det föreslås även vissa förtydliganden och justeringar som inte motiveras direkt av dataskyddsförordningen. Ändringarna bidrar bl.a. till att minska eventuell dubbelreglering och klargör de olika regleringarnas förhållande till varandra. Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.

Särskilt yttrande

Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning (SD)

Olle Felten (SD) och David Lång (SD) anför:

Sverigedemokraterna saknade representation i Europaparlamentet och rådet när originalförslaget till EU:s dataskyddsförordning introducerades, och vi har därför inte haft möjlighet att lägga ändringsförslag eller reservationer. När slutkompromissen var uppe för beslut i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor röstade Sverigedemokraterna nej till förordningen.

Medan Sverigedemokraterna ställer sig positiva till en ökad reglering av användningen av personuppgifter är vi oroade över dataskyddsförordningens komplexitet i fråga om framför allt små och medelstora företag. Vi ställer oss därutöver kritiska till den maktförflyttning som dataskyddsförordningen och liknande EU-förordningar med tydliga överstatliga och federala inslag innebär och anser bestämt att denna bör motarbetas.

Givet de förutsättningar som Europaparlamentets antagande av dataskyddsförordningen innebär motsätter vi oss dock inte de anpassningar av svenska lagar som regeringen föreslår, även om vi vill vara tydliga med vår kritik mot själva förordningen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:95 Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag