Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning

Betänkande 2017/18:AU12

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2017/18:AU12

Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till ändringar i registerlagarna för Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Regeringens förslag syftar huvudsakligen till att anpassa registerförfattningarna på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning. Den föreslagna registerlagen för Arbetsmiljöverket motsvarar i allt väsentligt den förordning om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador som gäller i dag.

I den arbetsmarknadspolitiska verksamheten föreslår regeringen även en förlängd gallringstid från två till tre år i syfte att underlätta återinträde i arbetsmarknadspolitiska program. Ändringen innebär att personuppgifter ska gallras så fort de inte längre behövs i verksamheten, dock senast efter tre år.

Förslagen i propositionen bedöms ge förutsättningar för myndigheterna på arbetsmarknadsområdet att även i fortsättningen bedriva sin verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt samtidigt som de registrerade individerna ges ett fullgott skydd mot onödigt intrång i den personliga integriteten.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018, vilket är samma dag som EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas.

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:112 Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning

Särskilt yttrande

Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador,

2. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

3. lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,

4. lag om ändring i lagen (2012:741) om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:112 punkterna 1–4.

Stockholm den 12 april 2018

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Raimo Pärssinen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S), Jessica Polfjärd (M), Annelie Karlsson (S), Jessika Roswall (M), Ann-Christin Ahlberg (S), Sven-Olof Sällström (SD), Jan Ericson (M), Annika Qarlsson (C), Marco Venegas (MP), Christian Holm Barenfeld (M), Eva-Lena Jansson (S), Magnus Persson (SD), Said Abdu (L), Ali Esbati (V), Helén Pettersson i Umeå (S), Magnus Manhammar (S) och Lars-Axel Nordell (KD).

Redogörelse för ärendet

Den 27 april 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Förordningen kommer fr.o.m. den 25 maj 2018 att utgöra den generella regleringen av behandling av personuppgifter inom EU. Den är direkt tillämplig i medlemsstaterna men förutsätter och möjliggör samtidigt kompletterande och mer detaljerade bestämmelser i medlemsstaternas nationella rätt.

Regeringen beslutade den 15 februari 2018 att överlämna propositionen Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105) till riksdagen. I propositionen föreslås att personuppgiftslagen (1998:204) upphävs och att en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning införs. Lagen ska enligt förslaget vara subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar. Nämnda proposition bereds av konstitutionsutskottet. En motion har väckts med anledning av proposition 2017/18:105.

I proposition 2017/18:112, som behandlas av utskottet i detta betänkande, lämnar regeringen förslag till anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet. Lagförslagen bygger på en promemoria som har utarbetats inom Arbetsmarknadsdepartementet (Ds 2017:33). Promemorian har remissbehandlats.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

Ingen motion har väckts med anledning av proposition 2017/18:112.

Utskottets överväganden

Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens samtliga lagförslag.

Jämför det särskilda yttrandet (SD).

Rättslig bakgrund

Gällande rätt

Den allmänna regleringen om behandling av personuppgifter inom EU finns i dag i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt huvudsakligen genom personuppgiftslagen (1998:204). Denna lag gäller både för myndigheter och för enskilda som behandlar personuppgifter. Lagen är subsidiär, vilket innebär att lagens bestämmelser inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser i en annan lag eller en förordning. Det finns en stor mängd sådana bestämmelser i sektorsspecifika författningar som främst reglerar hur olika myndigheter får behandla personuppgifter.

Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde finns s.k. registerlagar för Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Dessa lagar är uppbyggda på ett sådant sätt att de endast innehåller bestämmelser som kompletterar eller avviker från personuppgiftslagen. De myndigheter som har en egen registerförfattning, t.ex. Arbetsförmedlingen, tillämpar således både den egna registerförfattningen och personuppgiftslagen.

Inom ansvarsområdet finns utöver de tre nämnda registerlagarna en registerförordning om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador (SFS 2001:706). Denna förordning innehåller dataskyddsbestämmelser som i hög grad motsvarar de nämnda registerlagarna, när det gäller både struktur och innehåll.

EU:s dataskyddsförordning

Den 27 april 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Förordningen (härefter kallad dataskyddsförordningen) kommer fr.o.m. den 25 maj 2018 att ersätta det nuvarande dataskyddsdirektivet och utgöra den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU.

Trots att dataskyddsförordningen, till skillnad från dataskyddsdirektivet, är direkt tillämplig innehåller den många bestämmelser som förutsätter eller ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser av olika slag. Förordningen har därmed i vissa delar en direktivliknande karaktär och tillåter att förordningens bestämmelser specificeras i nationell rätt.

Ny dataskyddslag

För att säkerställa att det finns en generell och ändamålsenlig nationell reglering som kompletterar EU:s dataskyddsförordning när förordningen börjar tillämpas utsågs 2016 en särskild utredare med uppdrag att föreslå de generella anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser på generell nivå som dataskyddsförordningen ger anledning till (Ju 2016:04, dir. 2016:15). Utredningen, som tog namnet Dataskyddsutredningen, redovisade den 12 maj 2017 sitt uppdrag i betänkandet Ny dataskyddslag – Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:39). I februari 2018 beslutade regeringen propositionen Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105) som grundar sig på Dataskyddsutredningens betänkande. I propositionen föreslås att personuppgiftslagen upphävs och att en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning införs. Lagen föreslås vara subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket även i fortsättningen möjliggör avvikande bestämmelser i registerförfattningar.

Propositionen

Anpassningar av befintliga registerlagar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning och till den nya dataskyddslagen

Regeringen konstaterar i propositionen att EU:s dataskyddsförordning lämnar ett förhållandevis stort utrymme för medlemsstaterna att ha en sektorsspecifik, nationell reglering av hur personuppgifter behandlas. Enligt regeringens uppfattning balanseras skyddet för enskildas integritet och myndigheternas verksamhetsbehov i allt väsentligt väl i nu aktuella registerlagar, och huvuddragen i registerlagarna på arbetsmarknadsområdet bör därför enligt regeringen bevaras så långt dataskyddsförordningen tillåter.

Regeringen uppger att merparten av bestämmelserna i registerförfattningarna kvarstår oförändrade och att de flesta ändringar som regeringen föreslår är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen och till att personuppgiftslagen upphävs och ersätts av en ny lag. I de flesta fall innebär ändringarna i sig inte någon ändring i sak i förhållande till vad som gäller i dag, utan förslagen handlar huvudsakligen om att undvika dubbelreglering och klargöra de olika regelverkens förhållande till varandra.

Regeringen bedömer att förslagen i propositionen ger förutsättningar för myndigheterna på arbetsmarknadsområdet att även i fortsättningen bedriva sin verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt samtidigt som de registrerade individerna ges ett fullgott skydd mot onödiga intrång i den personliga integriteten.

Regeringen anför i propositionen att en alternativ lösning är att upphäva registerförfattningarna på arbetsmarknadsområdet och låta myndigheternas personuppgiftsbehandling ha sitt rättsliga stöd i dataskyddsförordningen kompletterad av den föreslagna dataskyddslagen. En sådan lösning skulle dock enligt regeringen i hög grad försämra berörda myndigheters möjligheter till en effektiv och ändamålsenlig behandling av personuppgifter samtidigt som rättsläget skulle bli mer oklart både för personuppgiftsansvariga myndigheter och för de registrerade individerna.

Ny lag om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador

Regeringen konstaterar att det i Arbetsmiljöverkets verksamhet förekommer en omfattande behandling av personuppgifter som även inkluderar behandling av känsliga personuppgifter. Särskilt omfattande är behandlingen av personuppgifter inom ramen för informationssystemet om arbetsskador, och som nämnts ovan finns en registerförordning med särskilda dataskyddsbestämmelser för denna behandling.

Regeringen anför att det länge har varit en ambition i svensk rätt att särskilt integritetskänslig registerföring ska regleras i lag, främst därför att en sådan normgivningsnivå säkerställer att det görs en grundlig utredning och en ingående avvägning mellan integritetsintresset och de intressen som talar för registerföringen. Regeringen gör sammantaget bedömningen att behandlingen av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador bör regleras i lag. Den föreslagna registerlagen motsvarar i allt väsentligt den förordning som gäller i dag, och på samma sätt som för de övriga registerförfattningarna på arbetsmarknadsområdet sker en anpassning till EU:s dataskyddsförordning och till den nya dataskyddslagen.

Förlängd gallringstid i Arbetsförmedlingens verksamhet

När det gäller gallringstiden i Arbetsförmedlingens verksamhet gäller i dag att uppgifter om arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas ska gallras två år efter utgången av det år då behandlingen av uppgifterna har avslutats i ett ärende hos Arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår att den maximala gallringstiden förlängs från två till tre år. Enligt principen om s.k. lagringsminimering som finns i dataskyddsförordningen handlar den lagändring som regeringen föreslår om den bortre gränsen för när gallringen ska ske. Ändringen innebär således att personuppgifter ska gallras så fort de inte längre behövs i verksamheten, dock senast efter tre år.

Regeringen anför att den förlängda gallringstiden behövs med tanke på intresset av att det ska vara möjligt att återinträda i arbetsmarknadspolitiska program efter t.ex. studier eller föräldraledighet. Förslaget om förlängd gallringstid motiveras inte av behovet av anpassning till dataskyddsförordningen.

Ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser

Den nya lagen om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador och ändringarna i registerlagarna bör enligt regeringen träda i kraft samtidigt som dataskyddsförordningen börjar tillämpas, dvs. den 25 maj 2018.

När det gäller behovet av övergångsbestämmelser anför regeringen att en utgångspunkt i dataskyddsförordningen är att behandling som pågår den dag då förordningen börjar tillämpas från och med den dagen ska bringas i överensstämmelse med förordningen. Personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden får därför förutsättas ha ordnat sin behandling av personuppgifter så att exempelvis en begäran om information från en registrerad individ som har kommit in före den 25 maj 2018 men som inte har hunnit besvaras, kan tillmötesgås i enlighet med förordningens bestämmelser.

Regeringen anför vidare att för skadestånd bör äldre bestämmelser gälla om skadan har orsakats före den 25 maj 2018. Att så är fallet följer av allmänna rättsgrundsatser, varför det enligt regeringen inte finns något behov av övergångsbestämmelser i det avseendet. Inte heller i övrigt finns enligt regeringen skäl att införa övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det inte har väckts några motioner med anledning av propositionen. Det har inte heller förts fram några yrkanden under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Särskilt yttrande

Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning (SD)

Sven-Olof Sällström (SD) och Magnus Persson (SD) anför:

Sverigedemokraterna saknade representation i Europaparlamentet och rådet när originalförslaget till EU:s dataskyddsförordning introducerades och har därför inte haft möjlighet att lägga ändringsförslag eller reservationer. När slutkompromissen var uppe för beslut i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor röstade Sverigedemokraterna nej till förordningen. Medan Sverigedemokraterna ställer sig positiva till en ökad reglering kring användningen av personuppgifter är vi oroade över dataskyddsförordningens komplexitet när det gäller framför allt små och medelstora företag. Vi ställer oss därutöver kritiska till den maktförflyttning som dataskyddsförordningen och liknande EU-förordningar med tydliga överstatliga och federala inslag innebär och anser bestämt att detta bör motarbetas.

Dataskyddsförordningen har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom EU så att det fria flödet av uppgifter inom unionen inte hindras. Sverigedemokraterna vänder sig starkt mot detta. Det är av största vikt att det inte delas några svenska personuppgifter inom arbetsmarknadsområdet utanför landets gränser. Den personliga integriteten måste värnas, och Sverigedemokraterna ser allvarligt på dessa ständiga försök från EU att försöka skapa enhetliga system utan att det finns fog för det. Vi ser gång på gång hur EU försöker bygga en struktur underifrån med målet att införa en monetär union. Vi ser det särskilt inom det arbetsmarknadspolitiska området i form av den sociala pelaren och exempelvis önskemålen om att införa socialförsäkringsnummer för EU-medborgarna. Anpassningar av registerförfattningar är ytterligare ett led i detta. Om vi nationellt ser ett behov av skärpning av användandet och lagringen av personuppgifter bör det ankomma på oss att utreda och besluta om detta.   

Givet de förutsättningar som Europaparlamentets antagande av dataskyddsförordningen innebär motsätter sig Sverigedemokraterna dock inte regeringens ansatser i den aktuella propositionen. Sverigedemokraterna har därför valt att ställa sig bakom propositionen och inte lämna något motförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:112 Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:741) om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag